| 1. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Erik, et al.
(författare)
-
Ökad hydrodiversitet för att främja avrinningsområdens klimatresiliens (EcoDiver)
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar forskningsprojektet EcoDiver, finansierat av Naturvårdsverket. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Lunds universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Huvudtesen har varit att hydrodiversiteten, där mångfalden av hydrologiska enheter som våtmarker, sjöar, floder och grundvatten inom ett avrinningsområde samverkar och påverkar avrinningsområdets förmåga att hantera klimatförändringar, såsom intensifierade nederbördsmönster, torka, och temperaturvariationer genom att tillhandahålla en rad olika ekosystemtjänster. Projektet har studerat våtmarkernas hydrologiska funktioner, som att reglera flöden samt minska akvatiska föroreningar, och deras roll i klimatanpassning. Projektet har använt databaser, fältmätningar, laboratorieanalyser, hydrologiska modeller, och statistisk analys för att undersöka hur våtmarker påverkar vatten-kvalitet, vattenbalans, och biologisk mångfald i avrinningsområden. Projektet har också utvecklat metoder och verktyg, dels för ett modellbaserat beslutsstöd, dels för att mäta och optimera våtmarkernas ekosystemtjänster. Projektet har använt ekonomiska, sociala, och ekologiska indikatorer för att värdera våtmarkernas bidrag till bland annat koldioxidupptag, rening av förorenat vatten, erosionsskydd, rekreation, och utbildning. Projektet har baserat sin forskning på fem fallstudier av olika våtmarkstyper i Skåne. Dessa fallstudier har valts för att representera olika hydrogeologiska för-hållanden, våtmarksstorlekar, restaureringsåtgärder, och landskapskontexter. Projektet har också spridit sin kunskap till olika intressenter, genom seminarier, workshops, publikationer, och forskningssamarbeten. Projektet har involverat forskare, myndigheter, kommuner, universitetsstudenter, markägare, och skolor i dialog och samverkan kring våtmarkernas betydelse och potential för miljöhantering.
|
|
