| 1. |
- Gustafsson, Harald, et al.
(författare)
-
Den dubbla blicken. En inledning
- 2007
-
Ingår i: Den dubbla blicken. Historia i de nordiska samhällena. - 9789185767007 ; , s. 7-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Stjernholm, Emil, et al.
(författare)
-
Ett filmbolag i det allmännas tjänst? : Svensk Filmindustri och skolfilmens flytande gränser
- 2019
-
Ingår i: Efterkrigstidens samhällskontakter. - 2002-5017 .- 1654-6601. - 9789198504569 - 9789198504576 ; 43, s. 41-72
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under flera decennier var Svensk filmindustri (SF) Sveriges ledande producent och distributör av film till landets skolor. I detta kapitel analyseras hur denna privata aktör positionerade sig gentemot samhället under decennierna efter andra världskriget. Genom att studera tidskriften Svensk skolfilm och bildningsfilm visar kapitlet på att gränserna mellan begrepp som ”skolfilm”, ”bildningsfilm” och ”propaganda” i många fall var flytande. Det faktum att SF:s skolfilmsavdelning vände sig till olika publiker – från näringslivet till lärarkåren – bidrog till denna begreppsliga rörlighet. Utöver detta kännetecknades även verksamheten av en medial pluralism där olika tekniker – från bildband till kommentarsblad – togs i bruk för att anpassa företaget till nya förutsättningar på skolfilmsmarknaden.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Lina, 1976, et al.
(författare)
-
Klimatomställning och krav på kompensation
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 26:1, s. 21-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En aktuell fråga på energirättvisans område är hur vi ska för- dela de kostnader som uppstår när vi ska fasa ut fossila bränslen och ställa om våra energisystem till nollutsläpp. Enligt vissa kan en sådan omställning bara vara rättvis (man talar då om ”just transi- tion”) om de hårdast drabbade aktörerna ersätts på olika sätt. Ar- gumenten för ersättning är ibland pragmatiska, och säger då att kli- matomställningen är svår att genomföra i praktiken om inte de som drabbas negativt av den ersätts, eftersom motståndet annars blir för stort (Abram et al. 2020). Men det finns även ett moraliskt argu- ment som säger att de som drabbas utsätts för en orättvisa och där- med förtjänar kompensation. De negativa konsekvenserna behöver inte vara rent ekonomiska – de kan även vara emotionella – men er- sättningen tar alltid formen av att staten överför extra ekonomiska medel till olika ändamål. I denna artikel utgår vi från att graden av kompensation bör bero på i vilken grad det kan anses vara orättvist att olika aktörer drabbas på olika sätt, vilket i sin tur beror på hur moraliskt ansvariga dessa aktörer är för de utsläpp som har skett. Vi tillämpar denna tanke i två konkreta klimatpolitiska fall – nedläggningar av kol- kraftverk och höjningar av bensinskatten – och argumenterar för att de krav som ibland ställs på kompensation för aktörer som kol- kraftsarbetare och bilister sällan är rimliga.
|
|
| 7. |
-
Den dubbla blicken : Historia i de nordiska samhällena krings sekelskiftet 1900
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1905 arrangerades det första nordiska historikermötet i Lund. Mötet blev till viss del ett misslyckande eftersom norrmännen uteblev på grund av den svensk-norska unionskrisen. Några få finländare medverkade - men de hade sin politiska och historieteoretiska uppmärksamhet riktad åt andra håll. De nordatlantiska samhällena hade ännu inga akademiska historiker. Mötets öde visar hur historia och historievetenskap alltid existerar i en samtida samhällelig kontext. I denna bok, resultatet av en jubileumskonferens i Lund år 2005, studeras historiebruket i de nordiska samhällena för hundra år sedan av forskare från Danmark, Finland, Grönland, Island, Norge och Finland. Historien användes på många sätt, av norrländska hembygdsentusiaster, norska professorer och grönländska skollärare. Gemensamt för dem alla var den starka kopplingen till naitonalismen, som såg olika ut i de olika nordiska länderna. Sättet att förhålla sig till historien var dubbelt. Från nuet riktades blicken mot både det förflutna och framtiden.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Lina, et al.
(författare)
-
Klimatomställning och krav på kompensation
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 2002-3383. ; 2022:1, s. 21-32
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många menar att aktörer som drabbas av ökade kostnader som resultat av samhällets klimatomställning bör kompenseras för dessa kostnader. Det här pappret analyserar huruvida rättvisa kräver sådan kompensation. Vi presenterar en teori om moraliskt ansvar enligt vilken man är moraliskt ansvarig för ett utfall om man a) har bidragit kausalt till utfallet, b) visste eller borde ha vetat om ens handlingars konsekvenser, och c) hade kunnat handla annorlunda. Utifrån denna teori analyserar vi sedan faktiskt framförda krav på kompensation vid nedläggningar av kolkraftverk och krav på att bensinpriset inte får höjas eftersom en höjning slår hårt mot landsbygdsbor.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
