| 1. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Att styra det nya : Samhällets styrning av och med smart mobilitet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självkörande bilar och digitalt förmedlad samåkning, delningscyklar och kombinerade mobilitetstjänster diskuteras idag vitt och brett inom transportbranschen men också i samhället mer generellt. De nya lösningar som digital teknik för med sig för resor och transporter brukar kallas ”smart mobilitet”. Smart mobilitet skapar möjligheter för en mer hållbar och effektiv mobilitet, men innebär också risker för oönskade konsekvenser. För att uppnå fördelarna och undvika nackdelarna kan smart mobilitet inte enbart betraktas ur tekniska perspektiv. Den smarta mobiliteten behöver förankras i demokratiska principer och styras utifrån samhällets målsättningar. Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion om offentliga aktörers styrning av och med smart mobilitet. I rapporten argumenterar vi för att varje kommun, region och statlig myndighet kommer att påverkas av smart mobilitet, men att de också har möjlighet att påverka utvecklingen. För att kunna göra det behöver de dels reflektera över sin roll och vilka resurser de har eller inte har till förfogande; dels utarbeta ett medvetet förhållningssätt till smart mobilitet, oavsett om strategin präglas av ett proaktivt eller reaktivt fokus. Forskningsprojektet som sammanfattas i denna rapport har haft ambitionen att konkretisera hur offentliga aktörer kan stärka sin förmåga att styra utvecklingen. Det finns inga färdiga recept att följa. Istället för ett färdigt recept, lyfts i rapporten ett antal frågor som vi anser att kommuner, regioner och statliga myndigheter bör ställa sig själva. Frågorna behandlar 1) vikten av att säkerställa grundläggande värden, 2) behovet av en tydlig spelplan, 3) samverkan mellan olika aktörer, 4) medborgarnas inblandning på andra sätt än bara som kunder, 5) vikten av organisatoriskt lärande, 6) att många av dagens styrmedel kommer vara relevanta även i en framtid med smart mobilitet, 7) att de också kan uppstå möjligheter till nya styrmedel, samt 8) att grundläggande styrprinciper kan komma att behöva ifrågasättas.I rapporten presenteras också tre scenarier för samhällsutveckling med smart mobilitet samt en analys av hur smart mobilitet förändrar förutsättningarna att styra mot samhällets mål. Dessutom utvecklar vi ett sätt att analysera politiska styrmedel utifrån fyra olika typer av resurser som offentliga aktörer förfogar. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Smart mobilitet kräver smart governance” som har genomförts under åren 2018–2020 med finansiering från Vinnova. Projektet har utförts av forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet samt en strateg från Trafikverket. Projektet har genomförts med koppling till det nationella kunskapscentret för kollektivtrafik (K2).
|
|
| 2. |
- Ekström, Joakim, et al.
(författare)
-
Metodik för beräkning av emissioner baserat på trafikdata från dynamiska trafikmodeller och trafikmätningar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftade till att ta fram en metod för tillämpning av HBEFA på trafikdata från mätningar och dynamiska trafikmodeller på ett sätt som är konsistent med den tillämpning av HBEFA som idag sker med statisk trafikdata. Projektet fokuserade främst på tillämpningar där lokala emissioner från vägtrafik är av intresse. Exempel på sådana tillämpningar är uppföljning, estimering och prediktering av luftkvalitet. Men även analys av förändring av utsläpp från vägtrafiken över tid, samt före/efter studier vid förändringar av trafikinfrastrukturen. I HBEFA är skattning av trafiktillstånd centralt för estimering av emissioner. I denna studie har vi studerat och jämfört tre olika sätt att definiera trafiktillståndet i HBEFAs trafiksituationer nämligen baserat på:flöde (det som används i nuläget)hastighetdensitetFlödesbaserade definitioner har en inbyggd begränsning i att de inte entydigt kan beskriva trafiksituationen, då lågt flöde kan innebära både låg trängsel och hög trängsel, beroende på hastighet. Detta är inget problem i nuvarande tillämpning av HBEFA med statisk trafikdata, då en förenklad beskrivning av det överbelastade fallet görs, som tillåter flöden över kapaciteten, men som då representerar en efterfrågan snarare än flöde. Undersökningarna i denna studie indikerar att en hastighetsbaserad definition av trafiktillstånd inte är att föredra då hastigheten kan variera relativt mycket mellan olika fordon och över en sträcka vid liknande flödes- och densitetsförhållanden. Hastighetsbaserade gränser mellan trafiktillstånd blir främst problematiskt vid tillämpning på mätdata. Vid hastighetsbaserade gränser blir varje fordonspassage med låg hastighet automatiskt klassade i ett trafiktillstånd som innebär trängsel. Densitet är ett mer stabilt mått vid liknande trafikförhållanden och kan sägas bättre definiera graden av trängsel i trafikteoretisk mening.
|
|
| 3. |
- Merl, Katharina, et al.
(författare)
-
El för alla
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 308-308
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de närmaste årtiondena kommer befolkningsstrukturen förändras till en allt större andel äldre och personer med rörelsenedsättning. Detta kommer medföra ett ökat behov av anpassningar av infra-strukturen för att uppnå så säker och självständig mobilitet som möjligt. Samtidigt pågår en snabb omställning av fordonsflottan, med en ökande andel elbilar, vilket har skapat stora kunskapsluckor över hur denna anpassning skall följa med i utvecklingen. För att säkerställa att personer med olika funktionsvariationer självständigt skall kunna använda ladd-stationer och parkeringsplatser bör därför utformningen av dessa ses över. I projektet har vi använt oss av strategin “forskning genom design”, en metodik som betonar designpraktikens roll för att generera ny kunskap och insikter. Projektet har jobbat i nära samarbete med Nätverket för tillgängliga laddplatser, deltagit i nätverksträffar och genomfört djupintervjuer med användare. Dessutom kunde vi genomföra en co-creation workshop där design-teamet guidade deltagarna i idégenereringsprocessen. Förutom människor med funktionsvariationer har även företag bidragit som är specialiserade på byggande och installation av laddstolpar, experter inom standardisering, samt forskare inom trafiksäkerhet.Resultatet är ett koncept som blandar interaktionsdesign med fysisk produktutveckling där en digital mobil-applikation, en laddstolpe och en parkeringsplats har kombinerats till ett nytänkande service design koncept för inkluderande destinations-parkering med laddmöjlighet. Ett inkluderande koncept innebär att alla laddplatser är tillgängliga för alla, i motsats till dagens praxis med enskilda anpassade platser, såsom särskilda parkeringsområden för personer med rörelsehinder. Detta innebär också att projektet har tagit hänsyn till hela användarens resa från planering till parkering, laddning och betalning. Designförslaget innefattar inte heller enbart laddstolpen utan även själva parkeringsytan, hur man rör sig från och till parkeringen på ett säkert sätt och hur människor med olika behov kan interagera med laddplatsen.
|
|
| 4. |
- Persson, Anna, et al.
(författare)
-
Heart Rate Variability for Classification of Alert Versus Sleep Deprived Drivers in Real Road Driving Conditions
- 2021
-
Ingår i: IEEE transactions on intelligent transportation systems (Print). - : IEEE. - 1524-9050 .- 1558-0016. ; 22:6, s. 3316-3325
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Driver sleepiness is a contributing factor in many road fatalities. A long-standing goal in driver state research has therefore been to develop a robust sleepiness detection system. It has been suggested that various heart rate variability (HRV) metrics can be used for driver sleepiness classification. However, since heart rate is modulated not only by sleepiness but also by several other time-varying intra-individual factors such as posture, distress, boredom and relaxation, it is relevant to highlight not only the possibilities but also the difficulties involved in HRV-based driver sleepiness classification. This paper investigates the reliability of HRV as a standalone feature for driver sleepiness detection in a realistic setting. Data from three real-road driving studies were used, including 86 drivers in both alert and sleep-deprived conditions. Subjective ratings based on the Karolinska sleepiness scale (KSS) were used as ground truth when training four binary classifiers (k-nearest neighbours, support vector machine, AdaBoost, and random forest). The best performance was achieved with the random forest classifier with an accuracy of 85%. However, the accuracy dropped to 64% for three-class classification and to 44% for subject-independent, leave-one-participant-out classification. The worst results were obtained in the severely sleepy class. The results show that in realistic driving conditions, subject-independent sleepiness classification based on HRV is poor. The conclusion is that more work is needed to control for the many confounding factors that also influence HRV before it can be used as input to a driver sleepiness detection system.
|
|
| 5. |
- Persson, Anna, et al.
(författare)
-
Heart Rate Variability for Driver Sleepiness Classification in Real Road Driving Conditions
- 2019
-
Ingår i: Proceedings of the Annual International Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society, EMBS. - : IEEE. - 9781538613115 - 9781538613122 ; , s. 6537-6540
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Approximately 20-30% of all road fatalities are related to driver sleepiness. A long-lasting goal in driver state research has therefore been to develop a robust sleepiness detection system. Since the alertness level is reflected in autonomous nervous system activity, it has been suggested that various heart rate variability (HRV) metrics can be used as features for driver sleepiness classification. Since the heart rate is modulated by many different factors, and not just by sleepiness, it is relevant to question the high driver sleepiness classification accuracies that have occasionally been presented in the literature. The main objective of this paper is thus to test how well a sleepiness classification system based on HRV features really is. A unique data set with 86 drivers, obtained while driving on real roads in real traffic, both in alert and sleep deprived conditions, was used to train and test a support vector machine (SVM) classifier. Subjective ratings based on the Karolinska sleepiness scale (KSS) was used as ground truth to divide the data into three classes (alert, somewhat sleepy and severely sleepy). Even though nearly all the 24 investigated HRV metrics showed significant differences between sleepiness levels, the SVM results only reached a mean accuracy of 61 %, with the worst results originating from the severely sleepy cases. In summary, the high classification performance that may arise in studies with high experimental control could not be replicated under realistic driving conditions. Future works should focus on how various confounding factors should be accounted for when using HRV based metrics as input to a driver sleepiness detection system.
|
|
| 6. |
- Trawen, Anna, et al.
(författare)
-
Methods for estimating road accident costs : a comparison of costs for a fatal casualty in different countries
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 759-768
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this research is to gather information about the costs per fatality of traffic accidents in various nations. The values adopted by the authorities in different countries are analyzed and compared, and the estimation methods are also analyzed and compared. Comparisons are performed between different countries and over time, for the time period 1990-1999.
|
|
