| 1. |
- Johansson, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Kustnära förorenade områden som kan utgöra källor till dioxin i Bottenhavet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Gävleborg tilldelades medel från Naturvårdsverket för ett projekt med syfte att få enbättre förståelse för vilka förorenade områden och/eller vilka branscher som kan vara en källa tilldioxin i Bottenhavet. Grannlänen Västernorrland och Uppsala bjöds in att delta i projektet eftersomäven deras kuststräckor gränsar till Bottenhavet. Bakgrunden till projektet är de fortsatt höga halterna av dioxin i fet fisk från Östersjön med speciellthöga halter längs Bottenhavets kust. Orsakerna till de höga halterna är ännu inte helt klarlagda, men idet nationella projektet, Baltic POPs, har man dragit slutsatsen att den största källan till dioxin iÖstersjön är atmosfäriskt nedfall från Europa. Man drar dock även slutsatsen att regionala källor kanha en lokal påverkan på arter som lever kustnära. Kunskap inhämtades från aktuella projekt och litteratur om ämnet. Utifrån litteraturgenomgångenidentifierades några branscher som skulle kunna vara intressanta att titta på ur dioxinsynpunkt inomebh-arbetet. Dessa branscher är främst sågverk med doppning, massa- och pappersindustri, järn- ochstål industri, textilindustri och verkstadsindustri, samt deponier med avfall från dessa branscher. Parallellt med detta arbete gjordes en genomgång av länens identifierade objekt i ebh-stödet för att sevilka objekt som utgör eller skulle kunna utgöra en källa till dioxin. Resultatet av detta finnspresenterat i ett antal kartor som illustrerar var kunskapsluckorna finns när det gäller dioxinförorenadeområden. Baserat på undersökningar av några dioxinförorenade sågverksområden i Sverige gjordes även en grovuppskattning av hur mycket de 45 kustnära sågverken i våra tre län skulle kunna bidra tilldioxinföroreningar längs Bottenhavets kust.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Synergimöjligheter,målkonflikteroch problemi miljömålsarbetet : En analys utifrån nyckelaktörers perspektiv
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av de svenska miljömålen– generationsmålet såväl som de 16 miljökvalitetsmålen. I juli 2012 ska enfördjupad utvärdering av miljömålen rapporteras till regeringen. En av uppdragspunkternai regeringsuppdraget löd”En analys som identifierar synergimöjligheteroch de bakomliggande orsakerna till problem som försvårar möjligheterna att nåmiljökvalitetsmålen och generationsmålet, t.ex. trender i samhällsutvecklingen,målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och konflikter med andra samhällsintressen”.Syftet med denna studie av synergimöjligheter och problem är att ta framunderlag till denna fördjupade utvärdering. Målet med analysen är en sammanställningsom svarar på ovanstående uppdragspunkt i regeringsuppdraget.Det som är nytt i denna rapport är ansatsen attjämföra regionala och nationellaerfarenheter av olika problem och synergimöjligheter som ofta framkommer i analyserav miljömålsarbetet. Här visar resultaten att bilden är samstämmig mellan debåda nivåerna. Nytt är även försöket att strukturera upp och karaktärisera målkonflikteroch synergier för att på så sätt tydliggöra grunden för prioriteringsarbetetoch därmed möjligen kunna förenkla i prioriteringsprocessen.Studiens resultat visar att de viktigaste konflikterna finns mellan miljökvalitetsmålenoch andra politikområden, det vill säga mellan miljökvalitetsmålen och operationaliseringenav andra politikområdens produktionsmål. Dessa politikområden ärnäringspolitik, skogspolitik, energi och regional utveckling. Samma områden ärproblematiska även på den regionala nivån, men där finns även andra problem i defall miljökvalitetsmålen krockar med verksamhet som länsstyrelsen bedriver.Många av konflikterna med andra politikområden beskrivs av studiens respondentersom äkta i den betydelsen att de tillfrågade saknar rådighet över konflikten. Detär tydligt att dessa konflikter måste lösas med hjälp av politiska ställningstaganden.Få äkta konflikter verkar finnas mellan miljökvalitetsmålen – främst finns konfliktermellan klimatmålet och övriga miljökvalitetsmål.Även inom miljömålsförvaltningen återfinns problem och då i form av exempelvisbristande samverkan och resursbrist. I de fall där en myndighet har möjlighet attöka samverkan med andra eller göra en omfördelning av resurser så rör det sig omett oäkta problem. Om en myndighets instruktion inte underlättar samverkan medandra myndigheter inom miljömålsförvaltningen eller om resurstilldelningen ärunderdimensionerad så utgör detta ett äkta problem sett i ett förvaltningsperspektiv.När produktionsmålen inom ett politikområde (till exempel skogspolitik) står ikonflikt med hänsynsmål i form av miljökvalitetmålen, framträder produktionsmålentydligare och blir styrande för utvecklingen. Detta blir ur ett miljömålsperspektiven tydlig äkta konflikt som för sin lösning behöver tydliga politiska avvägningar.NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6474Synergimöjligheter, målkonflikter och problem i miljömålsarbetet7Många gånger uppstår konflikter och problem på grund av oklarheter i ägarskap,rådighet och ansvar över en fråga, på det sätt som beskrivits ovan. För att kunnahantera målkonflikter krävs ställningstaganden och prioriteringar. Lösningen på deäkta konflikterna ligger på den politiska nivån. Här är det viktigt att se över konflikt-och problemområdena för att kunna nå långsiktigt hållbara lösningar.Studiens respondenter bedömer att det i stort finns fler synergimöjligheter än målkonflikter.Synergier återfinns främst mellan miljökvalitetsmålen och då relaterattillIngen övergödning, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsadklimatpåverkan.Synergier mellan miljömålen och andra politikområden återfinnsfrämst med folkhälsa, skogspolitik och energipolitik. Bilden ser likadan ut på denregionala nivån. De flesta synergier som i studien lyfts fram kopplade till miljökvalitetsmålendefinierades som äkta. I viss mån kan synergier dock ge negativa konsekvenserdirekt eller på sikt. Att i det fortsatta miljömålsarbetet ha med sig synsättetatt även synergier kan vara oäkta eller skenbara kan bidra till att upptäcka fallgropar,till exempel att synergier på en nivå kan visa sig ha negativa effekter på enannan nivå. Att beakta detta faktum kan göra aktörer uppmärksamma på behovetav noggranna konsekvensbedömningar även i relation till miljökvalitetsmål somvid en första anblick inte anses beröras av en åtgärd.Trender i samhällsutvecklingen har stor påverkan på möjligheterna att nå måluppfyllelseför miljökvalitetsmålen. Trender med negativ inverkan på miljöarbetet ärockså de som utgör de starkaste trenderna i samhällsutvecklingen. Hit hör trendersom rör bland annat konsumtionsökning, kortsiktighet och globalisering. Dessaförstärker målkonflikterna medan de positiva trenderna kan förstärka synergimöjligheterna.Ett framgångskoncept vara att hitta nyckelaktörer som kan bromsa uppeffekten av de negativa trenderna. Lika viktigt är det att stödja de nyckelaktörersom kan förstärka de positiva trenderna. Att bygga på samverkan och samarbetekan föra miljöarbetet framåt.Den stora frågan som miljömålsarbetet har att brottas med ligger i samhällsutvecklingenoch de trender som styr oss. Hänsynsmål – till exempel miljökvalitetsmålen– driver endast i begränsad utsträckning samhällsutvecklingen. Det gör i högre gradfrågan om en god ekonomisk utveckling och ett socialt välbefinnande, till exempelhälsa. En stor utmaning ligger i att kombinera en god ekonomisk utveckling medett framgångsrikt miljöarbete. De positiva trender som förekommer i denna studiefinns främst i beteendemönster i samhället och hos den enskilde. Kopplingen tillmänniskors önskan om en god hälsa kan vara värd att uppmärksamma.Studiens resultat och slutsatser pekar på betydelsen av att politikerna tar ett helhetsgreppöver och värderar miljöarbetet i relation till andra mål. Handlingsutrymmetpåverkas även av internationella sammanhang och EU-lagstiftning. För attnärma sig de stora problemen behövs nya angreppssätt.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Synergimöjligheter,målkonflikteroch problemi miljömålsarbetet : En analys utifrån nyckelaktörers perspektiv
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av de svenska miljömålen– generationsmålet såväl som de 16 miljökvalitetsmålen. I juli 2012 ska enfördjupad utvärdering av miljömålen rapporteras till regeringen. En av uppdragspunkternai regeringsuppdraget löd”En analys som identifierar synergimöjligheteroch de bakomliggande orsakerna till problem som försvårar möjligheterna att nåmiljökvalitetsmålen och generationsmålet, t.ex. trender i samhällsutvecklingen,målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och konflikter med andra samhällsintressen”.Syftet med denna studie av synergimöjligheter och problem är att ta framunderlag till denna fördjupade utvärdering. Målet med analysen är en sammanställningsom svarar på ovanstående uppdragspunkt i regeringsuppdraget.Det som är nytt i denna rapport är ansatsen attjämföra regionala och nationellaerfarenheter av olika problem och synergimöjligheter som ofta framkommer i analyserav miljömålsarbetet. Här visar resultaten att bilden är samstämmig mellan debåda nivåerna. Nytt är även försöket att strukturera upp och karaktärisera målkonflikteroch synergier för att på så sätt tydliggöra grunden för prioriteringsarbetetoch därmed möjligen kunna förenkla i prioriteringsprocessen.Studiens resultat visar att de viktigaste konflikterna finns mellan miljökvalitetsmålenoch andra politikområden, det vill säga mellan miljökvalitetsmålen och operationaliseringenav andra politikområdens produktionsmål. Dessa politikområden ärnäringspolitik, skogspolitik, energi och regional utveckling. Samma områden ärproblematiska även på den regionala nivån, men där finns även andra problem i defall miljökvalitetsmålen krockar med verksamhet som länsstyrelsen bedriver.Många av konflikterna med andra politikområden beskrivs av studiens respondentersom äkta i den betydelsen att de tillfrågade saknar rådighet över konflikten. Detär tydligt att dessa konflikter måste lösas med hjälp av politiska ställningstaganden.Få äkta konflikter verkar finnas mellan miljökvalitetsmålen – främst finns konfliktermellan klimatmålet och övriga miljökvalitetsmål.Även inom miljömålsförvaltningen återfinns problem och då i form av exempelvisbristande samverkan och resursbrist. I de fall där en myndighet har möjlighet attöka samverkan med andra eller göra en omfördelning av resurser så rör det sig omett oäkta problem. Om en myndighets instruktion inte underlättar samverkan medandra myndigheter inom miljömålsförvaltningen eller om resurstilldelningen ärunderdimensionerad så utgör detta ett äkta problem sett i ett förvaltningsperspektiv.När produktionsmålen inom ett politikområde (till exempel skogspolitik) står ikonflikt med hänsynsmål i form av miljökvalitetmålen, framträder produktionsmålentydligare och blir styrande för utvecklingen. Detta blir ur ett miljömålsperspektiven tydlig äkta konflikt som för sin lösning behöver tydliga politiska avvägningMånga gånger uppstår konflikter och problem på grund av oklarheter i ägarskap,rådighet och ansvar över en fråga, på det sätt som beskrivits ovan. För att kunnahantera målkonflikter krävs ställningstaganden och prioriteringar. Lösningen på deäkta konflikterna ligger på den politiska nivån. Här är det viktigt att se över konflikt-och problemområdena för att kunna nå långsiktigt hållbara lösningar.Studiens respondenter bedömer att det i stort finns fler synergimöjligheter än målkonflikter.Synergier återfinns främst mellan miljökvalitetsmålen och då relaterattillIngen övergödning, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsadklimatpåverkan.Synergier mellan miljömålen och andra politikområden återfinnsfrämst med folkhälsa, skogspolitik och energipolitik. Bilden ser likadan ut på denregionala nivån. De flesta synergier som i studien lyfts fram kopplade till miljökvalitetsmålendefinierades som äkta. I viss mån kan synergier dock ge negativa konsekvenserdirekt eller på sikt. Att i det fortsatta miljömålsarbetet ha med sig synsättetatt även synergier kan vara oäkta eller skenbara kan bidra till att upptäcka fallgropar,till exempel att synergier på en nivå kan visa sig ha negativa effekter på enannan nivå. Att beakta detta faktum kan göra aktörer uppmärksamma på behovetav noggranna konsekvensbedömningar även i relation till miljökvalitetsmål somvid en första anblick inte anses beröras av en åtgärd.Trender i samhällsutvecklingen har stor påverkan på möjligheterna att nå måluppfyllelseför miljökvalitetsmålen. Trender med negativ inverkan på miljöarbetet ärockså de som utgör de starkaste trenderna i samhällsutvecklingen. Hit hör trendersom rör bland annat konsumtionsökning, kortsiktighet och globalisering. Dessaförstärker målkonflikterna medan de positiva trenderna kan förstärka synergimöjligheterna.Ett framgångskoncept vara att hitta nyckelaktörer som kan bromsa uppeffekten av de negativa trenderna. Lika viktigt är det att stödja de nyckelaktörersom kan förstärka de positiva trenderna. Att bygga på samverkan och samarbetekan föra miljöarbetet framåt.Den stora frågan som miljömålsarbetet har att brottas med ligger i samhällsutvecklingenoch de trender som styr oss. Hänsynsmål – till exempel miljökvalitetsmålen– driver endast i begränsad utsträckning samhällsutvecklingen. Det gör i högre gradfrågan om en god ekonomisk utveckling och ett socialt välbefinnande, till exempelhälsa. En stor utmaning ligger i att kombinera en god ekonomisk utveckling medett framgångsrikt miljöarbete. De positiva trender som förekommer i denna studiefinns främst i beteendemönster i samhället och hos den enskilde. Kopplingen tillmänniskors önskan om en god hälsa kan vara värd att uppmärksamma.Studiens resultat och slutsatser pekar på betydelsen av att politikerna tar ett helhetsgreppöver och värderar miljöarbetet i relation till andra mål. Handlingsutrymmetpåverkas även av internationella sammanhang och EU-lagstiftning. För attnärma sig de stora problemen behövs nya angreppssätt.
|
|
| 4. |
- Forsgren, Anna; Persson, Johan; Ishaq, Rasha,
(författare)
-
Framtagning av mer information om kemiska ämnen eventuellt aktuella för screening 2005
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- WSP Environmental har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en litteraturstudie av ett 30-tal ämnen som eventuellt kan bli aktuella för screening inom den nationella miljöövervakningen. Informationen har huvudsakligen hämtats från öppna databaser som HSDB, Toxline, Prevents Kemiska ämnen m.fl. Allmän kemisk-fysikalisk information, begränsningar och förbud, toxikologisk och ekotoxikologisk data samt hantering och emissioner har dokumenterats. Uppdraget har också innefattat en bedömning av spridning och omvandling i naturen, förekomst i människa och miljö, lämplig matris för undersökningar samt lämpliga kemiska analysmetoder. De aktuella ämnena har mycket skiftande kemiska-fysikaliska egenskaper och biologiska effekter, och Naturvårdsverkets urval har skett utifrån: • Förbrukning (högvolymskemikalier som t.ex. styren, trimetylbensener och andra lösningsmedel) • Förekomst på OSPAR-listan (t.ex. diklormetan, bensen) • Kända ämnen med potentiella miljö- och hälsorisker, t.ex. krom, organiska tennföreningar och vissa biocider • Nya ämnen med potentiella miljö- och hälsorisker och ökande användning, t.ex. 2-Benzyl-2-dimetylamino-4-morfolinobutyrofenon och tre polyflourerade alkylsulfonat-ämnen (PFAS). Dessa ämnen används i produkter med allmän spridning (t.ex. plaster, färg, byggtekniska och hygieniska produkter).
|
|
| 5. |
- Lundmark Essen, Anna, et al.
(författare)
-
Hantering och strömmar av farligt avfall 2015 : En utvärdering baserad på tillsynsmyndigheternas bild
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att begränsa avfallets mängd och hindra spridning av farliga ämnen är viktiga insatser för att miljömålen ska kunna nås. Avfall som innehåller ämnen som är särskilt farliga för människa och miljö benämns farligt avfall. En rad problem kopplade till farligt avfall har konstaterats under de senaste åren, bland annat brister i tillsyn över transporter, illegal export, osäkerhet i avfallsstatistiken samt brister i hanteringen av farligt avfall hos företag.Naturvårdsverket utvärderade hur tillsynen och hanteringen av farligt avfall fungerade 2007. 2015 fanns motivet att göra en ny utvärdering av frågan, vars resultat presenteras i denna rapport. Utvärderingen ger i första hand tillsynsmyndigheternas bild av verksamhetsutövares hantering. Resultaten visar att större verksamheter bedöms ha en bättre hantering än mindre verksamheter, även om en viss förbättring i bedömningen av de mindre kan noteras. Problem i avfallshanteringen bedöms främst uppkomma vid källan. Problematiska avfallsströmmar som lyfts fram är massor och jordar, bygg- och rivningsavfall, skrotbilar/bilskrotning, el- och elektronikavfall samt export av avfall.Tillsyn över farligt avfall bedrivs mer eller mindre frekvent utifrån olika delar av lagstiftningen. De vanligaste bristerna i hanteringen, utifrån tillsynsmyndigheternas bild, är upprättande av transportdokument och anteckningsskyldigheten. I stort är bilden av problemen och dess omfattning liknande den från 2007, även om vissa mindre förändringar har skett. Sammanfattningsvis tyder utvärderingen på att hanteringen av farligt avfall fungerar relativt väl vid stora verksamheter. Sett till hela avfallssystemet utifrån de krav som regelverket uttrycker, finns dock fortsatt brister.
|
|
| 6. |
- Milton, Freja, et al.
(författare)
-
Zinks spridning i miljön - En litteraturstudie
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Zinc is one of our most common and most occurring metals. The metal is very useful and is used to prevent corrosion. Zinc is toxic for water living organisms when it occurs in concentrations over 20 μg/l. The metal affects the aquatic organism’s reproduction, survival and growth negatively. It is especially young individuals and embryos who will be affected by enhanced concentrations of zinc. The toxicity for zinc is determined by its bioavailability and is affected by its metal form, pH, redox ratio, DOC etc.The largest emissions of zinc occur to water followed by emissions to air. Within both categories diffuse emission is most dominated. The biggest zinc emission source is leakages from wooded ground followed by atmospheric deposition on the water surface. Industries is the greatest point source. The leakage from wooded ground is derived from atmospheric deposition of zinc.This report has chosen to focus and examine three types of human activities who causes zinc emissions. The activities which has been chosen for more extensive studies are artificial turfs with rubber granulates, traffic related emissions and emissions from goods. The traffic causes zinc emissions around the roads and the pollutant is usually not spread far from the road. Locally high levels of zinc along the roadside can therefore occur. Galvanized goods are believed to be a major secondary emission source even in places other than the traffic environment.Negative effects on aquatic or soil environment due to enhanced concentrations of zinc in Sweden is considered low. Generally, the chemical status in surface water in watercourses are good. Despite this, the risk of environment impact due to zinc should not be underestimated. Zinc have been accumulated in the soil for a long time. If the soil or sediments characteristics changes it could lead to devastating effects on nearby recipients.
|
|
