SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Persson Lo) ;lar1:(slu)"

Sökning: WFRF:(Persson Lo) > Sveriges Lantbruksuniversitet

  • Resultat 1-10 av 24
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Alanärä, Anders, et al. (författare)
  • Framtidens smolt under föränderliga förhållanden : en workshopserie i tre delar
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I Energiforsks forskningsprogram för kompensationsodling arbetar forskare och yrkesverksamma odlare tillsammans för att främja en god fiskhälsa och en långsiktigt hållbar fiskodling. Programmet har kommit till ett vägskäl där det är avgörande att förtydliga syftet och de långsiktiga målsättningarna med kompensationsodling för att säkerställa att de projekt som inleds besvarar de mest betydande frågorna kopplade till hög kvalitet, god hälsa för fisken, och moderna miljövillkor. Med bakgrund i detta uppkom idén att arrangera en workshopserie där olika intressenter tillsammans kunde diskutera hur kompensationsodling bör utformas och utvecklas från en mängd olika perspektiv. Under workshopseriens gång diskuterades nuläget och framtida syfte med kompensationsodlingen. I dagsläget ansågs satta mål vara tydliga, i form av strikta utsättningskrav på antal utsatta fiskar. Däremot ansågs denna målsättning otillräcklig för moderna omständigheter och reflekterar ej den kunskap som workshopens deltagare besitter. Gemensamt för alla diskussioner var att det saknas tydlighet från Havs- och Vattenmyndigheten vad gäller framtida syfte med kompensationsodling och vilka förutsättningar som kommer att sätta ramarna för verksamheten. Under workshopen diskuterade parterna hur syften skulle kunna definieras för svensk kompensationsodling. De två mest betydande syften som identifierades av gruppen var: • skadereglering för fisket där ett säkerställande av nyttjandet av fisken som resurs är betydande (både yrkes- och sportfisket) • bevarandet av unika populationer Avelsarbetet lyftes som en viktig del för bevarandet av unika populationer men här saknas i stor utsträckning kunskap. Nya riktlinjer behövs för hur avelsarbetet ska bedrivas för att på bästa sätt bidra till bevarande av genetisk diversitet och integritet mellan populationer. Likaså fattas värdefull kunskap om fiskens överlevnad och vandring efter utsättning för att kunna säkerställa nyttan för fisket. Ytterligare underströks att det krävs en systematisk process för uppföljning för att säkerställa att de metoder som används för odling och besiktning av fisken leder till det önskade resultatet. För att åstadkomma detta uttryckte sig workshopens deltagare positiva till en mer flexibel förvaltning och en mer anpassningsbar odlingsverksamhet. De frågeställningar som identifierats under workshopserien och som bör prioriteras av Energiforsks forskningsprogram var: • Signifikant ökning av tillväxt i odling: Vad är de bakomliggande orsakerna? • Klimatförändringar påverkar tillväxt och djurhälsa: Vilka effekter kan vi se redan idag och hur måste verksamheten anpassas inför framtiden? • Tvåårig lax- och öringsmolt har fördelar över ettårig vad gäller havsöverlevnad, men hög tillväxt i odling leder till ökad andel tidig könsmognad: Är det möjligt att utveckla och validera existerande teoretisk modell för bromsning av tillväxt? • Den genetisk variation inom kompensationsodlade populationer har reducerats över tid. Hur bör avelsstrategier nyttjas för att uppnå målsättningar med bevarandet av genetisk variation? • Adaptiv förvaltning: På vilket sätt behöver metoden anpassas för att ackommodera kompensationsodlingens förutsättningar?
  •  
2.
  •  
3.
  • Alanärä, Anders, et al. (författare)
  • Hur stor behöver en ettårig öring eller lax vara? : förslag till en strategi för att sortera ut ensomrig fisk på hösten som blir smolt till våren
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ett av de svåraste momenten inom kompensationsodling av lax och havsöring är att bedöma om fisken är tillräckligt stor för att utvecklas till ettårig smolt. Syftet med detta projekt var att testa en sorteringsstrategi för att förenkla denna bedömning för odlingspersonalen. Strategin gick ut på att ensomrig lax och öring på hösten delades upp i olika storleksklasser och under den kommande våren undersöktes deras prestanda som ettårig smolt i vandringsbassänger och i en bäck. På sensommaren eller hösten året innan odlad fisk ska vandra ut i havet startar den fysiologiska utvecklingen till smolt om fisken nått en viss kritisk storlek. Den exakta tidpunkten för när storleken ska ha uppnåtts är dock oklar vilket gör det svårt för personal på odlingarna att veta när fisken ska sorteras. Resultatet från detta projektvisade att en lax som är minst 10 cm lång i november med hög sannolikhet kommer att bli smolt till våren. Dessa laxar uppträdde i de flesta avseenden som en vandringsfärdig smolt följande vår och betedde sig mycket likt den tvååriga laxsmolten. Dock förekom det en storleksrelaterad predationsrisk i bäcken efter utsättning där ettårig lax drabbades i större utsträckning än tvåårig lax. Vi föreslår en strategi där laxen sorteras i tre storleksklasser i månadsskiftet augusti-september. Om någon av de tre storleksklasserna i medeltal ligger nära 10 cm i november föreslås en andra sortering för att plocka ut fisk större än 10 cm. All fisk mindre än 10 cm bör hållas kvar i odlingen och sättas ut som tvåårig smolt. För ettårig öring var resultaten mer komplexa. I vandringsbassängerna uppvisade fisk i storleksintervallet 10–16 cm ett beteende som indikerade att de var vandringsfärdiga smolt. Efter utsättningen i bäcken vandrade de dock mycket långsamt och predationen från i första hand skrattmås och fiskmås var hög, speciellt för de minsta öringarna. Jämfört med tvåårig öring var det få ettåriga individer som klarade att lämna bäcken efter utsättning. Om detta berodde på att de inte utvecklats till smolt eller om deras vandring i bäcken påverkades av predationsrisken i bäcken är oklart. Mer data behövs för att förstå den storleksrelaterade tröskeleffekten hos ettårig öring innan förslag på sorteringsrutiner kan ges. Vi föreslår att utsättningen av speciellt öring men också lax bör ske i en miljö med stort vattendjup och högt flöde för att minimera predationsrisken från i första hand fåglar.
  •  
4.
  •  
5.
  • Alanärä, Anders, et al. (författare)
  • Vad vi vet och inte vet om kompensationsodlad fisk : en kunskapssammanställning
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna kunskapssammanställning redovisas resultaten från olika forskningsprojekt genomförda i framför allt Norrfors kompensationsodling under 10 år. Resultaten sätts också in i ett bredare perspektiv via den forskning i området som genomförts nationellt och internationellt. Nedan listas i punktform vad vi vet och inte vet om kompensationsodlad lax och öring. Vad vi inte vet lyfter kunskapsluckor där mer forskning behövs, men identifierar även ett antal oklara förvaltningsaspekter av resursen kompensationsodlad lax och öring. Vad vi vet 1. Tvåårig odlad laxsmolt från Norrfors kompensationsodling hade högre total återvandring från havet än ettårig smolt. Om man endast tittar på fisk som återvände efter 2–4 havsvintrar så var det ingen skillnad i återvandring mellan ett- respektive tvåårig laxsmolt (0,4%). 2. Ettårig öringsmolt från Norrfors kompensationsodling hade en låg återvandring från havet (0,4%) medan tvåårig öring hade en hög andel återvandrande (3,2%). 3. Ettårig lax bör vara större än 12 cm (14–15 g) på senhösten för att med säkerhet utvecklas till smolt under våren. Ettårig öring större än 12 cm uppvisade en hög vandringsbenägenhet i vandringsbassänger, men efter utsättning i en bäck var vandringen mycket begränsad. 4. Efter utsättning rådde en stark storleksrelaterad dödlighet hos lax och öring. Laxsmolt mindre än 20 cm (ca 75 g) och öringsmolt mindre än 25 cm (ca 150 g) på hösten innan utsättning uppvisade en kraftigt reducerad återvandring från havet. 5. Vid utvandringsförsök i en bäck från Norrfors kompensationsodling till Umeälven uppvisade lax- och öringsmolt mindre än 20 cm en klart förhöjd dödlighet till följd av fågelpredation. 6. Hannar som efter den andra tillväxtsäsongen varit könsmogna under hösten uppvisade i experimentella försök ett normalt vandringsbeteende kommande vår. För tidigare könsmogen fisk som sattes ut under åren 2011 till 2013, var återvandringen från havet mycket varierande och klart lägre än för omogna individer. Tidigare könsmogna hannar är generellt mindre än övrig fisk i populationen, vilket innebär att de i större utsträckning drabbas av en storleksrelaterad dödlighet efter utsättning. 7. Tvååriga laxhannar som var större än 22 cm (ca 100 g) hösten innan utsättning hade en starkt förhöjd sannolikhet att utvecklas till grills efter en havsvinter. Andelen grills bland öring var generellt låg och de uppvisade inget tydligt samband med längden hösten innan utsättning. 8. En stor del av alla lax- och öringshannar som sätts ut som tvåårig smolt har påbörjat könsmognad i samband med utsättning. I experiment uppvisade dessa fiskar ett normalt vandringsbeteende om än med något mindre intensitet än omogna individer. För fisk som påbörjat könsmognad vid utsättning är ödet VAD VI VET OCH INTE VET OM KOMPENSATIONSODLAD FISK 5 i havet okänt, men att de redan startat könsmognad kan vara en orsak till den höga andelen grills bland tvåårig laxsmolt. 9. Den yttre smoltstatusen i form av silvrighet och förlust av stirrfläckar hos odlad ettårig lax och öring hade ingen inverkan på vandringsbeteendet. Hos vild smolt från Vindelälven fanns inget samband mellan yttre smoltstatus och återvandring från havet. 10. Ett- och tvåårig smolt från Umeälven uppvisade en hög vandringsaktivitet från slutet av maj till mitten av juni. Denna period sammanfaller med den vilda smoltens vandringsmönster i Vindelälven. En bra utsättningsstrategi föreslås vara att sätta ut smolten vid ökade flöden i älven efter det att tröskelvärdet på 8–10°C i vattnet passerats. 11. Moderata fenskador inverkade inte på återvandringen från havet och det är oklart hur grava fenskador påverkar återvandringen då det i det studerade materialet inte fanns tillräckligt med fiskar med grava fenskador. Vad vi inte vet 1. Det är en svår balansgång mellan att producera en tillräckligt stor smolt och samtidigt hålla nere graden av tidig könsmognad hos hannar. Ett förslag till strategi eller metod föreslås i rapporten, men den har inte testats och verifierats. 2. Kunskap saknas om vad som händer med ett- och tvååriga hannar som påbörjat könsmognad i samband med utsättningen på våren. Stannar de kvar i älven eller vandrar de till havet? Avbryts könsmognaden om födosituationen efter utsättning är dålig? 3. Det saknas kunskap om orsaken till att fisken i odling växer så mycket bättre idag jämfört med tidigare. Kan det vara relaterat till klimatförändringar eller genetisk drift, vilket i sin tur kan ha allvarliga konsekvenser för den framtida odlingsverksamheten? 4. Bevarande av genetiskt unika populationer har aldrig varit en del av de lagstadgade skyldigheterna att sätta ut kompensationsodlad fisk. Nyligen genomförda studier på odlade stammar av lax har visat att de i stor utsträckning har bevarat sin unika genetiska profil (Östergren opubl.), vilket kan vara av stor vikt i en framtida förvaltning. En omprövning av tillstånd för vattenkraftsproduktion kan leda till att dessa genetiskt unika stammar blir viktiga för återetablering av vilda populationer om konnektiviteten och livsmiljöerna återställs i utbyggda älvar. Vad ställer detta för krav på urval av föräldrafiskar och bevarandet av genetisk bredd? 5. Det saknas en modern definition av vilken förväntad prestanda en kompensationsodlad smolt ska ha. Är målet att producera en fisk som blir smolt och snabbt lämnar älven efter utsättning, eller är målet att de ska ha så hög havsöverlevnad som möjligt? Ska hannar som varit tidigt könsmogna som 1+ räknas bort från utsättningsskyldigheten? Är det rimligt att nästan alla tvååriga hannar påbörjat könsmognad i samband med utsättningen och vilken effekt har det på överlevnad? Bör man införa krav på att odlad smolt inte ska producera en alltför stor andel återvändande grills? 6. Idag sker en besiktning av fiskeutredningsgruppen (FUG) för att klargöra att fisken utvecklats till smolt och är redo att sättas ut. Vilka parametrar bör ingå i besiktningen? Behöver de se ut som en smolt eller räcker det att de beter sig som en smolt? 7. Antalet laxar och öringar som ska sättas ut i kompensationssyfte är reglerad i vattendomar och har sin utgångspunkt i gamla skattningar om hur mycket smolt som älven naturligt producerade innan utbyggnad. I en adaptiv (anpassningsbar) förvaltningssituation, bör antalet odlade fiskar regleras i förhållande till förväntad överlevnad och det rådande yrkesmässiga fisket och sportfisket. Ett överskott av vuxen fisk i de nedre delarna av älvarna där lekplatser saknas kan leda till att odlad fisk tar sig till älvar med vilda bestånd för lek. 8. Hur kan olika intressegrupper som kraftbolag, myndigheter, kommuner, fiskerinäring och sportfiske vara delaktiga i förvaltningen av resursen? 9. Vad vi trots allt vet är att det saknas en systematisk uppföljning av utsättningar från kompensationsodlingar. Hur ska ett sådant uppföljningsprogram se ut? Bör man inrätta några indexälvar för kompensationsodlad lax och öring där uppföljningen sker systematiskt och med hög precision? Kan andra älvar nöja sig med att fånga upp förändringar i återvandring över tid utan att det exakta antalet fiskar kvantifieras? Hur kan ett uppföljningsprogram administreras och styras?
  •  
6.
  • Bose, Aneesh, et al. (författare)
  • Pharmaceutical pollution disrupts the behaviour and predator–prey interactions of two widespread aquatic insects
  • 2022
  • Ingår i: iScience. - : Elsevier BV. - 2589-0042. ; 25
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Pharmaceutical pollution represents a rapidly growing threat to ecosystems worldwide. Drugs are now commonly detected in the tissues of wildlife and have the potential to alter the natural expression of behavior, though relatively little is known about how pharmaceuticals impact predator-prey interactions. We conducted parallel laboratory experiments using larval odonates (dragonfly and damselfly nymphs) to investigate the effects of exposure to two pharmaceuticals, cetirizine and citalopram, and their mixture on the outcomes of predator-prey interactions. We found that exposure to both compounds elevated dragonfly activity and impacted their predation success and efficiency in complex ways. While exposure to citalopram reduced predation efficiency, exposure to cetirizine showed varied effects, with predation success being enhanced in some contexts but impaired in others. Our findings underscore the importance of evaluating pharmaceutical effects under multiple contexts and indicate that these compounds can affect predator-prey outcomes at sublethal concentrations.
  •  
7.
  • Hellström, Gustav, et al. (författare)
  • GABAergic anxiolytic drug in water increases migration behaviour in salmon
  • 2016
  • Ingår i: Nature Communications. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2041-1723. ; 7
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Migration is an important life-history event in a wide range of taxa, yet many migrations are influenced by anthropogenic change. Although migration dynamics are extensively studied, the potential effects of environmental contaminants on migratory physiology are poorly understood. In this study we show that an anxiolytic drug in water can promote downward migratory behaviour of Atlantic salmon (Salmo salar) in both laboratory setting and in a natural river tributary. Exposing salmon smolt to a dilute concentration of a GABAA receptor agonist (oxazepam) increased migration intensity compared with untreated smolt. These results implicate that salmon migration may be affected by human-induced changes in water chemical properties, such as acidification and pharmaceutical residues in wastewater effluent, via alterations in the GABAA receptor function.
  •  
8.
  • Nevoux, M., et al. (författare)
  • Environmental influences of life history strategies in partial anadromous brown trout (Salmo trutta, Salmonidae)
  • 2019
  • Ingår i: Fish and Fisheries. - : Wiley. - 1467-2960 .- 1467-2979. ; 20:6, s. 1051-1082
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper reviews the life history of brown trout and factors influencing decisions to migrate. Decisions that maximize fitness appear dependent on size at age. In partly anadromous populations, individuals that attain maturity at the parr stage typically become freshwater resident. For individual fish, the life history is not genetically fixed and can be modified by the previous growth history and energetic state in early life. This phenotypic plasticity may be influenced by epigenetic modifications of the genome. Thus, factors influencing survival and growth determine life-history decisions. These are intra- and interspecific competition, feeding and shelter opportunities in freshwater and salt water, temperature in alternative habitats and flow conditions in running water. Male trout exhibit alternative mating strategies and can spawn as a subordinate sneaker or a dominant competitor. Females do not exhibit alternative mating behaviour. The relationship between growth, size and reproductive success differs between sexes in that females exhibit a higher tendency to migrate than males. Southern populations are sensitive to global warming. In addition, fisheries, aquaculture with increased spreading of salmon lice, introduction of new species, weirs and river regulation, poor water quality and coastal developments all threaten trout populations. The paper summarizes life-history data from six populations across Europe and ends by presenting new research questions and directions for future research.
  •  
9.
  • Näslund, Joacim, 1985, et al. (författare)
  • Hatchery tank enrichment affects cortisol levels and shelter-seeking in Atlantic salmon (Salmo salar)
  • 2013
  • Ingår i: Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. - : Canadian Science Publishing. - 0706-652X .- 1205-7533. ; 70:4, s. 585-590
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Stocking programs using hatchery-reared salmon are often implemented for augmenting natural populations. However, survival of these fish is often low compared with wild conspecifics, possibly because of genetic, physiological, and behavioural deficiencies. Here, we compared presmolt Atlantic salmon (Salmo salar) from three different environmental treatments (barren environment, plastic tube enrichment, and plastic shredding enrichment) with regard to plasma cortisol levels, shelter-seeking behaviour, and fin deterioration. Basal plasma cortisol levels were higher in barren-reared fish, indicating higher stress levels, while no differences were found in acute cortisol response after a 30 min confinement test. Shelter-seeking was higher in salmon reared in enriched tanks when tested alone, but not when tested in small groups. Barren-reared fish had higher levels of fin deterioration over winter, potentially owing to higher aggression levels. These results suggest that enrichment can reduce the impact of stressors experienced in the hatchery and thus increase fish welfare. Tank enrichment may also be used to produce salmon better adapted for the more complex environment encountered after release.
  •  
10.
  • Persson, Lo (författare)
  • Construction of a full-scale physical model of an unstructured block ramp
  • 2022
  • Ingår i: Proceedings of the IAHR World Congress. - 2521-7119 .- 2521-716X. ; , s. 1361-1370
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This paper describes the construction of a full-scale physical model of an existing block ramp from the in-situ survey to its operation in the laboratory. The laboratory experiments are part of a research project focusing on the identification and quantification of fish migration corridors on nature-like unstructured block ramps. An important aim of the research project is to link fish trajectories to bed topography and flow characteristics based on experiments with live fish in both the prototype and laboratory environment. An existing, and in terms of fish migration functional, block ramp in the Ilme river in Lower Saxony, Germany, was chosen as a best-practice example for the implementation of the project. For the in-situ survey, the block ramp was completely drained by setting up a temporal dam of gravel-filled big bags and a plastic foil to divert the water into an upstream side channel, while pumps installed in the backwater ensured an adequate environmental flow downstream of the drained ramp. Structure-from-motion (SfM) photogrammetry and terrestrial laser scanning (TLS) were used for the survey. After completion of the survey, the dam was dismantled, and the original situation in the river was restored. The collected data were postprocessed in several steps to create a digital twin of the ramp as a basis for the laboratory setup. For the model tests, a 4 m wide and 10 m long section along the main flow path on the ramp was chosen. The tests were performed in the Laxelerator, a unique etho-hydraulic facility at the hydraulic laboratory of Vattenfall Research & Development in Älvkarleby, Sweden. The Laxelerator is built as a race-track flume in which water quality, temperature and lightning are controlled and monitored, and the flow can be accelerated so that a flow capacity of up to ≃16 m³/s can be reached. It has two straight 25 m long test sections that are 4 m wide and 2 m deep, and one of these sections was used for the tests with the model-ramp. The 1:1 model was manufactured in Styrofoam using a CNC-technique and mounted with geometrical modifications of upstream and downstream ends to create appropriate flow conditions. Materials and construction of the model were chosen to provide a suitable environment for live fish tests but also to manage the harsh flow conditions and forces created by the flow and buoyancy of the Styrofoam. The laboratory is certified for research with live fish and ethical permit for the project was given for several to Sweden native fish species relevant for the German river. Preliminary results from the currently ongoing tests will be provided at the conference.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 24

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy