| 1. |
|
|
| 2. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Framgångsrika skolledare i spänningsfält och allianser
- 2003
-
Ingår i: Skolkulturer. - 9144028806 ; , s. 33-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad gör en skolledare framgångsrik? Och vad gör en framgångsrik skolledare? I denna artikel presenteras några resultat från forskningsprojektet Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer, vilka delvis utgör svar på frågorna. Resultaten härrör från intervjuer, enkäter, observationer och elevuppsatser och utgörs av olika skolaktörers kriterier för bedömning av skolledares framgång. I likhet med annan forskning på området konstateras att skolledare befinner sig i spänningsfält som konstitueras av olika skolaktörers varierande intressen. Dessa förhållanden analyseras i artikeln genom att för det första kopplas samman med tre spänningsfält som överhuvudtaget sätter sin prägel på dagens svenska skola: spänningsfältet mellan arbetsgivare och anställda; mellan elever och vuxna; samt mellan förändring och beständighet. För det andra analyseras skolledares allianser med olika andra aktörer inom skolan. Allianserna är på en och samma gång ett sätt att hantera de spänningar som skolledare vardagligen möter och ett sätt att konstruera framgång.
|
|
| 3. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Magnus Stenbocksskolan - karriärskola mitt i förändringen?
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I tre fallrapporter från forskningsprojektet Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer presenteras resultat från omfattande empiriska undersökningar vid tre skolor. I rapporterna beskrivs och problematiseras skolornas respektive kultur: den aktuella gymnasieskolans kunskapskultur, där bildning kommit att bli ett kännetecken; den utvalda f-9-skolans karriärkultur, utsatt för ett kraftfullt förändringstryck från både elever och från den förvandling av såväl pedagogiska arbetsformer som av lärarnas arbete som nu pågår; slutligen f-6-skolan där en ursprunglig tvångskultur förvandlats till en skolkultur som betonar elevernas sociala och kulturella integration. Detta är emellertid endast bakgrunden till rapporternas egentliga fokus: undersökningen av tre välfungerande skolledares sätt att utöva skolledarskap i olika skolkulturer. Ur ett omfattande undersökningsmaterial växer tre skolledarskap fram. Här finner vi rektorn som är en kulturell insider men som förväntas utöva ett kulturförändrande ledarskap på en synnerligen traditionstyngd skola. Och visionären som har denna kulturförvandling bakom sig och som nu förväntas profilera en gymnasieskola med vikande söktal och som gör det genom att knyta an till skolans humanistiska bildningstradition. Slutligen den kommunikative skolledaren som skyr företeelsen lojalitet och som framgångsrikt lett förvandlingen av en problemtyngd skola till en folkskola mitt i den mångkulturella byn.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson-Lindström, Margareta, et al.
(författare)
-
Olympiaskolan och humanistisk bildning som livsstilsprojekt
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I tre fallrapporter från forskningsprojektet Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer presenteras resultat från omfattande empiriska undersökningar vid tre skolor. I rapporterna beskrivs och problematiseras skolornas respektive kultur: den aktuella gymnasieskolans kunskapskultur, där bildning kommit att bli ett kännetecken; den utvalda f-9-skolans karriärkultur, utsatt för ett kraftfullt förändringstryck från både elever och från den förvandling av såväl pedagogiska arbetsformer som av lärarnas arbete som nu pågår; slutligen f-6-skolan där en ursprunglig tvångskultur förvandlats till en skolkultur som betonar elevernas sociala och kulturella integration. Detta är emellertid endast bakgrunden till rapporternas egentliga fokus: undersökningen av tre välfungerande skolledares sätt att utöva skolledarskap i olika skolkulturer. Ur ett omfattande undersökningsmaterial växer tre skolledarskap fram. Här finner vi rektorn som är en kulturell insider men som förväntas utöva ett kulturförändrande ledarskap på en synnerligen traditionstyngd skola. Och visionären som har denna kulturförvandling bakom sig och som nu förväntas profilera en gymnasieskola med vikande söktal och som gör det genom att knyta an till skolans humanistiska bildningstradition. Slutligen den kommunikative skolledaren som skyr företeelsen lojalitet och som framgångsrikt lett förvandlingen av en problemtyngd skola till en folkskola mitt i den mångkulturella byn.
|
|
| 6. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Adolfsbergsskolan - folkskola mitt i den mångkulturella byn
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I tre fallrapporter från forskningsprojektet Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer presenteras resultat från omfattande empiriska undersökningar vid tre skolor. I rapporterna beskrivs och problematiseras skolornas respektive kultur: den aktuella gymnasieskolans kunskapskultur, där bildning kommit att bli ett kännetecken; den utvalda f-9-skolans karriärkultur, utsatt för ett kraftfullt förändringstryck från både elever och från den förvandling av såväl pedagogiska arbetsformer som av lärarnas arbete som nu pågår; slutligen f-6-skolan där en ursprunglig tvångskultur förvandlats till en skolkultur som betonar elevernas sociala och kulturella integration. Detta är emellertid endast bakgrunden till rapporternas egentliga fokus: undersökningen av tre välfungerande skolledares sätt att utöva skolledarskap i olika skolkulturer. Ur ett omfattande undersökningsmaterial växer tre skolledarskap fram. Här finner vi rektorn som är en kulturell insider men som förväntas utöva ett kulturförändrande ledarskap på en synnerligen traditionstyngd skola. Och visionären som har denna kulturförvandling bakom sig och som nu förväntas profilera en gymnasieskola med vikande söktal och som gör det genom att knyta an till skolans humanistiska bildningstradition. Slutligen den kommunikative skolledaren som skyr företeelsen lojalitet och som framgångsrikt lett förvandlingen av en problemtyngd skola till en folkskola mitt i den mångkulturella byn.
|
|
| 7. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Successful Swedish headmasters in tension fields and alliances
- 2005
-
Ingår i: International Journal of Leadership in Education. - London : Informa UK Limited. - 1360-3124 .- 1464-5092. ; 8:1 (January-March 2005), s. 53-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What makes a headmaster successful? And what does a successful headmaster do? This article presents some results from a research project – Successful school leadership in different school cultures – that aims to provide answers to these questions. The results derive from interviews, questionnaires, observations and pupils’ essays, and comprise the criteria by which different parties involved in schools assess the success of headmasters. As with other research in this field, this article establishes that headmasters find themselves in tension fields that are constituted by the varied interests of the different parties involved in schools. These relationships are analysed with regard to three tension fields that affect Swedish schools today: between employer and employees; between pupils and adults; and between change and continuity.However, the work lives of headmasters isn’t characterised by tensions only, but by Alliances as well. Hence, headmasters’ alliances with various other parties within the school are also analysed. These alliances are both a way of dealing with the tensions that headmasters meet on a daily basis, and a way of creating both success and a leadership based on the school culture. However, the general development trend that we find in Swedish schools, which lift the headmaster out of the school to become the last among superiors rather than the firstamong equals, constricts the latitude for more culture-specific school leadership.
|
|
