| 1. |
|
|
| 2. |
- Brüde Sundin, Josefin, 1975-
(författare)
-
En riktig rektor : Om ledarskap, genus och skolkulturer
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of the study is to show, from an ethnographic point of view, the what, why and how of events in the daily life of the principals studied. The ambition is to try to understand the meaning of being a principal and the complex situation in which they op-erate. Some questions raised are: What do the principals’ working days look like? What constitutes the foundations of school leadership? What characterizes the context (the cul-tures) in which they work? Has gender any significance for school leadership?Earlier knowledge about leadership is mainly based on studies of male leaders, and or-ganizations are often considered as gender neutral. These circumstances make it urgent to study leadership from a gender perspective. Using an explorative, ethnographic approach with participant observations and recorded interviews seven principals were studied. Most of the data was collected during one and a half years of fieldwork, where the work of one female principal was observed.The result shows that leadership is a complex phenomenon. Relationships are seen as an essential aspect, and most of the daily work is accomplished through meetings and conver-sations with other people. The study illuminates how “a real principal” is constructed through relationships between many different individuals and groups. In this variety of sub-cultures different values and norms of behaviour are found. Schools can thus be regarded as multicultural organizations. Daily the principal has to try to understand, be aware of, and handle this cultural diversity. Partly as a consequence of this, emotions are constantly pre-sent in principals’ daily work. Principals have to deal with their own feelings as well as those of others. Contours of a gender contract are outlined, where cultural understandings of women and men become evident, and which the principals have to relate to.
|
|
| 3. |
- Erntoft, Sandra, et al.
(författare)
-
Vilken betydelse har hälsoekonomi vid prioriteringar? : ett experiment bland beslutsfattare och en analys avfaktiska prioriteringar
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har principen om kostnadseffektivitet och därmed information om kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) fått allt större betydelse vid subventionsbeslut i flertalet europeiska länder. Även i Sverige har användningen av hälsoekonomiska beslutskriterier och information fått en allt mer framträdande roll bland nationella myndigheter såsom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Socialstyrelsen och SBU. Det är dock oklart vilken relativ betydelse hälsoekonomi har i förhållande till andra relevanta beslutskriterier, samt bland beslutsfattare på regional och lokal nivå. Trots att kostnadseffektivitet har ökat i betydelse, saknas det dessutom ofta uttalade gränser för vad som kan betraktas som en kostnadseffektiv behandling.I den här rapporten undersöker vi den relativa betydelsen av information om kostnad per QALY i förhållande till information om patientgruppens initiala hälsotillstånd, typ av resultat av medicinsk behandling, patientnytta, samt budgetpåverkan, enligt uppgifter från TLV, läkemedelskommittéer, förskrivande läkare samt Socialstyrelsen. Vidare undersöks vilka värden av ett QALY som är acceptabla för de fyra ovan nämnda grupperna av beslutsfattare, samt identifierar för- och nackdelar med att undersöka dessa två frågor genom analys av redan fattade beslut alternativt hypotetiska enkätsvar. För att undersöka detta skickades en enkät ut till representanter för TLV, läkemedelskommittéer och förskrivande läkare. Resultatet av enkätsvaren jämfördes därefter mot de prioriteringar som Socialstyrelsen gjort i de nationella riktlinjer som publicerats fram till juni 2009.Det beslutskriterium som TLV-respondenterna värderade som viktigast var kostnaden per QALY. Vid både rangordning och val av läkemedel uppmättes en stark motvilja bland TLV-respondenterna mot att välja det alternativ som hade en kostnad per QALY som översteg 1 miljon kr. Patientnyttan uttryckt som antalet vunna QALYs hade betydelse för rangordningen av alternativen, men patientgruppens initiala hälsotillstånd hade en högre relativ betydelse vid beslut om vilken eller vilka behandlingar TLV skulle välja att subventionera i ett genomsnittsfall.Bland läkemedelskommittéerna var information om kostnad per QALY underordnat patientgruppens initiala hälsotillstånd vid rangordningen av läkemedlen i genomsnitt. Det fanns dock inga statistiskt signifikanta skillnader mellan den inkrementella kostnaden per QALY och övriga beslutskriterier vid det faktiska valet av ett läkemedel att inkludera i rekommendationslistan. Den relativa betydelsen av beslutskriterierna bland förskrivande läkare påminde i stora delar om läkemedelskommittéernas.I likhet med TLV var kostnad per QALY det beslutskriterium som hade störst relativ betydelse för Socialstyrelsens prioriteringsbedömning. På motsvarande sätt fanns det likheter i den skattade genomsnittliga betalningsviljan mellan de båda nationella myndigheterna. Medan TLV:s betalningsvilja sträckte sig mellan468 800 kr och 1 156 000 kr per QALY, var motsvarande spann i Socialstyrelsens riktlinjer 275 400 kr och 900 300 kr. Den hypotetiska betalningsviljan bland läkemedelskommittéer och läkare var i genomsnitt högre. Det fanns också skillnader i betalningsviljan för ett QALY mellan olika sjukdomsgrupper i Socialstyrelsen nationella riktlinjer. I förhållande till riktlinjerna för Hjärt, Depression/Ångest och Astma/KOL, var betalningsviljan statistiskt signifikant lägre för medicinska åtgärder inkluderade i (bröst, kolorektal, prostata) Cancerriktlinjerna.Den här studien bekräftar att experiment baserade på hypotetiska enkätsvar och analys av faktiska beslut är relevanta och tillämpbara för att skatta den relativa betydelsen av olika attribut samt betalningsviljan från ett beslutsfattarperspektiv.
|
|
| 4. |
-
Finlands och Sveriges sammanflätade historia : konferensrapport från De Svenska Historiedagarna i Helsingfors 4-6 oktober 2019
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finlands och Sveriges sammanflätade historia var temat för De Svenska Historiedagarna som hölls i Helsingfors 2019. Under minst 800 år har en ekonomisk och demografisk integration pågått mellan länderna på Bottenhavets östra och västra sidor. Under lång tid utgjorde Finland och Sverige också delar av samma rike. De senaste åren har vi fått bättre kunskap om en rad aspekter av den finländska och svenskfinska historien och några exempel ges i denna bok. Här behandlas ämnen som riksbildningstiden, den stora ofreden, byggandet av Sveaborg, besiktningskvinnor i Åbo och fånglägren i finska inbördeskrigets efterspel.
|
|
| 5. |
- Goldkuhl, Göran, 1949-, et al.
(författare)
-
DUKAT för restaurangföretagare – visioner om ett samlat informationssystem
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FoU-projektet ”DUKAT för restaurangföretagare – en uppgift en gång” är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Forsknings-gruppen VITS vid Linköpings universitet. Projektets fokus är restaurangföretagares samverkan med statliga myndigheter och kommunala förvaltningar i samband med etablering och drift av restauranger. Syftet är att förenkla och anpassa information, ansökningar och uppgiftskrav för restaurangföretagare. Projektet presenterar en vision för ett webbaserat informationssystem för restaurangföretagares kommunikation med stat och kommun. Projektet beskriver hur dagens IT-lösningar, med fragmentering (enskilda tjänster) eller samplacering av tjänster bör ersättas av ett integrerat informationssystem med samlad information och sammanhållna ansökningsprocesser. Föreslaget informationssystem avser att reducera många av dagens problem såsom svagt anpassad information, ointegrerade ansökningar, överlappande uppgiftskrav, många oplanerade myndighetskontakter, svårhanterliga ansökningsblanketter och oklara och tungrodda processer för restaurangetablering. Projektet har genomförts i tre faser. 1) I en företagarstudie har insamling och analys skett av problem och behov kring företagares interaktion med offentliga aktörer. 2) I en kommunstudie har ansökningshandlingar, uppgiftskrav och procedurer studerats. 3) I en designstudie har designkrav och egenskaper för ett informationssystem för kommunikation mellan restaurangföretagare och myndigheter genererats. För detta informationssystem har vi översiktligt skisserat arkitektur och funktionalitet. FoU-projektet har genomförts i samverkan med ett antal kommuner och statliga myndigheter. Finansiellt stöd har erhållits från VINNOVA (dnr 2011-03752).
|
|
| 6. |
- Goldkuhl, Göran, 1949-, et al.
(författare)
-
Offentliggemensamma digitala resurser : Utmaningar i samstyrning och samanvändning inom svensk e-förvaltning (RESONANS slutrapport)
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projekt RESONANS har bedrivits i nära samverkan mellan Linköpings universitet, E-delegationen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Uppsala universitet. Ekonomiskt stöd har erhållits från VINNOVA (dnr 2013-04936). Projektfokus har varit offentlig-gemensamma digitala resurser, dvs sådana IT-resurser som berör flera offentliga förvaltningar. Projektet har drivits av frågor som: Hur sker samstyrning av sådana digitala resurser? Vilka möjligheter och restriktioner finns i samanvändning av digitala resurser? Inom projektet har en bred kartläggningsstudie genomförts över olika offentliggemensamma initiativ. Huvudparten av projektet har utgjorts av diagnostiska fallstudier av utvalda offentliggemensamma digitala resurser. Vi har studerat digitala resurser av olika typer (gemensam webbplats, gemensamma komponenter i webbplatser, gemensamma/likartade back-office system, informationsytbyte mellan förvaltningar). Följande åtta digitala resurser har studerats: 1177 Vårdguiden, ekonomiskt bistånd, e-recept, gemensam gymnasieantagning i Stockholms län, kommunala e-tjänsteplattformar, Ladok, Mina meddelanden/Min myndighetspost, verksamt.se. I projektet har vi analyserat fallstudierna utifrån sju sam-verkansdimensioner. En normativ dimension om mål och värden, en regulativ om regelverk, en relationell om aktörsrelationer och rollfördelning, en performativ om verksamhets-processer och digital funktionalitet, en semantisk om språkbruk (begriplighet och precision), en presentativ om digitala möten och användargränssnitt samt en teknisk om samband mellan digitala resurser/komponenter i digitala landskap. I denna rapport presenteras jämförande tväranalyser av de studerade digitala resurserna utifrån dessa sju samverkans-dimensioner. Utifrån vår analys av dessa samverkansdimensioner har vi formulerat arbetet med att utveckla den sammanhållna e-förvaltningen som en "sjukamp". En sjukamp i grenarna: målstyrning, funktionell lagstiftning, organisering av aktörsrelationer, design av verksamhetsprocesser och digital funktionalitet, språklig tillgänglighet, begriplighet och precision, organisering och design av digitala möten samt arkitektonisk design av digitala landskap.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Gulz, Agneta, et al.
(författare)
-
Forskning och utveckling om digitala läromedel för att gynna lärande och lärare
- 2014
-
Ingår i: Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang : utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. - Helsingborg : Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. - 9789174738629 ; , s. 45-64
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns två huvudsakliga svar på frågan varför forskning och utveckling, F&U, i området digitala läromedel är viktig. Det första är relativt uppenbart: Det produceras idag allt fler digitala läromedel som används i ökad utsträckning i skolan. För att kunna ta fram digitala läromedel av hög kvalitet krävs forskning och utveckling. Det andra och mindre uppenbara svaret är att digitala läromedel också kan fungera som forskningsinstrument och ge nya kunskaper och insikter om lärande och lärprocesser. I detta kapitel utvecklar vi, med hjälp av konkreta illustrationer från andras och egna F&U-projekt, dessa två svar.
|
|
| 9. |
-
Historia från Uppsalaperspektiv : Konferensrapport från De Svenska Historiedagarna i Uppsala 30 september - 2 oktober 2022
- 2023. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2022 hölls De Svenska Historiedagarna i Uppsala - universitetsstaden, ärkesätet, industristaden och mycket annat. Här publiceras sex föredrag från konferensen. Texterna berör vitt skilda ämnen som barnamord, verklighetens Ulla Winblad, det svenska ståndssamhället, tvåkammarriksdagen, giftermålets sociala gränser och den akademiska jurisdiktionen. Samtidigt belyser alla bidragen frågor om sociala hierarkier, inflytande, underordning och makt, vilket varit centrala perspektiv inom historisk forskning under senare år.
|
|
| 10. |
- Hjalmarsson, Anders
(författare)
-
Behovet av struktur och frihet : En avhandling om situationsanpassad facilitering vid samarbetsinriktad modellering
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informationssystem är resultatet av samarbete människor emellan. System designas, realiseras, testas och implementeras i de verksamheter som de ska stödja. Samarbete krävs under alla dessa steg. I utvecklingsarbetets inledning är det inte ovanligt att kraven på systemen formuleras genom projekt som organiseras genom olika typer av samarbetsformer. I föreliggande avhandling lyfter vi på locket på samarbetsinriktad modellering och studerar i detalj vad som sker när krav på system formuleras. Genom en gedigen forskningsdesign och ett rikt datamaterial följer vi två modelleringsteam när de faciliterar verksamhetsrepresentanter i olika situationer under tre modelleringsprojekt. Avsikten är att utveckla kunskap om vad som utmärker facilitering i dessa situationer samt studera vad som utmärker situationsanpassning när modellerarna underlättar och möjliggör arbetet. Genom videobaserad forskning har modelleringsarbetet dokumenterats och med hjälp av olika analysmetoder, såsom konversationsinriktad handlingsanalys och multigrundad teoriutveckling, tolkas episoder i materialet och en plattform för en praktisk teori om facilitering utvecklas. Resultatet utgörs av en typologi över samarbetsinriktad modellering, åtgärder för att utföra facilitering av arbetet, samt insikter om vad som utmärker situationsanpassning när facilitering utförs och olika omständigheter måste mötas. Synsättet som förespråkas är att tillämpandet av struktur och utnyttjandet av frihet är förutsättningar då goda krav på informationssystem ska formuleras genom samarbete.
|
|
