| 1. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Liljas, Juvas Marianne, et al.
(författare)
-
Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia - Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970
- 2023
-
Ingår i: Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023. - Umeå.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023Titel: Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia – Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970Den som har inflytande över utformandet av en lärarutbildning och blivande lärares kunskapssyn, kan också komma att påverka framtida generationers sätt att se på samhället och världen (Hartman 2012, Bejerot & Hasselbladh 2020). Vid folkskoleseminariet i Falun bedrevs lärarutbildning från etablerandet 1875 fram till det att verksamheten succesivt övergick i lärarhögskolans regi 1968–70. I en mening sammanfaller dessa nära på hundra år av lärarutbildning därmed också med framväxten av det moderna Sverige.I antologiprojektet ’Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia’ riktas fokus mot en rad tidigare outforskade aspekter av hur seminarietraditionen, i ett specifikt lokalsamhälle, etableras och förändras under olika tidsperioder. Enligt tidigare forskning hade den 1842 inrättade folkskolan uppgiften att legitimera ett traditionellt, religiöst och auktoritärt samhällssystem (Petterson 1993, Lundahl 2005). Längre fram i tiden, inte minst från sekelskiftet 1900 och framåt, kom folkskolan dock att alltmer betraktas som ett centralt redskap i det moderna samhällets utvecklande av medborgares agens, kvinnlig frigörelse och samhällsutveckling (Linne 1996). Under femton år med start 1864 etablerades i Sverige fem folkskoleseminarier för kvinnor. Först ut var Stockholm och Skara som 1864 ombildades från att utbilda män till att utbilda kvinnor. Därefter etablerades folkskollärarinneseminarier i både Falun och Kalmar år 1875 och fyra år senare följde ett femte i Umeå (Sörensen 1942). Seminarieetableringarna i Falun och övriga orter innebar en ökning i andelen kvinnliga lärare under slutet av 1800-talet och i förlängningen kom den patriarkala skolordningen att utmanas (Florin 1987).Beslutet den 30 april 1875 att anlägga ett folkskoleseminarium i Falun, säger något om behovet av lärare på den svenska landsbygden, men också något om Faluns historiska bakgrund som lärdomsstad (Claesson 2015, Liljas 2019:2021, Ödman 1995). Möjligen finns också lokala och aktörsburna förklaringar till den utpräglat progressiva profil som med tiden kom att växa fram vid folkskoleseminariet i Falun (Linné 1996:2006). I projektets delstudier görs exempel på pregnanta avsteg från folkskolans normer av framträdande lärarutbildare som Valborg Olander och Anna Sörensen. Med utgångspunkt i ett mycket rikt arkivmaterial blir det också möjligt att följa hur de och andra lärarutbildare i valet av uppgifter och utformningen av textnära kommentarer söker påverka de blivande lärarinnorna i deras sätt att se på kunskap, undervisning och lärarskap. Utifrån än mer kritiskt orienterade perspektiv på verksamheten granskas också urvalsprinciperna för rekryteringen av nya lärarinnor och interkulturella aspekter av den faktiska verksamheten.Genom dessa nedslag berörs därmed också hur professionaliseringen av läraryrket tar form i relation till ett bildningsanspråk - vilket ofta tycks gravitera mot medborgerliga och könsutjämnande principer. Under den föreslagna sessionen till historikermötet i Umeå presenteras fem av dessa bidrag:Juvas Marianne Liljas presentation fokuserar på Valborg Olanders (1861-1943) reformerande insatser vid folkskoleseminariet i Falun och har titeln ’’’Det varma hjärtat”: Valborg Olanders pedagogiska arv i Faluseminariets historia’.I presentationen ’Folkskolelärarinneseminarier i Sverige: en jämförelse mellan Falun och Umeå, 1875–1915’ intar Emil Marklund en komparativ ansats. Folkskollärarinneseminariet i Umeå grundades 1879, blott fyra år efter seminariet i Falun. Utifrån rubriken ’Kunskaps- och undervisningsideal i förändring: Pedagogiska examensuppsatser vid Falu folkskoleseminarium 1915–1937’ analyserar Anders Persson de skriftliga kommentarer som dåtidens lärarutbildare lämnar på de blivande lärarinnornas texter.I ´En lärare blir till. Om ideal och normer för blivande lärare på folkskollärarseminariet i Falun år 1876–1909´presenterar Ulrika Norburg exempel på hur rekryteringsprocessen av blivande lärarinnor vid seminariet gick till.Anders Blomqvist presentation ’Perspektiv på seminariet i krigs- och brytningstider 1940–1960: genus, klass och etnicitet’ fokuserar på erfarenheter från Faluseminariet under tiden för Andra världskriget och efterföljande år. Ordförande: Simon Lundberg, Umeå universitet.Discussant: Anna Götlind, Stockholms universitet.
|
|
| 4. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al.
(författare)
-
Att resonera nyanserat i Samhällskunskap : ett begränsande eller vidgande kunskapskrav?
- 2020
-
Ingår i: SO-didaktik. - : Föreningen SO-didaktik. - 2002-4525. ; :9, s. 70-75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många samhällskunskapslärare har nog funderat på hur man som lärare ska ta sig an och agera gentemot elever som ger uttryck för ett ensidigt politiskt perspektiv. Hur ska man få eleven att vidga sina perspektiv utan att för den skull styra och bestämma för eleven vad som ”rätt sak att tänka och säga”? Läraren måste samtidigt förhålla sig till skolans värdegrund och demokratiska uppdrag. Forskarna Mikael Berg och Anders Persson har undersökt hur samhällskunskapslärare skulle agera i ett fingerat scenario kring en sådan ”vinklad” elev och de upptänkte då att lärarna var ganska överens om att det handlar om att ge eleven fler perspektiv, men hur elever skulle få dessa perspektiv varierade.
|
|
| 5. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al.
(författare)
-
Fyra arbetssätt för ökad nyansering
- 2024
-
Ingår i: Att undervisa om kontroversiella frågor. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789151110844 ; , s. 113-127
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitel 9, Fyra arbetssätt för ökad nyansering, presenterar och diskuterarhur lärare kan välja att möta elever när de uttrycker ensidigt formulerade ståndpunkter. Baserat på gruppsamtal med lärare ochelever visar kapitlet hur lärare kan använda skiftande urval av kunskapför att bidra till nyansering av den aktuella frågan. Beroende på denkonkreta situationen kan läraren behöva pendla mellan utmanande,engagerande, kompletterande och enande aspekter av kunskapsinnehållet,vilket fyller olika didaktiska funktioner som att störa, involvera,överbrygga och bredda.
|
|
| 6. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al.
(författare)
-
Graderande granskning och förklarade glapp : Svensk historie- och samhällskunskapsdidaktisk forskning om lärares bedömningspraktik 2009–2019
- 2020
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; :1, s. 18-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the last decade there has been an increasing interest in the Swedish research field concerning assessment in schools, especially with focus on the school subject’s history and social science. The aim of this article is therefore to explore what perspectives that have being used by researchers in the Swedish field of history and social science subject didactic, when investigating teacher’s assessment practice. The method used in the article is a text analysis of 13 Swedish thesis and articles that deal with teacher’s assessment practice within the Swedish field of history and social science subject didactics between 2009 and 2019. The result shows that there an overwhelming part of the studies deals with examine teacher’s assessment practice. Another dominant trend is to explain the variations in teacher’s assessment practice. Overall the result shows that there is a lack of studies which begin with teachers subject specific experiences and also a lack of studies with a policy critical approach. To try to capture the complexity in assessment we therefore argue in the light of the result that there is a need of both a theoretical and cumulative broadening of the Swedish research field concerning teacher’s assessment with focus on the school subject’s history and social science.
|
|
| 7. |
-
Finlands och Sveriges sammanflätade historia
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finlands och Sveriges sammanflätade historia var temat för De Svenska Historiedagarna som hölls i Helsingfors 2019. Under minst 800 år har en ekonomisk och demografisk integration pågått mellan länderna på Bottenhavets östra och västra sidor. Under lång tid utgjorde Finland och Sverige också delar av samma rike. De senaste åren har vi fått bättre kunskap om en rad aspekter av den finländska och svenskfinska historien och några exempel ges i denna bok. Här behandlas ämnen som riksbildningstiden, den stora ofreden, byggandet av Sveaborg, besiktningskvinnor i Åbo och fånglägren i finska inbördeskrigets efterspel.Författarna är Sofia Gustafsson, Martin Hårdstedt, Ulrika Knutson, Christer Kuvaja, Sture Lindholm, David Ludvigsson, Anders Persson och Kirsi Vainio-Korhonen.
|
|
| 8. |
- Persson, Anders, 1974-, et al.
(författare)
-
Att använda historiska begrepp
- 2018
-
Ingår i: Historiedidaktik i praktiken. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140697141 ; , s. 73-100
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Persson, Anders, 1974-, et al.
(författare)
-
Att använda historiska begrepp
- 2023
-
Ingår i: Historiedidaktik i praktiken. - Lund : Gleerups Utbildning AB. - 9789151108810 - 9789140697141 ; , s. 79-103
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
