| 1. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Genetisk kartläggning av öring i Mjörn
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sjön Mjörn, som är belägen i Säveåns vattensystem i Västergötland, förekommer ett bestånd av storvuxen insjööring som klassats som genuint och skyddsvärt. Öringreproduktion förekommer i flera av sjöns tillflöden, men förekomsten av storvuxen, sjövandrande öring har minskat under senare årtionden. Det sätts också ut odlad öring i Mjörn enligt vattendom. Den odlade stam som används för att producera sättfisk till sjön grundades 1969 med lekfisk från ett av Mjörns viktigare tillflöden, och har sedan dess hållits genetiskt isolerad, d.v.s. inget nytt avelsmaterial har tillförts. Syftet med denna studie var att göra en genetisk kartläggning av öringen i Mjörn, vilket inkluderar identifiering av distinkta lekbestånd, skattningar av beståndens genetiskt effektiva storlekar samt ett försök att utreda Mjörnöringens ursprung genom jämförelser med öring från andra områden i Sverige. Resultaten visar att Mjörns öringbestånd är små med relativt låg grad av genetisk variation. Den vilda öring som idag finns i sjöns tillflöden bildar en separat och tydlig grupp i analyser som inkluderar öring från andra områden i Sverige, även om subtila likheter med havsvandrande öring från västkusten framträder i vissa analyser. Samtidigt föreligger tydliga genetiska skillnader inom Mjörn vilket indikerar att genflödet mellan de olika tillflödena är begränsat. Utsättningar av främmande öringstammar, samt förflyttningar av öring mellan vattendrag som mynnar i Mjörn bör därför undvikas. Den odlade stammen avviker markant från den vilda öringen i sjön, och påminner genetiskt sett mest om öring från Gullspångsälven i Vänern. I kombination med uppgifter om tidigare utsättningar pekar de genetiska resultaten på att den lekfisk som användes för att starta upp den odlade stammen i Ålanda sannolikt hade ett stort inslag av Gullspångsöring som tidigare satts ut i sjön. Bevarandevärdet på den odlade stammen kan därför ifrågasättas. Det finns dock alternativa, om än mindre sannolika, förklaringar till de observerade resultaten som inte helt kan uteslutas och bör utredas vidare.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag för hållbar förvaltning av svenska laxbestånd
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska under 2023 revidera den nationella förvaltningsstrategi för landets lax- och öringbestånd som ursprungligen togs fram 2015 inom ramen för ett regeringsuppdrag (HaV 2015). I strategin från 2015 inkluderades endast havsvandrande lax och öring i svenska vattendrag upp till första vandringshindret. I den reviderade versionen ska även lax i Vänern ingå, samt öring i samtliga inlandsvatten. HaV har inför revideringen av förvaltningsstrategin beställt två separata kunskapsunderlag från SLU Aqua - ett som behandlar landets laxbestånd och ett med fokus på öring. I detta underlag beskrivs kunskapsläget för landets laxbestånd, som kan delas in i tre geografiska grupper – lax i Östersjön, lax på svenska västkusten och lax i Vänern. Nedan benämns dessa grupper som östersjölax, atlantlax respektive vänerlax. Sammanställningen fokuserar i första hand på hur kunskapsläget och situationen för svenska laxbestånd förändrats sedan den förra förvaltningsstrategin presenterades 2015. I avsnitt 2 beskrivs olika typer av förvaltningsmål, från produktionsmål till mer bevarandeinriktade mål. Avsnitt 3 innehåller resultat från de senaste analyserna av beståndens status och utveckling. Avsnitt 4 sammanfattar dagens laxförvaltning på internationell och nationell nivå. Avsnitt 5 fokuserar på nyvunnen biologisk kunskap av relevans för vidareutveckling av en bestånds- och ekosystembaserad förvaltning, medan tänkbara framtida förvaltningsmodeller för både yrkes- och fritidsfiske efter lax diskuteras i avsnitt 6. Avsnitt 7 behandlar kunskaps- och datainsamlingsbehov, dels i relation till dagens förvaltningssystem och dels med fokus på den framtida förvaltningens förväntade krav på biologisk rådgivning. Vi har i underlaget främst fokuserat på biologisk kunskap och hur denna kan användas för att utveckla laxförvaltningen, men går inte in på andra relevanta aspekter (samhällsekonomi, juridik mm) som ligger utanför vårt kompetensområde.
|
|
| 10. |
|
|
