| 1. |
- Laikre, Linda, et al.
(författare)
-
Spatial genetic structure of northern pike (Esox lucius) in the Baltic Sea
- 2005
-
Ingår i: Molecular Ecology. - 0962-1083 .- 1365-294X. ; 14:7, s. 1955-1964
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The genetic relationships among 337 northern pike (Esox lucius) collected from the coastal zone of the central Baltic region and the Finnish islands of Åland were analysed using five microsatellite loci. Spatial structure was delineated using both traditional F-statistics and individually based approaches including spatial autocorrelation analysis. Our results indicate that the observed genotypic distribution is incompatible with that of a single, panmictic population. Isolation by distance appears important for shaping the genetic structure of pike in this region resulting in a largely continuous genetic change over the study area. Spatial autocorrelation analysis (Moran’s I) of individual pairwise genotypic data show significant positive genetic correlation among pike collected within geographical distances of less than c. 100–150 km (genetic patch size). We suggest that the genetic patch size may be used as a preliminary basis for identifying management units for pike in the Baltic Sea.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Larsson, Lena, et al.
(författare)
-
Concordance of allozyme and microsatellite differentiation in a marine fish, but evidence of selection at a microsatellite locus.
- 2007
-
Ingår i: Molecular ecology. - 0962-1083. ; 16, s. 1135-1147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous studies have reported higher levels of divergence for microsatellites than for allozymes in several species, suggested to reflect stabilizing selection on the allozymes. We compared the differentiation patterns of 11 allozyme and nine microsatellite loci using 679 spawning Atlantic herring (Clupea harengus) collected in the Baltic and North Seas to test for differential natural selection on these markers. Observed distributions of F statistics for the two types of markers are conspicuously dissimilar, but we show that these differences can largely be explained by sampling phenomena caused by different allele frequency distributions and degrees of variability. The results show consistently low levels of differentiation for both marker types, with the exception of one outlier microsatellite locus with a notably high F(ST). The aberrant pattern at this locus is primarily due to two alleles occurring at markedly high frequencies in the Baltic, suggesting selection at this locus, or a closely linked one. When excluding this locus, the two marker types show similar, weak differentiation patterns with F(ST) values between the Baltic and the North Seas of 0.001 and 0.002 for allozymes and microsatellites, respectively. This small heterogeneity, and weak isolation by distance, is easier to distinguish statistically with microsatellites than with allozymes that have fewer alleles and skewed frequency distributions. The allozymes, however, also detect surprisingly low levels of divergence. Our results support suggestions that previously described differences between marker types are primarily caused by a small number of outlier loci.
|
|
| 4. |
- Palm, Stefan, et al.
(författare)
-
Ekologiska effekter av GMO : En kunskapssammanställning med fokus på genspridning från raps, skogsträd och fisk
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundUtveckling och användning av genetiskt modifierade organismer (GMO, ävenkallade GM-organismer eller transgener) är förknippat med potentiella möjligheter såväl som risker. Avsikten med denna rapport är att redovisa delar avkunskapsläget gällande forskning kring ekologiska effekter av GMO, ochutifrån denna genomgång identifiera områden där särskilt forskningsbehovfinns. Sammanställningen är tänkt att utgöra ett underlag för Naturvårdsverkets arbete inom ett kommande regeringsuppdrag.Rapporten har i första hand begränsats till frågeställningar förknippademed genspridning och fokuserar särskilt på kunskapsläget för tre utvaldaarter/organismgrupper – raps, skogsträd och fisk – som kan vara av särskildrelevans för svenska förhållanden. GM-raps odlas redan kommersiellt imånga länder och svenska fältförsök pågår eller har genomförts. Transgenaskogsträd anses ha stor ekonomisk potential och kommer i framtiden sannolikt att föreslås för storskalig användning. GMO-fisk (i synnerhet lax) kanockså tänkas komma på förslag för framtida odling i Sverige eller i våragrannländer, från vilka de i så fall kan spridas. Förekomst av vilda släktingar,förmåga till långväga spridning och förhållandevis liten grad avförädling/domesticering gör att både skogsträd och fisk ofta betraktas somhögriskorganismer vad gäller genspridning.Med genspridning avses allt ifrån fysisk spridning av individer, frön, pollen, etc., till att introducerade gener, genom hybridisering och efterföljandeåterkorsning, införlivas i vilda populationers genförråd (s.k. introgression).Kunskap om samtliga steg i genspridningsprocessen – utsättning/rymning,spridning, förökning samt eventuella långsiktiga effekter – är nödvändig förseriösa riskbedömningar. Eftersom förutsättningarna ofta skiljer sig mellanolika arter och transgena sorter krävs i regel att varje fall utreds separat.Genspridning från GMO kan sägas utgöra ett specialfall inom ett störreproblemområde som rör konsekvenserna av att introducera främmande arter,populationer och genotyper. Problemen är i många fall likartade och frågornaspeglar osäkerheten och okunnigheten om effekterna av ekologiska och genetiska förändringar i naturen. Spridning av främmande arter och gener förväntas rent allmänt resultera i förlust av genetisk variation, sänkt »fitness« (överlevnads- och reproduktionsförmåga) samt, i vissa fall, utdöenden. När detgäller GMO finns dessutom möjligheten att dessa »nya« gener resulterar itidigare ej observerade ekologiska effekter. Genspridning från GMO inomjordbruket kan också orsaka »genetisk nedsmutsning« av konventionellaeller ekologiska odlingar, vilket medför praktiska och ekonomiska problemför lantbrukare som inte vill eller får ha inblandning av GMO i sin skörd.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
