| 1. |
- Persson, Lo, et al.
(författare)
-
The effect of physiological and environmental conditions on smolt migration in Atlantic salmon Salmo salar
- 2019
-
Ingår i: Ecology of Freshwater Fish. - : Wiley. - 0906-6691 .- 1600-0633. ; 28, s. 190-199
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hydropower development has negatively influenced Atlantic salmon (Salmo salar) populations. Compensatory hatchery-rearing programmes exist, but released fish suffer from high mortality that may be related to the lack of experience from natural environments in hatchery-reared smolts and their large body size and high energetic state. Here, we used acoustic telemetry to test how body size, energetic state, and the environmental conditions of the river affect migration in hatchery-reared smolts. The study was conducted in three consecutive years between 2011 and 2013 in the lower part of the River Umealven, Sweden. For individual fish, there was no effect of body size but the energetic state of the fish had a negative effect on sea entry. The most important factor affecting sea entry rate was the water discharge in the old river bed that differed among years. Smolts were more likely to enter the sea in years when the discharge was high or when the discharge increased substantially shortly after release. Hatchery-reared fish had higher migration speed at a slower flowing section compared with a faster flowing section, which was likely a result of large hesitation to enter the rapid section. The increase in water discharge led to an increase in fish migration speed disproportional to the increase in water velocity. Our results highlight the importance of water discharge for the smolts during smolt migration, and we argue that concern should be given to migrating fish when managing regulated rivers.
|
|
| 2. |
- Waldo, Staffan, et al.
(författare)
-
Swedish coastal herring fisheries in the wake of an ITQ system
- 2013
-
Ingår i: Marine Policy. - : Elsevier. - 0308-597X .- 1872-9460. ; 38, s. 321-324
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The European common fisheries policy (CFP) advocates measures to sustain small-scale fisheries; hence, in the European Commission's proposal for a reformed CFP, these are exempted from a mandatory system with tradable fishing concessions. This opens up for management actions designed for small-scale fisheries, but also implies new management issues. This article provides insights into the topic based on a Swedish small-scale herring fishery in the western Baltic Sea that was exempted from an ITQ-system. The fishery has been profitable since the system was introduced, and the increasing effort of both incumbent fishermen and new entrants implies a situation where fishermen compete for a limited quota. The migratory pattern of the herring implies high densities in the southern parts of the fishing areas during spring and in the northern parts during autumn. This forms the basis for two different fisheries in the area, as well as for the current management proposal to divide the quota into a spring and an autumn part. This and other management proposals are discussed in the paper. The main conclusion from the case study is that, when exempting a fishery from tradable fishing concessions, it is important to build other institutions dealing with the fundamental problem of access to the quota. Failure to do so might result in an over-capacity issue and threaten the long-run development of an otherwise successful small-scale fishery.
|
|
| 3. |
- Ericsson, Philip, et al.
(författare)
-
Personality-dependent inter- and intraspecific foraging competition in the invasive round goby, Neogobius melanostomus
- 2021
-
Ingår i: Journal of Fish Biology. - : Wiley-Blackwell. - 0022-1112 .- 1095-8649. ; 98:5, s. 1234-1241
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the impact of boldness on foraging competition of the highly invasive round goby Neogobius melanostomus Pallas 1815. Individual risk tolerance, or boldness, was measured as the time to resume movement after a simulated predation strike. Fish that resumed movement faster were categorized as "bold," fish that took more time to resume movement were categorized as "shy" and those that fell in between these two categories were determined to have "intermediate" boldness. Competitive impacts of boldness in N. melanostomus were determined in a laboratory foraging experiment in which interspecific (juvenile Atlantic cod Gadus morhua Linnaeus 1758) and intraspecific (intermediate N. melanostomus) individuals were exposed to either bold or shy N. melanostomus competitors. G. morhua consumed fewer prey when competing with bold N. melanostomus than when competing with shy N. melanostomus, whereas intermediately bold N. melanostomus foraging was not affected by competitor boldness. Bold and shy N. melanostomus consumed similar amounts of prey, and the number of interactions between paired fish did not vary depending on the personality of N. melanostomus individuals. Therefore, intraspecific foraging competition was not found to be personality dependent. This study provides evidence that individual differences in boldness can mediate competitive interactions in N. melanostomus; nonetheless, results also show that competition is also governed by other mechanisms that require further study.
|
|
| 4. |
- Persson, Gunnar, et al.
(författare)
-
1 b, urval och representativitet
- 2009
-
Ingår i: Rapport / Naturvårdsverket. - 0282-7298. ; , s. 105-116
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Tieva, Åse, et al.
(författare)
-
Effect on energy and macronutrient intake with partial replacement of external food supply by in-house cooking at a nursing home for older people in Sweden
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Consumer Studies. - : Wiley. - 1470-6423 .- 1470-6431. ; 39:4, s. 369-379
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An increased awareness of the importance of nutrition for older people's health and quality of life has underpinned projects and quality improvements for the meal situation in care establishments. The present study took place in a nursing home in a village outside an average-sized town situated in mid-Sweden. Care staff had initiated a change from external catered meals to purchase the food and cook the main meals themselves. The intention was to increase flexibility in accommodating the requests and needs of the elderly and, in doing so, to achieve increased professional pride and satisfaction. To ensure that no negative effects resulted for the residents in the nursing home, outcomes were evaluated through the present intervention study. The objective was to investigate whether and, if so, how their energy and nutrient intake and weight were affected. At the start, only one main hot meal was exchanged for home cooking to avoid work load problems as no increased costs were allowed and no extra staff were to be recruited. The study population consisted of 21 residents, aged 69-97 years. Weight, energy and nutrient intake were recorded before and during the intervention by 3-day food records validated by Goldberg's cutoff method. The same 3 days of the weekSunday to Tuesdayand the same menus were used for both measurement periods. At group level, the energy intake corresponded to the estimated energy requirements, both at baseline and at follow-up, although the intervention resulted in a significantly higher energy intake from the meals cooked in the ward kitchens. Two-thirds of the residents (n=13) slightly increased in weight from baseline to follow-up, while two participants (with body mass index 27.5 kg/m(2) and 33.5 kg/m(2), respectively) lost 5.0 kg and 6.9 kg, respectively. The total protein intake was insufficient both at baseline and follow-up and only met the participants' needs to 8122% and 83 +/- 26%, respectively. In conclusion, the intervention resulted in no adverse consequences for participants in terms of energy and nutrient intake. Most participants were weight stable or had small increases in weight, and the greatest weight gain was observed in the lighter clients. The low protein intake at both time points causes concern and suggests the need for further nutritional interventions to optimize older people's protein intake.
|
|
| 6. |
- Alanärä, Anders, et al.
(författare)
-
Framtidens smolt under föränderliga förhållanden : en workshopserie i tre delar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Energiforsks forskningsprogram för kompensationsodling arbetar forskare och yrkesverksamma odlare tillsammans för att främja en god fiskhälsa och en långsiktigt hållbar fiskodling. Programmet har kommit till ett vägskäl där det är avgörande att förtydliga syftet och de långsiktiga målsättningarna med kompensationsodling för att säkerställa att de projekt som inleds besvarar de mest betydande frågorna kopplade till hög kvalitet, god hälsa för fisken, och moderna miljövillkor. Med bakgrund i detta uppkom idén att arrangera en workshopserie där olika intressenter tillsammans kunde diskutera hur kompensationsodling bör utformas och utvecklas från en mängd olika perspektiv. Under workshopseriens gång diskuterades nuläget och framtida syfte med kompensationsodlingen. I dagsläget ansågs satta mål vara tydliga, i form av strikta utsättningskrav på antal utsatta fiskar. Däremot ansågs denna målsättning otillräcklig för moderna omständigheter och reflekterar ej den kunskap som workshopens deltagare besitter. Gemensamt för alla diskussioner var att det saknas tydlighet från Havs- och Vattenmyndigheten vad gäller framtida syfte med kompensationsodling och vilka förutsättningar som kommer att sätta ramarna för verksamheten. Under workshopen diskuterade parterna hur syften skulle kunna definieras för svensk kompensationsodling. De två mest betydande syften som identifierades av gruppen var: • skadereglering för fisket där ett säkerställande av nyttjandet av fisken som resurs är betydande (både yrkes- och sportfisket) • bevarandet av unika populationer Avelsarbetet lyftes som en viktig del för bevarandet av unika populationer men här saknas i stor utsträckning kunskap. Nya riktlinjer behövs för hur avelsarbetet ska bedrivas för att på bästa sätt bidra till bevarande av genetisk diversitet och integritet mellan populationer. Likaså fattas värdefull kunskap om fiskens överlevnad och vandring efter utsättning för att kunna säkerställa nyttan för fisket. Ytterligare underströks att det krävs en systematisk process för uppföljning för att säkerställa att de metoder som används för odling och besiktning av fisken leder till det önskade resultatet. För att åstadkomma detta uttryckte sig workshopens deltagare positiva till en mer flexibel förvaltning och en mer anpassningsbar odlingsverksamhet. De frågeställningar som identifierats under workshopserien och som bör prioriteras av Energiforsks forskningsprogram var: • Signifikant ökning av tillväxt i odling: Vad är de bakomliggande orsakerna? • Klimatförändringar påverkar tillväxt och djurhälsa: Vilka effekter kan vi se redan idag och hur måste verksamheten anpassas inför framtiden? • Tvåårig lax- och öringsmolt har fördelar över ettårig vad gäller havsöverlevnad, men hög tillväxt i odling leder till ökad andel tidig könsmognad: Är det möjligt att utveckla och validera existerande teoretisk modell för bromsning av tillväxt? • Den genetisk variation inom kompensationsodlade populationer har reducerats över tid. Hur bör avelsstrategier nyttjas för att uppnå målsättningar med bevarandet av genetisk variation? • Adaptiv förvaltning: På vilket sätt behöver metoden anpassas för att ackommodera kompensationsodlingens förutsättningar?
|
|
| 7. |
- Alanärä, Anders, et al.
(författare)
-
Hur stor behöver en ettårig öring eller lax vara? : förslag till en strategi för att sortera ut ensomrig fisk på hösten som blir smolt till våren
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett av de svåraste momenten inom kompensationsodling av lax och havsöring är att bedöma om fisken är tillräckligt stor för att utvecklas till ettårig smolt. Syftet med detta projekt var att testa en sorteringsstrategi för att förenkla denna bedömning för odlingspersonalen. Strategin gick ut på att ensomrig lax och öring på hösten delades upp i olika storleksklasser och under den kommande våren undersöktes deras prestanda som ettårig smolt i vandringsbassänger och i en bäck. På sensommaren eller hösten året innan odlad fisk ska vandra ut i havet startar den fysiologiska utvecklingen till smolt om fisken nått en viss kritisk storlek. Den exakta tidpunkten för när storleken ska ha uppnåtts är dock oklar vilket gör det svårt för personal på odlingarna att veta när fisken ska sorteras. Resultatet från detta projektvisade att en lax som är minst 10 cm lång i november med hög sannolikhet kommer att bli smolt till våren. Dessa laxar uppträdde i de flesta avseenden som en vandringsfärdig smolt följande vår och betedde sig mycket likt den tvååriga laxsmolten. Dock förekom det en storleksrelaterad predationsrisk i bäcken efter utsättning där ettårig lax drabbades i större utsträckning än tvåårig lax. Vi föreslår en strategi där laxen sorteras i tre storleksklasser i månadsskiftet augusti-september. Om någon av de tre storleksklasserna i medeltal ligger nära 10 cm i november föreslås en andra sortering för att plocka ut fisk större än 10 cm. All fisk mindre än 10 cm bör hållas kvar i odlingen och sättas ut som tvåårig smolt. För ettårig öring var resultaten mer komplexa. I vandringsbassängerna uppvisade fisk i storleksintervallet 10–16 cm ett beteende som indikerade att de var vandringsfärdiga smolt. Efter utsättningen i bäcken vandrade de dock mycket långsamt och predationen från i första hand skrattmås och fiskmås var hög, speciellt för de minsta öringarna. Jämfört med tvåårig öring var det få ettåriga individer som klarade att lämna bäcken efter utsättning. Om detta berodde på att de inte utvecklats till smolt eller om deras vandring i bäcken påverkades av predationsrisken i bäcken är oklart. Mer data behövs för att förstå den storleksrelaterade tröskeleffekten hos ettårig öring innan förslag på sorteringsrutiner kan ges. Vi föreslår att utsättningen av speciellt öring men också lax bör ske i en miljö med stort vattendjup och högt flöde för att minimera predationsrisken från i första hand fåglar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Alanärä, Anders, et al.
(författare)
-
Vad vi vet och inte vet om kompensationsodlad fisk : en kunskapssammanställning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna kunskapssammanställning redovisas resultaten från olika forskningsprojekt genomförda i framför allt Norrfors kompensationsodling under 10 år. Resultaten sätts också in i ett bredare perspektiv via den forskning i området som genomförts nationellt och internationellt. Nedan listas i punktform vad vi vet och inte vet om kompensationsodlad lax och öring. Vad vi inte vet lyfter kunskapsluckor där mer forskning behövs, men identifierar även ett antal oklara förvaltningsaspekter av resursen kompensationsodlad lax och öring. Vad vi vet 1. Tvåårig odlad laxsmolt från Norrfors kompensationsodling hade högre total återvandring från havet än ettårig smolt. Om man endast tittar på fisk som återvände efter 2–4 havsvintrar så var det ingen skillnad i återvandring mellan ett- respektive tvåårig laxsmolt (0,4%). 2. Ettårig öringsmolt från Norrfors kompensationsodling hade en låg återvandring från havet (0,4%) medan tvåårig öring hade en hög andel återvandrande (3,2%). 3. Ettårig lax bör vara större än 12 cm (14–15 g) på senhösten för att med säkerhet utvecklas till smolt under våren. Ettårig öring större än 12 cm uppvisade en hög vandringsbenägenhet i vandringsbassänger, men efter utsättning i en bäck var vandringen mycket begränsad. 4. Efter utsättning rådde en stark storleksrelaterad dödlighet hos lax och öring. Laxsmolt mindre än 20 cm (ca 75 g) och öringsmolt mindre än 25 cm (ca 150 g) på hösten innan utsättning uppvisade en kraftigt reducerad återvandring från havet. 5. Vid utvandringsförsök i en bäck från Norrfors kompensationsodling till Umeälven uppvisade lax- och öringsmolt mindre än 20 cm en klart förhöjd dödlighet till följd av fågelpredation. 6. Hannar som efter den andra tillväxtsäsongen varit könsmogna under hösten uppvisade i experimentella försök ett normalt vandringsbeteende kommande vår. För tidigare könsmogen fisk som sattes ut under åren 2011 till 2013, var återvandringen från havet mycket varierande och klart lägre än för omogna individer. Tidigare könsmogna hannar är generellt mindre än övrig fisk i populationen, vilket innebär att de i större utsträckning drabbas av en storleksrelaterad dödlighet efter utsättning. 7. Tvååriga laxhannar som var större än 22 cm (ca 100 g) hösten innan utsättning hade en starkt förhöjd sannolikhet att utvecklas till grills efter en havsvinter. Andelen grills bland öring var generellt låg och de uppvisade inget tydligt samband med längden hösten innan utsättning. 8. En stor del av alla lax- och öringshannar som sätts ut som tvåårig smolt har påbörjat könsmognad i samband med utsättning. I experiment uppvisade dessa fiskar ett normalt vandringsbeteende om än med något mindre intensitet än omogna individer. För fisk som påbörjat könsmognad vid utsättning är ödet VAD VI VET OCH INTE VET OM KOMPENSATIONSODLAD FISK 5 i havet okänt, men att de redan startat könsmognad kan vara en orsak till den höga andelen grills bland tvåårig laxsmolt. 9. Den yttre smoltstatusen i form av silvrighet och förlust av stirrfläckar hos odlad ettårig lax och öring hade ingen inverkan på vandringsbeteendet. Hos vild smolt från Vindelälven fanns inget samband mellan yttre smoltstatus och återvandring från havet. 10. Ett- och tvåårig smolt från Umeälven uppvisade en hög vandringsaktivitet från slutet av maj till mitten av juni. Denna period sammanfaller med den vilda smoltens vandringsmönster i Vindelälven. En bra utsättningsstrategi föreslås vara att sätta ut smolten vid ökade flöden i älven efter det att tröskelvärdet på 8–10°C i vattnet passerats. 11. Moderata fenskador inverkade inte på återvandringen från havet och det är oklart hur grava fenskador påverkar återvandringen då det i det studerade materialet inte fanns tillräckligt med fiskar med grava fenskador. Vad vi inte vet 1. Det är en svår balansgång mellan att producera en tillräckligt stor smolt och samtidigt hålla nere graden av tidig könsmognad hos hannar. Ett förslag till strategi eller metod föreslås i rapporten, men den har inte testats och verifierats. 2. Kunskap saknas om vad som händer med ett- och tvååriga hannar som påbörjat könsmognad i samband med utsättningen på våren. Stannar de kvar i älven eller vandrar de till havet? Avbryts könsmognaden om födosituationen efter utsättning är dålig? 3. Det saknas kunskap om orsaken till att fisken i odling växer så mycket bättre idag jämfört med tidigare. Kan det vara relaterat till klimatförändringar eller genetisk drift, vilket i sin tur kan ha allvarliga konsekvenser för den framtida odlingsverksamheten? 4. Bevarande av genetiskt unika populationer har aldrig varit en del av de lagstadgade skyldigheterna att sätta ut kompensationsodlad fisk. Nyligen genomförda studier på odlade stammar av lax har visat att de i stor utsträckning har bevarat sin unika genetiska profil (Östergren opubl.), vilket kan vara av stor vikt i en framtida förvaltning. En omprövning av tillstånd för vattenkraftsproduktion kan leda till att dessa genetiskt unika stammar blir viktiga för återetablering av vilda populationer om konnektiviteten och livsmiljöerna återställs i utbyggda älvar. Vad ställer detta för krav på urval av föräldrafiskar och bevarandet av genetisk bredd? 5. Det saknas en modern definition av vilken förväntad prestanda en kompensationsodlad smolt ska ha. Är målet att producera en fisk som blir smolt och snabbt lämnar älven efter utsättning, eller är målet att de ska ha så hög havsöverlevnad som möjligt? Ska hannar som varit tidigt könsmogna som 1+ räknas bort från utsättningsskyldigheten? Är det rimligt att nästan alla tvååriga hannar påbörjat könsmognad i samband med utsättningen och vilken effekt har det på överlevnad? Bör man införa krav på att odlad smolt inte ska producera en alltför stor andel återvändande grills? 6. Idag sker en besiktning av fiskeutredningsgruppen (FUG) för att klargöra att fisken utvecklats till smolt och är redo att sättas ut. Vilka parametrar bör ingå i besiktningen? Behöver de se ut som en smolt eller räcker det att de beter sig som en smolt? 7. Antalet laxar och öringar som ska sättas ut i kompensationssyfte är reglerad i vattendomar och har sin utgångspunkt i gamla skattningar om hur mycket smolt som älven naturligt producerade innan utbyggnad. I en adaptiv (anpassningsbar) förvaltningssituation, bör antalet odlade fiskar regleras i förhållande till förväntad överlevnad och det rådande yrkesmässiga fisket och sportfisket. Ett överskott av vuxen fisk i de nedre delarna av älvarna där lekplatser saknas kan leda till att odlad fisk tar sig till älvar med vilda bestånd för lek. 8. Hur kan olika intressegrupper som kraftbolag, myndigheter, kommuner, fiskerinäring och sportfiske vara delaktiga i förvaltningen av resursen? 9. Vad vi trots allt vet är att det saknas en systematisk uppföljning av utsättningar från kompensationsodlingar. Hur ska ett sådant uppföljningsprogram se ut? Bör man inrätta några indexälvar för kompensationsodlad lax och öring där uppföljningen sker systematiskt och med hög precision? Kan andra älvar nöja sig med att fånga upp förändringar i återvandring över tid utan att det exakta antalet fiskar kvantifieras? Hur kan ett uppföljningsprogram administreras och styras?
|
|
| 10. |
- Bryngelsson, David, 1981, et al.
(författare)
-
The effect of food-price movements on African households - An investigation of food production and consumption patterns in four African countries
- 2009
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The recent spike in world food prices has intensified the debate regarding the impact of food prices on poverty. In this paper we aim to assess households’ vulnerability to food-price increases in four countries in Sub-Saharan Africa. Using household data from the World Bank’s Living Standard Measurement Surveys in Ghana (2005–2006), Kagera region, Tanzania (2004), Malawi (2004–2005) and South Africa (1993) we analyze food production and consumption patterns in rural and urban populations. We use two established indicators of sensitivity to food price changes—one measuring the share of income spent on food, the other measuring net sales of food compared to total expenditures. We find that the shares of the populations spending more than half of their income on food ranges from 62–81% in rural areas and from 26–67% in urban areas. Further we find that in all regions studied, most households (74–99%) in rural areas are net buyers of food and stand to lose in the short term from higher food prices. As expected, for urban households this is true to an even higher extent. In contrast to earlier studies we look at all food items and not just one or a few staple foods, giving a better understanding of vulnerability to general food price changes. We find that the exclusion of non-staple foods has a significant impact on theresults.
|
|
