| 1. |
- Andersson, Hanna, et al.
(författare)
-
Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet
- 2024. - 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gröna och artrika utemiljöer främjar barns och ungas välbefinnande och kunskap, bådegenom hälsofördelar kopplade till biologisk mångfald och genom att skapa förutsättningarför lek och lärande om natur och miljöfrågor. Skolgården skulle kunna bidra till allt detta,men är idag i hög grad en outnyttjad plats för biologisk mångfald och klimatanpassningav städer. I denna policy brief presenteras huvudsakliga motiv och möjliga åtgärder för attutveckla gröna miljöer och biologisk mångfald på skolgårdar och förskolegårdar.
|
|
| 2. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Att styra det nya : Samhällets styrning av och med smart mobilitet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självkörande bilar och digitalt förmedlad samåkning, delningscyklar och kombinerade mobilitetstjänster diskuteras idag vitt och brett inom transportbranschen men också i samhället mer generellt. De nya lösningar som digital teknik för med sig för resor och transporter brukar kallas ”smart mobilitet”. Smart mobilitet skapar möjligheter för en mer hållbar och effektiv mobilitet, men innebär också risker för oönskade konsekvenser. För att uppnå fördelarna och undvika nackdelarna kan smart mobilitet inte enbart betraktas ur tekniska perspektiv. Den smarta mobiliteten behöver förankras i demokratiska principer och styras utifrån samhällets målsättningar. Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion om offentliga aktörers styrning av och med smart mobilitet. I rapporten argumenterar vi för att varje kommun, region och statlig myndighet kommer att påverkas av smart mobilitet, men att de också har möjlighet att påverka utvecklingen. För att kunna göra det behöver de dels reflektera över sin roll och vilka resurser de har eller inte har till förfogande; dels utarbeta ett medvetet förhållningssätt till smart mobilitet, oavsett om strategin präglas av ett proaktivt eller reaktivt fokus. Forskningsprojektet som sammanfattas i denna rapport har haft ambitionen att konkretisera hur offentliga aktörer kan stärka sin förmåga att styra utvecklingen. Det finns inga färdiga recept att följa. Istället för ett färdigt recept, lyfts i rapporten ett antal frågor som vi anser att kommuner, regioner och statliga myndigheter bör ställa sig själva. Frågorna behandlar 1) vikten av att säkerställa grundläggande värden, 2) behovet av en tydlig spelplan, 3) samverkan mellan olika aktörer, 4) medborgarnas inblandning på andra sätt än bara som kunder, 5) vikten av organisatoriskt lärande, 6) att många av dagens styrmedel kommer vara relevanta även i en framtid med smart mobilitet, 7) att de också kan uppstå möjligheter till nya styrmedel, samt 8) att grundläggande styrprinciper kan komma att behöva ifrågasättas.I rapporten presenteras också tre scenarier för samhällsutveckling med smart mobilitet samt en analys av hur smart mobilitet förändrar förutsättningarna att styra mot samhällets mål. Dessutom utvecklar vi ett sätt att analysera politiska styrmedel utifrån fyra olika typer av resurser som offentliga aktörer förfogar. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Smart mobilitet kräver smart governance” som har genomförts under åren 2018–2020 med finansiering från Vinnova. Projektet har utförts av forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet samt en strateg från Trafikverket. Projektet har genomförts med koppling till det nationella kunskapscentret för kollektivtrafik (K2).
|
|
| 3. |
- Andersson, Lotta, et al.
(författare)
-
Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När klimatet förändras påverkas människor och deras egendom, företag, kommunal och statlig verksamhet, vilket gör att såväl myndigheter, kommuner, företag som enskilda fastighetsägare måste agera.Översvämningar, värmeböljor, ras och skred är bara några exempel på vad vi behöver rusta oss för. Vi ska möta klimatförändringar som sker här i Sverige, men vi måste också anpassa oss till vad klimatförändringar i andra länder innebär för Sverige.Kostnaderna för klimatanpassning kan bli höga, men bedöms av bland andra EUkommissionen ändå löna sig i förhållande till de skadekostnader som uppstår om inga åtgärder vidtas.Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gått framåt under de senaste åren. Några exempel på myndighetsuppdrag är Nationell höjddatabas, Ras- och skredkarteringen av Göta älvdalen, Dricksvattenutredningen, länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för klimatanpassning, samt inrättandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts arbete med regeringsuppdraget att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, visar på stort behov av fortsatta insatser. Denna rapport ger förslag till en färdplan för klimatanpassningen i Sverige. Slutsatserna handlar framförallt om att arbetet måste bedrivas långsiktigt, att roller och mandat förtydligas samt att en bättre samordning mellan olika aktörer uppnås.De viktigaste slutsatserna för fortsatt arbete är:Regelverk behöver anpassas, roller och ansvar samt strategier och mål måstetydliggörasPrioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser, som fyller identifierade kunskapsbehov inklusive långtidsövervakning, behöver finansierasKunskap, beslutstöd och prognos- och varningssystem behöver göras mer tillgängligaHur kostnader ska fördelas mellan olika aktörer och hur resurser till prioriterade åtgärder ska säkerställas, behöver klarläggasUppdraget har inneburit att sammanställa kunskap om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat, till exempel effekter på samhällsviktiga funktioner och människors hälsa. Arbetet har också omfattat en kartläggning över vad som genomförts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen presenterades år 2007. Utifrån det underlaget har målet varit att beskriva behoven och lämna förslag på åtgärder för anpassning av olika delar av samhället. Hänsyn har tagits till EU:s strategi för klimatanpassning. Arbetet har bedrivits i bred samverkan med myndigheter, kommuner, forskare, branschorganisationer och andra näringslivsrepresentanter.Redovisningen av uppdraget omfattar en huvudrapport samt 18 bilagor. Huvudrapportens tredje kapitel är en syntes av rapportens alla förslag, och kan ses som färdplanen för att säkerställa att Sverige klimatanpassas.
|
|
| 4. |
- Barlow, Lotti, et al.
(författare)
-
Nationellt fackspråk för vård och omsorg : Slutrapport
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SammanfattningEtt tillgängligt och använt nationellt fackspråk ska bidra till en god och säker vård och omsorg. Det ska även medverka till att kvaliteten och resultaten på området ska kunna följas upp och jämföras på ett mer effektivt sätt. Slutrapporten presenterar resultatet av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg samt förslag till förvaltning och utveckling.ResultatetResultatet innefattar bland annat att det internationella begreppssystemet Snomed CT är översatt till svenska och att det är förberett för förvaltning och distribution. Socialstyrelsen har även tagit fram och testat metoder för förvaltning och utveckling av det nationella fackspråket i sin helhet. Därtill har representanter för målgrupperna informerats och fått kunskap.Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av det nationella fackspråkets sammantagna innehåll: Socialstyrelsens termbank, klassifikationer och kodverk, den svenska versionen av Snomed CT, metoder för utveckling och förvaltning samt regler för användning.Förvaltning, införande och resursbehovI rapporten finns förslag till hur hela det nationella fackspråket kan tas omhand av Socialstyrelsen och hur det kan införas i vården och omsorgen. Projektets övergång till en långsiktigt hållbar organisation kräver resurser. Därför redogör rapporten för det förväntade resursbehovet för förvaltning och utveckling. Bland annat föreslås en treårig utbildningsinsats samt stimulansbidrag för införande.Krav på styrning, samordning och förtydligat ansvarRapporten betonar behovet av en samlad och medveten styrning av utvecklingen inom området. Socialstyrelsen vill ha en samordnande roll i utvecklingen och förvaltningen av det nationella fackspråket. Myndigheten föreslås få det initiala ansvaret för att utbilda användare och att driva frågor om det nationella fackspråket.Vidare vill Socialstyrelsen få ett uttalat mandat att samordna de nationella aktiviteter som drivs med koppling till Snomed CT. Rapporten pekar ut några särskilt prioriterade områden som myndigheten borde få i uppdrag att arbeta vidare inom.Kunskapsstyrning och normgivningEn viktig slutsats i rapporten är att användningen av det nationella fackspråket behöver regleras för att målet om ökad säkerhet för klienter och patienter ska kunna uppnås. I dagsläget bedöms föreskrifter vara den metod som bäst kan garantera ett brett genomförande.Målgrupper för slutrapportenSlutrapporten riktar sig till beslutsfattare i kommuner och landsting, vård- och omsorgspersonal med särskilt intresse eller ansvar för dokumentationsfrågor och professionella organisationer. Den riktar sig också till terminologiansvariga i kommuner och landsting, IT-direktörer, IT-leverantörer samt aktörer inom den nationella strategin för eHälsa.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Johansson, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Kustnära förorenade områden som kan utgöra källor till dioxin i Bottenhavet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Gävleborg tilldelades medel från Naturvårdsverket för ett projekt med syfte att få enbättre förståelse för vilka förorenade områden och/eller vilka branscher som kan vara en källa tilldioxin i Bottenhavet. Grannlänen Västernorrland och Uppsala bjöds in att delta i projektet eftersomäven deras kuststräckor gränsar till Bottenhavet. Bakgrunden till projektet är de fortsatt höga halterna av dioxin i fet fisk från Östersjön med speciellthöga halter längs Bottenhavets kust. Orsakerna till de höga halterna är ännu inte helt klarlagda, men idet nationella projektet, Baltic POPs, har man dragit slutsatsen att den största källan till dioxin iÖstersjön är atmosfäriskt nedfall från Europa. Man drar dock även slutsatsen att regionala källor kanha en lokal påverkan på arter som lever kustnära. Kunskap inhämtades från aktuella projekt och litteratur om ämnet. Utifrån litteraturgenomgångenidentifierades några branscher som skulle kunna vara intressanta att titta på ur dioxinsynpunkt inomebh-arbetet. Dessa branscher är främst sågverk med doppning, massa- och pappersindustri, järn- ochstål industri, textilindustri och verkstadsindustri, samt deponier med avfall från dessa branscher. Parallellt med detta arbete gjordes en genomgång av länens identifierade objekt i ebh-stödet för att sevilka objekt som utgör eller skulle kunna utgöra en källa till dioxin. Resultatet av detta finnspresenterat i ett antal kartor som illustrerar var kunskapsluckorna finns när det gäller dioxinförorenadeområden. Baserat på undersökningar av några dioxinförorenade sågverksområden i Sverige gjordes även en grovuppskattning av hur mycket de 45 kustnära sågverken i våra tre län skulle kunna bidra tilldioxinföroreningar längs Bottenhavets kust.
|
|
| 7. |
- Johansson, Unn-Britt, et al.
(författare)
-
Insulinpumpar vid diabetes
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika följdsjukdomar av diabetes. Vid typ 1-diabetes och en del fall av typ 2-diabetes krävs så kallad intensiv insulinbehandling med flera injektioner per dag. Den vanligaste komplikationen vid denna behandling är lågt blodglukos (hypoglykemi) vilket kan få allvarliga följder [1,2]. Ett alternativ till intensiv insulinbehandling med injektioner är kontinuerlig insulintillförsel med pump, så kallad kontinuerlig subkutan insulininfusion (CSII).
|
|
| 8. |
- Johansson, Unn-Britt, et al.
(författare)
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika följdsjukdomar av diabetes. Blodglukos kan mätas av patienten själv med teststickor (self monitoring of blood glucose, SMBG) eller via en subkutan sensor (kontinuerlig subkutan glukosmätning, CGM). Vid typ 1-diabetes behövs rutinmässigt upprepade blodglukosmätningar varje dygn för att uppnå god glukoskontroll.SBU har utvärderat nytta och risk av behandling med kontinuerlig glukosmätning utan eller med insulinpump (SAP) vid diabetes hos barn, ungdomar och vuxna. I utvärderingen ingår också en hälsoekonomisk och etisk analys, samt en stor praxisundersökning som omfattade samtliga diabeteskliniker i Sverige
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Adelöf, Anna, et al.
(författare)
-
Förvaltning av SNOMED CT som en del i det nationella fackspråket för vård och omsorg
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förvaltningsrapporten fokuserar på Snomed CT, eftersom det redan i dag finns rutiner för förvaltningar av termbanken och nationella hälsorelaterade klassifikationer. Ett särskilt utvecklingsarbete kommer att krävas för dessa delar.Rapporten tar upp syfte och mål med förvaltningen. Utöver det redogör rapporten för vilka konkreta ansvarsområden som ingår i förvaltningen av Snomed CT. Målet för förvaltningen är att Socialstyrelsen regelbundet ska kunna tillhandahålla en kontrollerad och uppdaterad release av Snomed CT. Det skulle möjliggöra användning inom vård och omsorg. Rapporten tar även upp behovet av kompetens, utbildning och finansiella resurser.
|
|
