| 1. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 2. |
- Arnqvist, Anders, et al.
(författare)
-
En kunskapsbas : Sätt att organisera för att individanpassa skolgången
- 2010
-
Ingår i: I rättan tid. - Stockholm : Fritzes. - 9789138234471 ; , s. 67-87
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De överväganden och förslag som redovisas i detta betänkande har tagits fram med utgångspunkt i en kunskapsbas. Kunskapsbasen består av dels översikter över aktuella forskningsresultat inom ett antal områden som har bäring på frågan om flexibel skolstart i grundskolan, dels några internationella utblickar. Vetenskapligt förankrade kunskapsöversikter har för utredningens räkning sammanställts av fyra forskare, nämligen professor Anders Arnqvist, Karlstads universitet, professor Sven Persson, Malmö högskola, fil dr Monika Vinterek, Umeå universitet och fil lic Helena Ackesjö, Linnéuniversitetet. Var och en har haft i uppdrag att inom respektive område redogöra för resultat inom svensk och internationell forskning från mitten av 1990-talet och senare. I uppdraget har ingått att uppmärksamma eventuella skillnader mellan olika elevgrupper samt effekter på både elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling. I detta kapitel redovisas forskarnas egna sammanfattningar av forskningsöversikterna. Dessa återges i sin helhet i bilagorna 2–5. Av dem framgår också de frågeställningar och områden med bäring på flexibel skolstart som forskarna finner behov av att följa upp, utvärdera och beforska. Kunskapsbasen innehåller även en internationell utblick. I den återges hur barn på Nya Zeeland börjar skolan successivt på sin födelsedag och hur barn i England kan börja skolan vid fler tillfällen under läsåret. Lite mer utförligt redovisas dessutom diskussionen inför och införandet av rullande skolstart i Danmark och flexibel skolstart i Norge.
|
|
| 3. |
- Enochsson, Lars, et al.
(författare)
-
Kvalitetsregister för gallstenskirurgi har förbättrat vården
- 2015
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 112
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish Registry for cholecystectomy and endoscopic retrograde cholangiopancreatography (ERCP) (GallRiks) is a validated register with high coverage. The registry started on May 1, 2005 and serves as a base for audit on gallstone disease treatment and also provides a database for clinical research. The aim of this study is to present an overview of the clinical consequences and implementations in patient care that GallRiks research may have contributed to during a 10-year period. Results from studies on GallRiks data have reduced the use of antibiotic and thromboembolic prophylaxis as well as showed the importance of intraoperative cholangiography. Furthermore, the studies on GallRiks data have most probably changed the treatment strategies in ERCP. Studies on GallRiks data have changed and improved the management of patients in Sweden who undergo gallstone surgery or ERCP.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lindmark, Daniel, 1960-, et al.
(författare)
-
Rituella rum och heliga platser : en inledning
- 2020
-
Ingår i: Rituella rum och heliga platser. - Skellefteå : Artos & Norma bokförlag. - 9789177771517 ; , s. 7-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Persson, Anders
(författare)
-
"Försonarn vid sitt bröst, en stjernkrönt Qvinna" : jungfru- och moderstematiken hos C.J.L. Almqvist och P.D.A. Atterbom
- 1998
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present Ph.D. dissertation proceeds from poetry on the theme of the Virgin Mary which blossomed for several decades during the Romantic era and is dedicated to the use of its virgin and maternal themes in the work of C.J.L. Almqvist and P.D.A. Atterbom.The first chapter discusses Almqvist's description of the perfect complementary unity of male and female - and divine and human - in his juvenile work Murnis (1819). In this sexually explicit work, theology and religious experience is eroticized while sexuality is sacralized. In Amorina (1822), a burgeoning transformation of Almqvist's "wholeness" vision can be observed. While wholeness can only be achieved through the perfect union of man and woman in Murnis, Amorina emerges as a perfect figure in and of herself.In the second chapter, the figure of Tintomara in Drottningens juvelsmycke (1835) is analyzed. In this novel, the dream of the merging of "twoness" into "oneness" seems to have been abandoned in favour of an experiment, wherein the unity of masculinity and femininity is realized in one single individual, the androgynous Tintomara. Despite the fact that the novel's androgynous idea is formulated with direct reference to Plato's Symposium, the significance of Jakob Böhme's speculations on androgyny are also emphasized here.The third chapter deals with the poetry about Mary written by Almqvist, especially Isidoros av Tadmor and Marjam (1839). Almqvist's image of Mary is characterized in terms of "perfection" and "complexity". In Marjam, this complexity is expressed both through the drama's upholding of the paradoxical content of the dogma of the Virgin Mary and the main theme of the double drama, the tension between the earthly and the eschatological family.The fourth and fifth chapters of this dissertation are dedicated to the maternal theme in the work of P.D.A. Atterbom. I proceed from the hypothesis that the transformations which the figure of Mary undergoes reflect a tension between Romantic syncretism and classic Christianity. I analyze four texts by Atterbom in which this conflict is particularly apparent.In Atterbom's prose draft for his fairy play Fågel blå (1818), as in his sonnets dedicated to Mary (1817-18), I discern a shift away from Romantic syncretism and toward more Biblical patterns. In the fairy play Lycksalighetens ö (1824-27), this tension emerges anew in the two Nyx epiphanies in the piece. The elegy "Ave Maria" (1831) comprises the clearest example of the shift in Atterbom's writing toward classical Mariology.In the conclusion, Almqvist's and Atterbom's respective thematic use of Mary - where she is portrayed as a complex, transgressive figure - is contrasted with an early example of Swedish Biedermeier poetry, Carl von Zeipel's "Jesus Christus. Evangeliska romanser" (1822), where Mary is placed in the context of the little, idyllic family.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
