| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aldén, Linda, 1974-
(författare)
-
Koordinatbestämda fastighetsgränser : Analys av förutsättningar och förslag till reform av det svenska gränssystemet
- 2024
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt huvudregeln i 1 kap. 3 § jordabalken (1970:994) har en fastighetsgräns den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan inte gränsmärket längre fastställas med säkerhet gäller i stället andra bevis såsom förrättningshandlingar, innehav och andra omständigheter.Samtidigt finns det en uttalad strategi om att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. För samhällsbyggnadsprocessen finns stora förhoppningar om att en obruten digital process ska korta ledtiderna och på sikt bidra till ett ökat bostadsbyggande. I det perspektivet utgör det fysiska gränsmärket ett hinder som omöjliggör en digital samhällsbyggnadsprocess.I den här studien analyseras förutsättningarna för en reform av det svenska gränssystemet och samtidigt redovisas hur ett sådant reformförslag kan implementeras. Sammanfattningsvis kan detta beskrivas som att arbetets syfte inte är att utreda om en övergång till ett nytt gränssystem ska ske, utan hur.Utgångspunkten är att det fysiska gränsmärket ska ersättas med en koordinatuppgift som lägesbestämmer gränsens rätta sträckning. Detta ställer krav på förändrad lagstiftning i såväl jordabalken som fastighetsbildningslagen (1970:988). Samtidigt måste förslaget utformas så att inte egendomsförluster uppkommer.Givet dessa förutsättningar presenteras ett förslag till gränsreform där gränspunkter kommer att definieras av koordinatuppgifter i stället för med andra bevis, till exempel markeringar. Förslaget utgår från att detta sker vid en förrättning. Övergången till koordinatbestämda fastighetsgränser sker därför successivt i takt med att gränspunkter hanteras av lantmäterimyndigheten. Följande moment är av central betydelse i reformförslaget:1. I alla lantmäteriförrättningar kommer nytillkommande gränspunkter definieras med stöd av koordinatuppgifter.2. En ny förrättningsåtgärd, omdefinieringsförrättning, införs i fastighetsbildningslagen så att redan befintliga gränspunkter kan omvandlas och definieras med stöd av koordinatuppgifter.3. Kommunen ges mandat att avgöra om fastigheters gränser ska definieras med stöd av koordinatuppgifter i samband med att en ny digital detaljplan antas. Övergången verkställs genom lantmäteriförrättning, se punkterna 1 och 2.Om forskningsprojektets förslag skulle implementeras innebär detta att ett hinder, av flera, undanröjs på väg mot en obruten digital samhällsbyggnadsprocess.
|
|
| 4. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Samernas rättigheter försvagas
- 2009
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Andersson, Mathias H., et al.
(författare)
-
Ljud från vindkraftverk i havet och dess påverkan på fisk
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan lång tid tillbaka står den kommersiella fartygstrafiken för det största bidraget av antropogent ljud till den marina miljön. Konstruktion och drift av havsbaserad vindkraft gör att ytterliga ljud tillförs och än så länge vet vi lite om hur detta påverkar fisk. Denna studie syftar till att öka vår kunskap om vilken typ av ljud och vilka ljudnivåer som en vindkraftspark genererar under olika vindhastigheter. Ljudnivåer mellan enskilda turbiner och hela parken jämförs samt andra ljudkällor från Öresundsområdet som t.ex. fartyg. Vidare beskriver studien den potentiella påverkan på fisk som ljudet från en vindkraftpark kan ha. Studien är utförd i Öresund vid Lillgrunds vindkraftspark som byggdes 2007 och består av 48 turbiner (Siemens Mk II) med en individuell effekt av 2,3 MW. Parken ägs och drivs av Vattenfall. Två hydrofonsystem, ett batteridrivet och ett inkopplat på elnätet i en turbin, användes under den flera veckor långa mätperioden. Mätningar utfördes på olika avstånd till enskilda turbinerna liksom på längre avstånd från hela parken samt på ett kontrollområde (Sjollen) 10 km norr om parken. För att få en bättre förståelse av parkens bidrag till Öresunds ljudlandskap utvecklades en numerisk modell för parken där driftseffektivitet varieras. Vidare utvecklades en numerisk modell för det av fartyg utstrålande bullerbidraget för att jämföra fartygsgenererade ljudet från den närbelägna farleden Flintränna med vindkraftsparkens ljud.Resultaten visar att vindkraftverken producerar ett bredbandigt ljud under 1 kHz samt ett par toner där 127 Hz tonen är den kraftigaste. Den maximala beräknade ljudnivåerna som vindkraftverken genererar var 136 och 138 dB re 1μPa(RMS) vid en meter vid full effekt (12 m/s) för den av turbinerna dominanta 127 Hz (integrerad över 123-132 Hz) tonen respektive vid fullt spektrum (integrerad över 52-343 Hz). Denna ljudnivå ligger mellan 33-55 dB över bakgrundsnivån. På ett avstånd av 100 m från en turbin har ljudnivåerna gått ner till 104-106 dB re 1μPa(RMS) vilket är nära det lokalt uppmätta bredbandiga bakgrundsljudet, men ljudnivån ligger fortfarande omkring 23 dB över bakgrunden för 127 Hz tonen.Denna studie är vad man vet den första som påvisar en parkeffekt där varje enskild turbin ökar ljudnivån i området. På längre avstånd än 80 meter från en turbin kommer ljudnivån att få ett ej försumbart bidrag från närliggande turbiner. Ljudets utbredning beräknades att minska med 17×log (avståndet) på nära håll (80 m) och vid avstånd större än sju kilometer. På grund av att den mesta av ljudenergin är fokuserad till 127 Hz tonen kommer ljudet att skära igenom det fartygsdominerade ljudlandskapet och på så sätt blir hörbart för fisk på längre avstånd än vad annars skulle vara fallet.De uppmätta och beräknade ljudnivåerna vid Lillgrunds vindkraftspark har i andra studier inte gett några fysiska skador på fisk. Det är endast inom ca 100 meter från en turbin och vid höga vindstyrkor som nivåerna är tillräckligt höga för att det finns risk att fisk påverkas negativt i form av flyktbeteende eller möjlig maskering av kommunikation. För lax och ål blev detektionsavståndet för 127 Hz tonen 250 meter respektive en kilometer för en driftseffektivitet på 60 och 100 %, vilket motsvarar vindstyrkorna på ca 6 och 12 m/s. Dessa beräknade avstånden begränsas av arternas hörselförmåga. För sill och torsk däremot är deras detektionsavstånd av vindkraftsljudet begränsat av bakgrundsbruset och är då beräknat till mellan 13 och 16 kilometer. Detta är ett långt avstånd och är beräknad med den uppmätta utbredningsförlusten som gäller i vindkraftsområdet. Men lokala variationer av bottendjup och fysiska hinder som t.ex. halvön Falsterbonäset ändrar förutsättningarna för ljudutbredningen och som resultat gäller inte antagandet för ljudutbredningen för större avstånd från parken. Som exempel detekterades inte 127 Hz tonen i inspelningarna vid Sjollen som ligger 10 kilometer norr om vindkraftparken. I dagsläget finns det inget som tyder på att bara för att ljudet är hörbart skulle det vara förenat med några negativa konsekvenser för fiskarna på populationsnivå.
|
|
| 6. |
- Andersson, Mathias H., et al.
(författare)
-
Underlag för reglering av undervattensljud vid pålning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid byggnation av broar, havsbaserad vindkraft och andra havsbaserade eller strandnära konstruktioner används det oftast någon form av pålningsteknik för att få ner konstruktionen i botten. Detta innebär att ett fundament, balk eller spont hamras eller vibreras ner i botten, vilket kan generera mycket höga ljudnivåer som sprids ut i vattnet och ner i botten. Ljudnivåerna är så höga att marina organismer kan störas, skadas eller till och med dödas. Idag saknar Sverige fastställda ljudnivåer för när undervattensbuller blir så högt att de kan skada djur i havet. Det saknas därför också vedertagna begränsningsvärden som anger vilka nivåer av undervattensbuller som kan tillåtas för bullrande aktiviteter utan att riskera allvarliga miljöeffekter. Flera länder i Europa har någon form av gränsvärden för när bullernivån under vattnet kan ge upphov till allvarlig miljöpåverkan liksom standarder för hur undervattensbuller skall mätas och rapporteras. Syftet med denna studie var att ta fram ett vetenskapligt underlag rörande ljudet från pålning i havet och dess påverkan på det marina livet. Slutmålet var att utifrån den vetenskapliga information som finns idag ge förslag på ljudnivåer för skador och negativ påverkan som sedan kan användas för att ta fram begränsningsvärden för reglering av undervattensbuller anpassade för svenska vatten och arter. Studien ger ett antal exempel på vilka faktorer som påverkar ljudutbredningen i svenska vatten och hur detta påverkar ett pålningsslags ljudnivå som funktion av avstånd i fyra typområden kring den svenska kusten. Vidare presenteras ingående både tekniska beskrivningar av pålningsaktiviteter, undervattensakustik samt påverkan på marina djur. Denna påverkan (skada och flyktbeteende men ej subtila effekter) demonstreras med hjälp av ett antal typarter som tandvalen tumlare (Phocoena phocoena) och fiskarterna torsk (Gadus morhua) och sill (Clupea clupea) samt fiskägg och fisklarver. I denna studie har författarna gått tillbaka till de originalkällor av information som andra länders gränsvärden grundas på, så att rekommendationerna bygger på vetenskapliga nivåer och inte värden som har avrundats eller på annat sätt ändrats.Studien presenterar ljudnivåer i tre olika enheter då dessa har olika biologisk relevans för påverkan från en pålningsaktivitet. Inga av dessa värden har frekvensviktats för att anpassas för en specifik art då denna metod ännu inte är helt vedertagen. Den första enheten är ljudtrycksnivå SPL(topp), d.v.s. det maximala över- eller undertryck som den av pålningsslaget genererade ljudpulsen har. Denna enhet har hög relevans för beteendepåverkan. För ljudexponeringsnivå SEL, beräknas ljudnivån över en viss tid och tar då med energin i hela ljudpulsen. SEL är den enhet som visats vara bäst relaterad till hörselskador. SEL(enkel) är värdet för en enkel puls och för det kumulativa SEL(kum) har antalet pulser under en viss tid summerats.Litteraturstudien på torsk och sill visar att det i dagsläget inte finns några studier som kan användas för att fastställa en artspecifik ljudnivå för skada men litteraturen visar tydligt på att höga bullernivåer kan påverka torsk och sill negativt. Istället baseras de föreslagna nivåerna i huvudsak på studier på andra arter som har exponerats för pålningsljud i laboratoriemiljö med stöd av studier från mer storskaliga experiment i tankar och hav. De nivåer då fisk riskerar att dödas eller få allvarliga skador på inre organ är 207 dB re 1 μPa SPL(topp), 174 dB re 1 μPa2s SEL(enkel) och 204 dB re 1 μPa2s SEL(kum). Notera att för skada på fisk har det kumulativa värdet högre relevans än enkelvärdet för SEL eftersom studier visar att skador uppkommer efter en viss tids exponering. Nivåerna för påverkan på fiskägg och larver grundas i att inga negativa effekter har observerats vid exponering för ljudtryck från pålning upp till 217 dB re 1 μPa SPL(topp), 187 dB re 1 μPa2s SEL(enkel) och 207 dB re 1 μPa2s SEL(kum). Det finns emellertid mycket få studier relaterat till pålningsljud för dessa livsstadier. För tumlare finns det fler artspecifika studier gjorda relaterat till buller än för torsk och sill. Det är dock endast ett fåtal som kan användas för att bestämma ljudnivåer som leder till skada eller negativ beteendepåverkan. De ljudnivåer som riskerar ge tillfällig hörselnedsättning (TTS) hos tumlare är 194 dB re 1 μPa SPL(topp), 164 dB re 1 μPa2s SEL(enkel) och 175 dB re 1 μPa2s SEL(kum). Det är framförallt den kumulativa ljudexponeringsnivån SEL(kum) som har stor betydelse för just TTS, dock hänger detta värde ihop med en specifik tid och antalet pulser vilket kan vara svårt att uppskatta i förväg. Vidare avseende permanent hörselskada (PTS) är ljudnivån 200 dB re 1 μPa SPL(topp), 179 dB re 1 μPa2s SEL(enkel) och 190 dB re 1 μPa2s SEL(kum). Föreslagna nivåer bör uppdateras när nya relevanta forskningsstudier tillkommer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Arvidsson, Niklas, et al.
(författare)
-
Passivitet inom avtalsrätten
- 2019
-
Ingår i: Festskrift till Göran Millqvist. - 9789172237476 ; , s. 97-123
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Blad, Karin, 1982-
(författare)
-
Styrelseledamöters skyldigheter och ansvar vid risk för obestånd och liknande situationer
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Styrelseledamöter har ett antal skyldigheter när ett aktiebolag får ekonomiska svårigheter. Vilka regler som aktualiserar bolagsledningens ansvar beror på om ett aktiebolag har betalningsproblem eller balansproblem. Avseende balansproblemet finns regler om så kallat medansvar för styrelseledamöter och andra företrädare i 25 kap. aktiebolagslagen (2005:551). Syftet med kapitalbristreglerna är att tillse en snabb avveckling av ett kapitalsvagt aktiebolag och därvid skydda borgenärskollektivet. Utöver medansvarsreglerna finns det regler om skadeståndsansvar för bland andra styrelseledamöter för skador de åsamkar bolaget, aktieägare eller andra, exempelvis borgenärer. Vid ett aktiebolags betalningsproblem aktualiseras obeståndsrelaterade ansvarsregler i de fall betalningsoförmågan inte bedöms vara endast tillfällig. Härvid kan särskilt nämnas borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken (1962:700), vilka förutsätter gäldenärens obestånd eller att påtaglig fara för obestånd föreligger. Därtill aktualiserar den särskilda oförmågan att betala förfallna skatteskulder det skatterättsliga företrädaransvaret i 59 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) och för det räcker att betalningsoförmågan är endast tillfällig. Avhandlingen syftet är att systematisera och utvärdera reglerna om skyldigheter och personligt ansvar för styrelseledamöter när bolaget befinner sig i insolvenszonen, det vill säga när det är risk för obestånd eller obestånd är ett faktum. I syftet ingår att undersöka regleringens ändamålsenlighet.
|
|
