| 1. |
|
|
| 2. |
- Bråkenhielm, Carl-Reinhold
(bidragsgivare, creator_code:cre_t)
-
Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2022 : Samhället, tekniken och etiken
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kärnavfallsrådet (Statens råd för kärnavfallsfrågor) är en tvärvetenskaplig kommitté som har i uppdrag att ge regeringen råd i frågor om använt kärnbränsle, kärnavfall och rivning av kärntekniska anläggningar, (M 1992:A Kärnavfallsrådet. Dir. 2018:18). I februari vartannat år ger Kärnavfallsrådet sin självständiga bedömning av det aktuella läget inom kärnavfallsområdet. Bedömningen presenteras i form av en kunskapslägesrapport. Syftet med rapporten är att upp-märksamma och beskriva frågor som Kärnavfallsrådet anser viktiga och att redogöra för rådets synpunkter i dessa. Kärnavfallsrådet överlämnar härmed till regeringen årets kunskapslägesrapport SOU 2022:7 Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2022 – Samhället, tekniken och etiken.Bakom denna rapport står samtliga ledamöter och sakkunniga i Kärnavfallsrådet. Kärnavfallsrådets vetenskapliga sekreterare Johanna Swedin har varit projektledare för arbetet med kunskapslägesrapporten.Rapporterna om kunskapsläget på kärnavfallsområdet åren 1998, 2001, 2004, 2007, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018 och 2020 finns även tillgängliga i en engelsk version. Rådet kommer att publicera en engelsk översättning av årets rapport under våren 2022.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kjellander, Petter, et al.
(författare)
-
Ulv og biologisk mangfold
- 2014
-
Ingår i: Hjorteviltet. - 1502-3729. ; , s. 24-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 9. |
- Svensson, Nils Olof, et al.
(författare)
-
Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år
- 2023
-
Ingår i: Pukavikskogen. - Karlskrona : Blekinge Museum. ; 2014:13, s. 25-56
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Pukavikskogen Inför byggandet av den nya vägen E22 mellan Sölve och Stensnäs i västra Blekinge utfördes 2011 arkeologiska undersökningar på flera lokaler. Utförare av undersökningarna var Blekinge museum i samarbete med Kalmar läns museum, Sydsvensk Arkeologi, Kulturparken Småland/Smålands museum och Riksantikvarieämbetet UV Syd.På lokalen Pukavikskogen, 1,5 km sydsydväst om Pukavik, undersöktes fyra delområden inom en 11 500 m² stor yta. Vid undersökningen framkom boplatslämningar i form av härdar, stolphål, gropar, rännor, kokgropar och kulturlager. Över hela lokalen, framför allt på impedimenten, påträffades litiska fynd, huvudsakligen flinta, som till stora delar inte kan dateras närmare. Enstaka artefakter dateras på typologisk grund till mellanmesolitikum, senmesolitikum och neolitikum. I norra delen av området påträffades kulturlager med litiska fynd, spridda skärvor gropkeramik och keramik från yngre bronsålder–äldre järnålder, ett grophus från bronsåldern samt ett flertal härdar och stolphål. Dessutom påträffades en anläggning som tolkas som en stenbyggd struktur från neolitikum. En hyddlämning har preliminärt dateras till tidigneolitisk tid. I ett högt beläget kulturlager påträffades en för lokalen stor mängd grönstensavslag. Fynd av stridsyxekeramik tyder på att det funnits en boplats från stridsyxekultur på platsen. I områdets mellersta del fanns ett stråk av härdar och stenpackningar. Det fanns också lämningar efter stolprader, tolkade som hägnader. Anläggningarna kan representera utkanten av en större boplats. På den södra delen av området fanns en större stensättning, fem stensättningsliknande konstruktioner, en urnegrav och två avlånga stenpackningar som tolkades som rester efter gravar. Gravområdet dateras med hjälp av 14C-analys av brända ben av människa och keramiktypologi till yngre bronsålder–förromersk järnålder. Dateringarna tyder på en lång, men lågintensiv, brukningstid. Rapporterna för E22-projektet ges ut av Blekinge museum och de samarbetspartners som ingick i projektet då detinleddes år 2011. Under projektets gång har det skett omorganisationer som medfört att ett par av de då aktuella institutionerna har fått nya huvudmän. Under 2014 överfördes den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Kulturparken Småland till Kalmar läns museum. Den nya verksamheten bytte då namn till Museiarkeologi Sydost, en del av Kalmar läns museum. Den 1 januari 2015 överfördes den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Riksantikvarieämbetet till Statens historiska museer.
|
|
| 10. |
|
|
