| 1. |
- Allentoft, Morten E., et al.
(författare)
-
Population genomics of post-glacial western Eurasia
- 2024
-
Ingår i: Nature. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 625:7994, s. 301-311
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Western Eurasia witnessed several large-scale human migrations during the Holocene1–5. Here, to investigate the cross-continental effects of these migrations, we shotgun-sequenced 317 genomes—mainly from the Mesolithic and Neolithic periods—from across northern and western Eurasia. These were imputed alongside published data to obtain diploid genotypes from more than 1,600 ancient humans. Our analyses revealed a ‘great divide’ genomic boundary extending from the Black Sea to the Baltic. Mesolithic hunter-gatherers were highly genetically differentiated east and west of this zone, and the effect of the neolithization was equally disparate. Large-scale ancestry shifts occurred in the west as farming was introduced, including near-total replacement of hunter-gatherers in many areas, whereas no substantial ancestry shifts happened east of the zone during the same period. Similarly, relatedness decreased in the west from the Neolithic transition onwards, whereas, east of the Urals, relatedness remained high until around 4,000 bp, consistent with the persistence of localized groups of hunter-gatherers. The boundary dissolved when Yamnaya-related ancestry spread across western Eurasia around 5,000 bp, resulting in a second major turnover that reached most parts of Europe within a 1,000-year span. The genetic origin and fate of the Yamnaya have remained elusive, but we show that hunter-gatherers from the Middle Don region contributed ancestry to them. Yamnaya groups later admixed with individuals associated with the Globular Amphora culture before expanding into Europe. Similar turnovers occurred in western Siberia, where we report new genomic data from a ‘Neolithic steppe’ cline spanning the Siberian forest steppe to Lake Baikal. These prehistoric migrations had profound and lasting effects on the genetic diversity of Eurasian populations.
|
|
| 2. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 3. |
- Liljas, Juvas Marianne, et al.
(författare)
-
Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia - Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970
- 2023
-
Ingår i: Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023. - Umeå.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023Titel: Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia – Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970Den som har inflytande över utformandet av en lärarutbildning och blivande lärares kunskapssyn, kan också komma att påverka framtida generationers sätt att se på samhället och världen (Hartman 2012, Bejerot & Hasselbladh 2020). Vid folkskoleseminariet i Falun bedrevs lärarutbildning från etablerandet 1875 fram till det att verksamheten succesivt övergick i lärarhögskolans regi 1968–70. I en mening sammanfaller dessa nära på hundra år av lärarutbildning därmed också med framväxten av det moderna Sverige.I antologiprojektet ’Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia’ riktas fokus mot en rad tidigare outforskade aspekter av hur seminarietraditionen, i ett specifikt lokalsamhälle, etableras och förändras under olika tidsperioder. Enligt tidigare forskning hade den 1842 inrättade folkskolan uppgiften att legitimera ett traditionellt, religiöst och auktoritärt samhällssystem (Petterson 1993, Lundahl 2005). Längre fram i tiden, inte minst från sekelskiftet 1900 och framåt, kom folkskolan dock att alltmer betraktas som ett centralt redskap i det moderna samhällets utvecklande av medborgares agens, kvinnlig frigörelse och samhällsutveckling (Linne 1996). Under femton år med start 1864 etablerades i Sverige fem folkskoleseminarier för kvinnor. Först ut var Stockholm och Skara som 1864 ombildades från att utbilda män till att utbilda kvinnor. Därefter etablerades folkskollärarinneseminarier i både Falun och Kalmar år 1875 och fyra år senare följde ett femte i Umeå (Sörensen 1942). Seminarieetableringarna i Falun och övriga orter innebar en ökning i andelen kvinnliga lärare under slutet av 1800-talet och i förlängningen kom den patriarkala skolordningen att utmanas (Florin 1987).Beslutet den 30 april 1875 att anlägga ett folkskoleseminarium i Falun, säger något om behovet av lärare på den svenska landsbygden, men också något om Faluns historiska bakgrund som lärdomsstad (Claesson 2015, Liljas 2019:2021, Ödman 1995). Möjligen finns också lokala och aktörsburna förklaringar till den utpräglat progressiva profil som med tiden kom att växa fram vid folkskoleseminariet i Falun (Linné 1996:2006). I projektets delstudier görs exempel på pregnanta avsteg från folkskolans normer av framträdande lärarutbildare som Valborg Olander och Anna Sörensen. Med utgångspunkt i ett mycket rikt arkivmaterial blir det också möjligt att följa hur de och andra lärarutbildare i valet av uppgifter och utformningen av textnära kommentarer söker påverka de blivande lärarinnorna i deras sätt att se på kunskap, undervisning och lärarskap. Utifrån än mer kritiskt orienterade perspektiv på verksamheten granskas också urvalsprinciperna för rekryteringen av nya lärarinnor och interkulturella aspekter av den faktiska verksamheten.Genom dessa nedslag berörs därmed också hur professionaliseringen av läraryrket tar form i relation till ett bildningsanspråk - vilket ofta tycks gravitera mot medborgerliga och könsutjämnande principer. Under den föreslagna sessionen till historikermötet i Umeå presenteras fem av dessa bidrag:Juvas Marianne Liljas presentation fokuserar på Valborg Olanders (1861-1943) reformerande insatser vid folkskoleseminariet i Falun och har titeln ’’’Det varma hjärtat”: Valborg Olanders pedagogiska arv i Faluseminariets historia’.I presentationen ’Folkskolelärarinneseminarier i Sverige: en jämförelse mellan Falun och Umeå, 1875–1915’ intar Emil Marklund en komparativ ansats. Folkskollärarinneseminariet i Umeå grundades 1879, blott fyra år efter seminariet i Falun. Utifrån rubriken ’Kunskaps- och undervisningsideal i förändring: Pedagogiska examensuppsatser vid Falu folkskoleseminarium 1915–1937’ analyserar Anders Persson de skriftliga kommentarer som dåtidens lärarutbildare lämnar på de blivande lärarinnornas texter.I ´En lärare blir till. Om ideal och normer för blivande lärare på folkskollärarseminariet i Falun år 1876–1909´presenterar Ulrika Norburg exempel på hur rekryteringsprocessen av blivande lärarinnor vid seminariet gick till.Anders Blomqvist presentation ’Perspektiv på seminariet i krigs- och brytningstider 1940–1960: genus, klass och etnicitet’ fokuserar på erfarenheter från Faluseminariet under tiden för Andra världskriget och efterföljande år. Ordförande: Simon Lundberg, Umeå universitet.Discussant: Anna Götlind, Stockholms universitet.
|
|
| 4. |
- Persson, Helen, et al.
(författare)
-
Historieämnets janusansikte
- 2014
-
Ingår i: Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang : utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. - 9789174738629 - 9789174738636 ; , s. 145-157
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ett antologikapitel som behandlar hur man definiererar, identifierar och kvalificerar kunskapsutveckling i historia utifrån frågorna varför det är bra att läsa historia och vad en historiker kan som inte andra kan.
|
|
| 5. |
- Lindmark, Daniel, 1960-, et al.
(författare)
-
Rituella rum och heliga platser : en inledning
- 2020
-
Ingår i: Rituella rum och heliga platser. - Skellefteå : Artos & Norma bokförlag. - 9789177771517 ; , s. 7-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Vilken metod är bäst? Tvärvetenskapliga dialoger om metod.
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna antologi är ett försök att illustrera graden av förståelse över disciplingräns för olika metoder. Företrädare för olika vetenskapliga inriktningar beskriver sin favoritmetod eller sin syn på vetenskaplig metod utifrån egna preferenser, eventuellt formade av deras disciplinära tillhörigheter. Varje författares bidrag har sedan lästs av de övriga som kommenterar och skriver kritiska frågor vilka besvaras av bidragsförfattaren. Som helhet visar bidragen, frågorna och författarnas svar på många av de olikheter som finns mellan vetenskaper och många av de utmaningar som finns i vetenskaplig samverkan. Förhoppningsvis kan boken bli ett bidrag till att hitta lösningar när tvärvetenskapliga fnurror på tråden uppstår.
|
|
| 8. |
- Högberg, Anders, 1968-, et al.
(författare)
-
Small pieces of flint : Mesolithic contact patterns on the Småland highlands in south Sweden
- 2019
-
Ingår i: Fornvännen. - Solna : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 0015-7813 .- 1404-9430. ; 114:4, s. 201-219
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This text discusses a small assemblage of flint from an excavation of a Mesolithic site in the Småland highlands dated to c. 9.200 cal BP. Flint does not occur naturally in the area and the flint assemblage was brought to the site from the coast, about 45 kilometres to the west. The ambition of the study was to analyse a Mesolithic site with few and fragmented artefacts . By means of analyses of distribution patterns and detailed analyses of reduction processes and use-wear analysis it could be established that a variety of tasks had been performed at the site. The distribution of burnt flint together with there mains of a hut demonstrate that the site was spatially organized. Even though the number of flint pieces from the site is small, there are no indications that the find material is the result of short visits on the site. Instead, it is more likely a place that was used for stays of some duration. The use of non-local raw material indicates mobility and contact patterns that links present day west coast of Halland and south-east Scandinavia (Skåne and the Danish islands), with the Småland highland and the Markaryd area at the time of the settlement. The technological analys is indicates that stays in the inland lasted long enough to force the group to use and curate the flint tools in a careful way to make them last. But the visits were not so long that locally available raw materials, as for example quartz, had to be used. A general conclusion to be drawn from the result is that the number of lithic pieces in an assemblage, is not in proportion to the interpretative potential of a site.
|
|
| 9. |
- Kashuba, Natalija, et al.
(författare)
-
Ancient DNA from mastics solidifies connection between material culture and genetics of mesolithic hunter-gatherers in Scandinavia
- 2019
-
Ingår i: Communications Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2399-3642. ; 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Human demography research in grounded on the information derived from ancient DNA and archaeology. For example, the study on the early postglacial dual-route colonisation of the Scandinavian Peninsula is largely based on associating genomic data with the early dispersal of lithic technology from the East European Plain. However, a clear connection between material culture and genetics has been lacking. Here, we demonstrate that direct connection by analysing human DNA from chewed birch bark pitch mastics. These samples were discovered at Huseby Klev in western Sweden, a Mesolithic site with eastern lithic technology. We generated genome-wide data for three individuals, and show their affinity to the Scandinavian hunter-gatherers. Our samples date to 9880-9540 calBP, expanding the temporal range and distribution of the early Scandinavian genetic group. We propose that DNA from ancient mastics can be used to study environment and ecology of prehistoric populations.
|
|
| 10. |
|
|
