| 1. |
- Anell, Anders, et al.
(författare)
-
Läkemedelskostnaderna
- 1999
-
Ingår i: Svensk farmaci under 1900-talet Bd 3 Ekonomi, dokumentation, tillsyn.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Erntoft, Sandra, et al.
(författare)
-
Vilken betydelse har hälsoekonomi vid prioriteringar? : ett experiment bland beslutsfattare och en analys avfaktiska prioriteringar
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har principen om kostnadseffektivitet och därmed information om kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) fått allt större betydelse vid subventionsbeslut i flertalet europeiska länder. Även i Sverige har användningen av hälsoekonomiska beslutskriterier och information fått en allt mer framträdande roll bland nationella myndigheter såsom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Socialstyrelsen och SBU. Det är dock oklart vilken relativ betydelse hälsoekonomi har i förhållande till andra relevanta beslutskriterier, samt bland beslutsfattare på regional och lokal nivå. Trots att kostnadseffektivitet har ökat i betydelse, saknas det dessutom ofta uttalade gränser för vad som kan betraktas som en kostnadseffektiv behandling.I den här rapporten undersöker vi den relativa betydelsen av information om kostnad per QALY i förhållande till information om patientgruppens initiala hälsotillstånd, typ av resultat av medicinsk behandling, patientnytta, samt budgetpåverkan, enligt uppgifter från TLV, läkemedelskommittéer, förskrivande läkare samt Socialstyrelsen. Vidare undersöks vilka värden av ett QALY som är acceptabla för de fyra ovan nämnda grupperna av beslutsfattare, samt identifierar för- och nackdelar med att undersöka dessa två frågor genom analys av redan fattade beslut alternativt hypotetiska enkätsvar. För att undersöka detta skickades en enkät ut till representanter för TLV, läkemedelskommittéer och förskrivande läkare. Resultatet av enkätsvaren jämfördes därefter mot de prioriteringar som Socialstyrelsen gjort i de nationella riktlinjer som publicerats fram till juni 2009.Det beslutskriterium som TLV-respondenterna värderade som viktigast var kostnaden per QALY. Vid både rangordning och val av läkemedel uppmättes en stark motvilja bland TLV-respondenterna mot att välja det alternativ som hade en kostnad per QALY som översteg 1 miljon kr. Patientnyttan uttryckt som antalet vunna QALYs hade betydelse för rangordningen av alternativen, men patientgruppens initiala hälsotillstånd hade en högre relativ betydelse vid beslut om vilken eller vilka behandlingar TLV skulle välja att subventionera i ett genomsnittsfall.Bland läkemedelskommittéerna var information om kostnad per QALY underordnat patientgruppens initiala hälsotillstånd vid rangordningen av läkemedlen i genomsnitt. Det fanns dock inga statistiskt signifikanta skillnader mellan den inkrementella kostnaden per QALY och övriga beslutskriterier vid det faktiska valet av ett läkemedel att inkludera i rekommendationslistan. Den relativa betydelsen av beslutskriterierna bland förskrivande läkare påminde i stora delar om läkemedelskommittéernas.I likhet med TLV var kostnad per QALY det beslutskriterium som hade störst relativ betydelse för Socialstyrelsens prioriteringsbedömning. På motsvarande sätt fanns det likheter i den skattade genomsnittliga betalningsviljan mellan de båda nationella myndigheterna. Medan TLV:s betalningsvilja sträckte sig mellan468 800 kr och 1 156 000 kr per QALY, var motsvarande spann i Socialstyrelsens riktlinjer 275 400 kr och 900 300 kr. Den hypotetiska betalningsviljan bland läkemedelskommittéer och läkare var i genomsnitt högre. Det fanns också skillnader i betalningsviljan för ett QALY mellan olika sjukdomsgrupper i Socialstyrelsen nationella riktlinjer. I förhållande till riktlinjerna för Hjärt, Depression/Ångest och Astma/KOL, var betalningsviljan statistiskt signifikant lägre för medicinska åtgärder inkluderade i (bröst, kolorektal, prostata) Cancerriktlinjerna.Den här studien bekräftar att experiment baserade på hypotetiska enkätsvar och analys av faktiska beslut är relevanta och tillämpbara för att skatta den relativa betydelsen av olika attribut samt betalningsviljan från ett beslutsfattarperspektiv.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Vilken metod är bäst? Tvärvetenskapliga dialoger om metod.
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna antologi är ett försök att illustrera graden av förståelse över disciplingräns för olika metoder. Företrädare för olika vetenskapliga inriktningar beskriver sin favoritmetod eller sin syn på vetenskaplig metod utifrån egna preferenser, eventuellt formade av deras disciplinära tillhörigheter. Varje författares bidrag har sedan lästs av de övriga som kommenterar och skriver kritiska frågor vilka besvaras av bidragsförfattaren. Som helhet visar bidragen, frågorna och författarnas svar på många av de olikheter som finns mellan vetenskaper och många av de utmaningar som finns i vetenskaplig samverkan. Förhoppningsvis kan boken bli ett bidrag till att hitta lösningar när tvärvetenskapliga fnurror på tråden uppstår.
|
|
