| 1. |
- Felixsson, Emma, et al.
(författare)
-
Horse chestnut extract contracts bovine vessels and affects human platelet aggregation through 5-HT(2A) receptors: an in vitro study
- 2010
-
Ingår i: Phytotherapy Research. - : Wiley. - 0951-418X .- 1099-1573. ; 24:9, s. 1297-1301
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Extract from seeds and bark of horse chestnut (Aesculus hippocastanum L) is used as an herbal medicine against chronic venous insufficiency. The effect and mechanism of action on veins, arteries, and platelets are not fully understood. The aim of this study was to investigate the effects and mechanisms of action of horse chestnut on the contraction of bovine mesenteric veins and arteries, and human platelet aggregation. Contraction studies showed that horse chestnut extract dose-dependently contracted both veins and arteries, with the veins being the most sensitive. Contraction of both veins and arteries were significantly inhibited by the 5-HT(2A) receptor antagonist ketanserin. No effect on contraction was seen with the cyclooxygenase inhibitor indomethacin, the alpha(1) receptor antagonist prazosin or the angiotensin AT(1) receptor antagonist saralasin neither in veins nor arteries. ADP-induced human platelet aggregation was significantly reduced by horse chestnut. A further reduction was seen with the extract in the presence of ketanserin. In conclusion, horse chestnut contraction of both veins and arteries is, at least partly, mediated through 5-HT(2A) receptors. Human platelet aggregation is reduced by horse chestnut. The clinical importance of these findings concerning clinical use, possible adverse effects, and drug interactions remains to be investigated. Copyright (c) 2010 John Wiley & Sons, Ltd.
|
|
| 2. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1] : Metoder och strategier
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
| 3. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2] : Möjligheter och utmaningar
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
| 4. |
- Cederlund, Ella, et al.
(författare)
-
Characterization of new medium-chain alcohol dehydrogenases adds resolution to duplications of the class I/III and the sub-class I genes
- 2011
-
Ingår i: Chemico-Biological Interactions. - : Elsevier Science B.V., Amsterdam.. - 0009-2797 .- 1872-7786. ; 191:03-jan
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Four additional variants of alcohol and aldehyde dehydrogenases have been purified and functionally characterized, and their primary structures have been determined. The results allow conclusions about the structural and evolutionary relationships within the large family of MDR alcohol dehydrogenases from characterizations of the pigeon (Columba livia) and dogfish (Scyliorhinus canicula) major liver alcohol dehydrogenases. The pigeon enzyme turns out to be of class I type and the dogfish enzyme of class III type. This result gives a third type of evidence, based on purifications and enzyme characterization in lower vertebrates, that the classical liver alcohol dehydrogenase originated by a gene duplication early in the evolution of vertebrates. It is discernable as the major liver form at about the level in-between cartilaginous and osseous fish. The results also show early divergence within the avian orders. Structures were determined by Edman degradations, making it appropriate to acknowledge the methodological contributions of Pehr Edman during the 65 years since his thesis at Karolinska Institutet, where also the present analyses were performed.
|
|
| 5. |
- Dahlqvist, Martin, et al.
(författare)
-
Complex magnetism in nanolaminated Mn2GaC
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We have used first-principles calculations and Heisenberg Monte Carlo simulations to search for the magnetic ground state of Mn2GaC, a recently synthesized magnetic nanolaminate. We have, independent on method, identified a range of low energy collinear as well as non-collinear magnetic configurations, indicating a highly frustrated magnetic material with several nearly degenerate magnetic states. An experimentally obtained magnetization of only 0.29 per Mn atom in Mn2GaC may be explained by canted spins in an antiferromagnetic configuration of ferromagnetically ordered sub-layers with alternating spin orientation, denoted AFM[0001]. Furthermore, low temperature X-ray diffraction show a new basal plane peak appearing upon a magnetic transition, which is consistent with the here predicted change in inter-layer spacing for the AFM[0001] configuration.
|
|
| 6. |
- Eknemar, Marcus, et al.
(författare)
-
Patients Experiences of Patient-Controlled Sedation: An Interview Study of Patients who Underwent Endoscopy
- 2022
-
Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing. - : Elsevier. - 1089-9472 .- 1532-8473. ; 37:6, s. 883-888
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Patient-controlled sedation (PCS) allows patients to self-administer sedative drugs during endoscopic retrograde cholangiopancreatography (ERCP). There is a paucity of research on the experiences of patients who used PCS. Therefore the purpose of this study was to describe the perioperative experiences of patients who used PCS during ERCP. Design: Prospective study using semi-structured interviews. Methods: Qualitative content analysis facilitated a latent understanding of the manifest content. Findings: Eleven interviews revealed three main themes and underlying categories that summarized the patient experience: participation (control and perioperative sedation); communication (personnel, information, safety, insecurity, and concern); and sensation (effects and side effects). Conclusions: The participatory experience of PCS resulted not from the opportunity for patient involvement but, rather, the establishment of a patient-professional relationship. Specifically, the interactions between patients and health care professionals played a vital role in the patients overall experience of PCS. (c) 2022 American Society of PeriAnesthesia Nurses.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Kimmo, et al.
(författare)
-
Perceptions of the appropriate response to norm violation in 57 societies
- 2021
-
Ingår i: Nature Communications. - : Nature Research. - 2041-1723. ; 12:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Norm enforcement may be important for resolving conflicts and promoting cooperation. However, little is known about how preferred responses to norm violations vary across cultures and across domains. In a preregistered study of 57 countries (using convenience samples of 22,863 students and non-students), we measured perceptions of the appropriateness of various responses to a violation of a cooperative norm and to atypical social behaviors. Our findings highlight both cultural universals and cultural variation. We find a universal negative relation between appropriateness ratings of norm violations and appropriateness ratings of responses in the form of confrontation, social ostracism and gossip. Moreover, we find the country variation in the appropriateness of sanctions to be consistent across different norm violations but not across different sanctions. Specifically, in those countries where use of physical confrontation and social ostracism is rated as less appropriate, gossip is rated as more appropriate. Little is known about peoples preferred responses to norm violations across countries. Here, in a study of 57 countries, the authors highlight cultural similarities and differences in peoples perception of the appropriateness of norm violations.
|
|
| 8. |
- Feldmann, Andreas, et al.
(författare)
-
Designing and managing manufacturing networks : a survey of Swedish plants
- 2009
-
Ingår i: Production planning & control (Print). - : Taylor & Francis. - 0953-7287 .- 1366-5871. ; 20:2, s. 101-112
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The design and management of the manufacturing network for a firm is an important factor for its competitive position. By manufacturing network we mean the plant or plants of a manufacturing firm and the relationships with external suppliers. The way that these operate together is crucial for supporting the competition of the products in the marketplace. This article presents the results of a survey of 106 Swedish manufacturing plants. We find that the markets and supply networks of Swedish plants are global, but there is a focus on Europe. The main reason for locating a plant in Sweden is proximity to skills and knowledge, and we find no pure low-cost plants. The overall level of site competence is very high. There are many significant differences between how internal and external suppliers are selected. The choice of internal suppliers, i.e. those suppliers in the manufacturing network that belong to the same firm, is to a large extent based on a single corporate decision reflecting quality and competence, while external suppliers are chosen based on quality, price and delivery dependability considerations. This study provides a broad analysis of the manufacturing networks in which Swedish plants operate, and the roles of these plants.
|
|
| 9. |
- Feldmann, Andreas, 1981-, et al.
(författare)
-
Designing Manufacturing Networks - An Empirical Study
- 2007
-
Ingår i: Advances in Production Management Systems. - New York : Springer. - 9780387741567 ; , s. 95-102
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The design of the manufacturing network for a firm is an important factor for its competitive position. By manufacturing network we mean the plant or plants of the manufacturing firm and the relationships with external suppliers. The way that these operate together is central to the entire supply system supports the competition of the products in the marketplace. The decisions are typically categorised as related to facilities and vertical integration, two decision categories in an operations strategy. This paper presents the results of a survey of 84 Swedish manufacturing plants. The results show that competitive priorities such as quality and price play different roles in the networks, and that there is a significant difference in terms of how internal and external suppliers are selected
|
|
| 10. |
- Feldmann, Andreas, 1981-, et al.
(författare)
-
Utformning av produktionsnätverk - En empirisk studie
- 2007
-
Ingår i: PLANs Forsknings- och tillämpningskonferens 2007: Kundfokuserade varor och tjänster. - Stockholm : PLAN - Logistikföreningen ;Jönköping :Tekniska högskolan, Högskolan i Jönköping. - 9789197644419 - 9197644412 ; , s. 67-82
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
