| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Cederberg, Christel, 1959, et al.
(författare)
-
Beyond the borders – burdens of Swedish food consumption due to agrochemicals, greenhouse gases and land-use change
- 2019
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 214, s. 644-652
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Authors Sweden's environmental policy aims to solve domestic environmental problems without increasing environmental and health impacts overseas. Realizing this aim requires an indicator system with a consumption-based (or “footprint”) perspective that captures both local and global impacts and their development over time. In this paper, we present a set of novel footprint indicators to measure environmental pressures from Swedish food consumption. The indicators are calculated by combining data and statistics on agrochemicals and deforestation emissions with EXIOBASE3, a global Multi-Regional Input Output (MRIO) database with a unique and high level of product detail across countries. We estimate the use of pesticides and antimicrobial veterinary medicines associated with current Swedish food consumption and compare those footprint indicators with the EU-28. Carbon emissions from deforestation are calculated with a land balance model and included in the overall carbon footprint of food. We find that Sweden, with its large reliance of food imports, exert a significant agro-chemical and climate footprint overseas, mainly in the EU and Latin America. We point to a need for better data and statistics on the use of pesticides, veterinary medicines and agrochemicals residuals (especially in developing countries) as well as improved spatial data on agricultural activity to further reduce uncertainty in the environmental footprint of Swedish food consumption.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Lina, 1976, et al.
(författare)
-
Klimatomställning och krav på kompensation
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 26:1, s. 21-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En aktuell fråga på energirättvisans område är hur vi ska för- dela de kostnader som uppstår när vi ska fasa ut fossila bränslen och ställa om våra energisystem till nollutsläpp. Enligt vissa kan en sådan omställning bara vara rättvis (man talar då om ”just transi- tion”) om de hårdast drabbade aktörerna ersätts på olika sätt. Ar- gumenten för ersättning är ibland pragmatiska, och säger då att kli- matomställningen är svår att genomföra i praktiken om inte de som drabbas negativt av den ersätts, eftersom motståndet annars blir för stort (Abram et al. 2020). Men det finns även ett moraliskt argu- ment som säger att de som drabbas utsätts för en orättvisa och där- med förtjänar kompensation. De negativa konsekvenserna behöver inte vara rent ekonomiska – de kan även vara emotionella – men er- sättningen tar alltid formen av att staten överför extra ekonomiska medel till olika ändamål. I denna artikel utgår vi från att graden av kompensation bör bero på i vilken grad det kan anses vara orättvist att olika aktörer drabbas på olika sätt, vilket i sin tur beror på hur moraliskt ansvariga dessa aktörer är för de utsläpp som har skett. Vi tillämpar denna tanke i två konkreta klimatpolitiska fall – nedläggningar av kol- kraftverk och höjningar av bensinskatten – och argumenterar för att de krav som ibland ställs på kompensation för aktörer som kol- kraftsarbetare och bilister sällan är rimliga.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Lina, et al.
(författare)
-
Klimatomställning och krav på kompensation
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 2002-3383. ; 2022:1, s. 21-32
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många menar att aktörer som drabbas av ökade kostnader som resultat av samhällets klimatomställning bör kompenseras för dessa kostnader. Det här pappret analyserar huruvida rättvisa kräver sådan kompensation. Vi presenterar en teori om moraliskt ansvar enligt vilken man är moraliskt ansvarig för ett utfall om man a) har bidragit kausalt till utfallet, b) visste eller borde ha vetat om ens handlingars konsekvenser, och c) hade kunnat handla annorlunda. Utifrån denna teori analyserar vi sedan faktiskt framförda krav på kompensation vid nedläggningar av kolkraftverk och krav på att bensinpriset inte får höjas eftersom en höjning slår hårt mot landsbygdsbor.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Persson, Martin, 1976, et al.
(författare)
-
Climate metrics and the carbon footprint of livestock products: where's the beef?
- 2015
-
Ingår i: Environmental Research Letters. - : IOP Publishing. - 1748-9318 .- 1748-9326. ; 10:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The livestock sector is estimated to account for 15% of global greenhouse gas (GHG) emissions, 80% of which originate from ruminant animal systems due to high emissions of methane (CH4) from enteric fermentation and manure management. However, recent analyses have argued that the carbon footprint (CF) of ruminant meat and dairy products are substantially reduced if one adopts alternative metrics for comparing emissions of GHGs-e.g., the 100 year global temperature change potential (GTP(100)), instead of the commonly used 100 year global warming potential (GWP(100))-due to a lower valuation of CH4 emissions. This raises the question of which metric to use. Ideally, the choice of metric should be related to a climate policy goal. Here, we argue that basing current GHG metrics solely on temperature impact 100 years into the future is inconsistent with the current global climate goal of limiting warming to 2 degrees C, a limit that is likely to be reached well within 100 years. A reasonable GTP value for CH4, accounting for current projections for when 2 degrees C warming will be reached, is about 18, leading to a current CF of 19 kg CO2-eq. per kilo beef (carcass weight, average European system), 20% lower than if evaluated using GWP(100). Further, we show that an application of the GTP metric consistent with a 2 degrees C climate limit leads to the valuation of CH4 increasing rapidly over time as the temperature ceiling is approached. This means that the CF for beef would rise by around 2.5% per year in the coming decades, surpassing the GWP based footprint in only ten years. Consequently, the impact on the livestock sector of substituting GTPs for GWPs would be modest in the near term, but could potentially be very large in the future due to a much higher (>50%) and rapidly appreciating CF.
|
|
