| 1. |
- Sehlstedt-Persson, Margot, et al.
(författare)
-
Robust processtyrning av vandringstorkar för jämnare torkningskvalitet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har vandringstorkarna genomgått något av en renässans och alltfler verk har investerat i nya vandringstorkar med stor kapacitet och helt nya möjligheter. Kunskapen om att styra dessa vandringstorkar för att få en jämn löpande torkningskvalitet har dock hamnat på efterkälken. Det finns ett stort kunskapsbehov att fylla för att förstå processen, kunna hantera avvikelser, tolka och hantera processparametrar, att ha en plan när något ”går snett” för att våga röra styrparametrar och tolka konsekvenserna i dessa trögstyrda system. Syftet med denna förstudie är identifiera de problemställningar som dagens ansvariga för styrning av vandringstorkar måste hantera. Målet är att få en jämnare torkningskvalitet samt en fördjupad förståelse av hur torkningsprocessen ska styras och göras mer robust. Förstudien inleddes med en entusiastisk workshop med god uppslutning från industrin där en gemensam prioritering gjordes av ett antal punkter som förstudien har fokuserat på nämligen medelvärdesstyrning i zon 1 och 2, tryckfallsmätning över batteri samt test av en ny typ av lufthastighetsgivare. Övriga frågor som prioriterades högt har på grund av förstudiens begränsade resurser ej kunnat genomföras i förstudien utan finns med i framtida arbete. • Inledande försök med medelvärdesstyrning i zon 1, samt i både zon 1 och zon 2, visar fördelar med förbättrad målfuktkvotsträff, mindre fuktkvotsspridning och färre ändringar i satsningstider. • Inledande mätningar av differenstryck över batteri som signal för att indikera när värmebatterier behöver rengöras från spånlimning bedöms vara en lovande metod med tydliga signaler. Fortsatt arbete med att få en kontinuerlig mätning över en hel vintersäsong fortgår. Förhoppningsvis kommer faktiska effekter på cirkulationsfläktarnas elförbrukning och/eller lufthastigheten genom virket kunna påvisas.• Den nya lufthastighetsgivaren som kopplades till en datalogger och kördes igenom kanalen flera gånger fungerade väl. Ytterligare tester genomförda av Valutec med liknande givare har slagit väl ut och har varit ett bra hjälpmedel vid t.ex. felsökning.
|
|
| 2. |
- Sehlstedt-Persson, Margot, et al.
(författare)
-
Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint - Del III : Inverkan av hyveldjup
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets målsättning var att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbarhet med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregneringsresultat. I den studie som avrapporteras här har huvudfrågan varit hur olika hyveldjup påverkar impregneringsresultatet i centrumsågat furuvirke 50x125 mm. Virket torkades i labtork med målfuktkvoten 18 % med max torrtemperatur 75°C. Torkprocessen avslutades med en kombinerad vatten- och ångbasningskonditionering. Jämförelse gjordes mellan ohyvlat och följande tre olika hyveldjup: 0,7; 2,4 och 4,3 mm. Försöksvirket impregnerades industriellt med kopparbaserat medel enligt Nordiska Trä-skyddsföreningen (NTR) klass AB.Studien visar att hyvlat virke har bättre impregneringsresultat jämfört med ohyvlat virke. Det bästa resultatet erhålls vid det största hyveldjupet. Produktionsmässigt är det dock knappast ekonomiskt försvarbart med så stort hyveldjup runt om på virkesstyckets samtliga sidor. Ingen skillnad kunde ses mellan hyveldjupen 0,7 och 2,4 mm. Detta indikerar att även en ”lätt” hyvling ger ett signifikant bättre impregneringsresultat för konditionerat virke jämfört med ohyvlat.Om inga andra kvalitetskrav finns som motiverar en konditionering i slutet på torkprocessen är rekommendationen att ohyvlat virke som skall impregneras inte bör konditioneras. En konditioneringsfas kostar även tid, dvs. produktionskapacitet, vilket leder till en dubbel förlust om inga kvalitetskrav finns som motiverar konditionering av virket.
|
|
