| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Strömberg, Sara, et al.
(författare)
-
A high-throughput strategy for protein profiling in cell microarrays using automated image analysis
- 2007
-
Ingår i: Proteomics. - : Wiley. - 1615-9853 .- 1615-9861. ; 7:13, s. 2142-2150
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Advances in antibody production render a growing supply of affinity reagents for immunohistochemistry (IHC), and tissue microarray (TMA) technologies facilitate simultaneous analysis of protein expression in a multitude of tissues. However, collecting validated IHC data remains a bottleneck problem, as the standard method is manual microscopical analysis. Here we present a high-throughput strategy combining IHC on a recently developed cell microarray with a novel, automated image-analysis application (TMAx). The software was evaluated on 200 digital images of IHC-stained cell spots, by comparing TMAx annotation with manual annotation performed by seven human experts. A high concordance between automated and manual annotation of staining intensity and fraction of IHC-positive cells was found. in a limited study, we also investigated the possibility to assess the correlation between mRNA and protein levels, by using TMAx output results for relative protein quantification and quantitative real-time PCR for the quantification of corresponding transcript levels. In conclusion, automated analysis of immunohistochemically stained in vitro-cultured cells in a microarray format can be used for high-throughput protein profiling, and extraction of RNA from the same cell lines provides a basis for comparing transcription and protein expression on a global scale.
|
|
| 4. |
- Uhlén, Mathias, et al.
(författare)
-
A human protein atlas for normal and cancer tissues based on antibody proteomics
- 2005
-
Ingår i: Molecular & Cellular Proteomics. - 1535-9476 .- 1535-9484. ; 4:12, s. 1920-1932
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Antibody-based proteomics provides a powerful approach for the functional study of the human proteome involving the systematic generation of protein-specific affinity reagents. We used this strategy to construct a comprehensive, antibody-based protein atlas for expression and localization profiles in 48 normal human tissues and 20 different cancers. Here we report a new publicly available database containing, in the first version, similar to 400,000 high resolution images corresponding to more than 700 antibodies toward human proteins. Each image has been annotated by a certified pathologist to provide a knowledge base for functional studies and to allow queries about protein profiles in normal and disease tissues. Our results suggest it should be possible to extend this analysis to the majority of all human proteins thus providing a valuable tool for medical and biological research.
|
|
| 5. |
- Berglund, Lisa, et al.
(författare)
-
A genecentric Human Protein Atlas for expression profiles based on antibodies
- 2008
-
Ingår i: Molecular & Cellular Proteomics. - 1535-9476 .- 1535-9484. ; 7:10, s. 2019-2027
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- An attractive path forward in proteomics is to experimentally annotate the human protein complement of the genome in a genecentric manner. Using antibodies, it might be possible to design protein-specific probes for a representative protein from every protein-coding gene and to subsequently use the antibodies for systematical analysis of cellular distribution and subcellular localization of proteins in normal and disease tissues. A new version (4.0) of the Human Protein Atlas has been developed in a genecentric manner with the inclusion of all human genes and splice variants predicted from genome efforts together with a visualization of each protein with characteristics such as predicted membrane regions, signal peptide, and protein domains and new plots showing the uniqueness (sequence similarity) of every fraction of each protein toward all other human proteins. The new version is based on tissue profiles generated from 6120 antibodies with more than five million immunohistochemistry-based images covering 5067 human genes, corresponding to approximately 25% of the human genome. Version 4.0 includes a putative list of members in various protein classes, both functional classes, such as kinases, transcription factors, G-protein-coupled receptors, etc., and project-related classes, such as candidate genes for cancer or cardiovascular diseases. The exact antigen sequence for the internally generated antibodies has also been released together with a visualization of the application-specific validation performed for each antibody, including a protein array assay, Western blot analysis, immunohistochemistry, and, for a large fraction, immunofluorescence-based confocal microscopy. New search functionalities have been added to allow complex queries regarding protein expression profiles, protein classes, and chromosome location. The new version of the protein atlas thus is a resource for many areas of biomedical research, including protein science and biomarker discovery.
|
|
| 6. |
- Berglund, Lisa, et al.
(författare)
-
Generation of validated antibodies towards the human proteome
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Here we show the results from a large effort to generate antibodies towards the human proteome. A high-throughput strategy was developed based on cloning and expression of antigens as recombitant protein epitope signature tags (PrESTs) Affinity purified polyclonal antibodies were generated, followed by validation by protein microarrays, Western blotting and microarray-based immunohistochemistry. PrESTs were selected based on sequence uniqueness relative the proteome and a bioinformatics analysis showed that unique antigens can be found for at least 85% of the proteome using this general strategy. The success rate from antigen selection to validated antibodies was 31%, and from protein to antibody 55%. Interestingly, membrane-bound and soluble proteins performed equally and PrEST lengths between 75 and 125 amino acids were found to give the highest yield of validated antibodies. Multiple antigens were selected for many genes and the results suggest that specific antibodies can be systematically generated to most human proteibs.
|
|
| 7. |
- Jujić, Amra, et al.
(författare)
-
Glucose-Dependent Insulinotropic Peptide in the High-Normal Range Is Associated With Increased Carotid Intima-Media Thickness
- 2021
-
Ingår i: Diabetes Care. - : American Diabetes Association. - 0149-5992 .- 1935-5548. ; 44:1, s. 224-230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE While existing evidence supports beneficial cardiovascular effects of glucagon-like peptide 1 (GLP-1), emerging studies suggest that glucose-dependent insulinotropic peptide (GIP) and/or signaling via the GIP receptor may have untoward cardiovascular effects. Indeed, recent studies show that fasting physiological GIP levels are associated with total mortality and cardiovascular mortality, and it was suggested that GIP plays a role in pathogenesis of coronary artery disease. We investigated the associations between fasting and postchallenge GIP and GLP-1 concentrations and subclinical atherosclerosis as measured by mean intima-media thickness in the common carotid artery (IMTmeanCCA) and maximal intima-media thickness in the carotid bifurcation (IMTmaxBulb).RESEARCH DESIGN AND METHODS Participants at reexamination within the Malmö Diet and Cancer–Cardiovascular Cohort study (n = 3,734, mean age 72.5 years, 59.3% women, 10.8% subjects with diabetes, fasting GIP available for 3,342 subjects, fasting GLP-1 available for 3,299 subjects) underwent oral glucose tolerance testing and carotid ultrasound.RESULTS In linear regression analyses, each 1-SD increment of fasting GIP was associated with increased (per mm) IMTmeanCCA (β = 0.010, P = 0.010) and IMTmaxBulb (β = 0.014; P = 0.040) in models adjusted for known risk factors and glucose metabolism. In contrast, each 1-SD increment of fasting GLP-1 was associated with decreased IMTmaxBulb (per mm, β = −0.016, P = 0.014). These associations remained significant when subjects with diabetes were excluded from analyses.CONCLUSIONS In a Swedish elderly population, physiologically elevated levels of fasting GIP are associated with increased IMTmeanCCA, while GLP-1 is associated with decreased IMTmaxBulb, further emphasizing diverging cardiovascular effects of these two incretin hormones.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Pontén, Fredrik, et al.
(författare)
-
A global view of protein expression in human cells, tissues, and organs
- 2009
-
Ingår i: Molecular Systems Biology. - : EMBO. - 1744-4292 .- 1744-4292. ; 5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Defining the protein profiles of tissues and organs is critical to understanding the unique characteristics of the various cell types in the human body. In this study, we report on an anatomically comprehensive analysis of 4842 protein profiles in 48 human tissues and 45 human cell lines. A detailed analysis of over 2 million manually annotated, high-resolution, immunohistochemistry- based images showed a high fraction (>65%) of expressed proteins in most cells and tissues, with very few proteins (<2%) detected in any single cell type. Similarly, confocal microscopy in three human cell lines detected expression of more than 70% of the analyzed proteins. Despite this ubiquitous expression, hierarchical clustering analysis, based on global protein expression patterns, shows that the analyzed cells can be still subdivided into groups according to the current concepts of histology and cellular differentiation. This study suggests that tissue specificity is achieved by precise regulation of protein levels in space and time, and that different tissues in the body acquire their unique characteristics by controlling not which proteins are expressed but how much of each is produced. Molecular Systems Biology 5: 337; published online 22 December 2009; doi:10.1038/msb.2009.93
|
|
| 10. |
|
|
