| 1. |
- Benzein, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Metoder inom familjecentrerad forskning
- 2017. - 2
-
Ingår i: Att möta familjer inom vård och omsorg. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115870 ; , s. 107-122
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Fredholm, Susanne, 1978, et al.
(författare)
-
Best practices cases in heritage interpretation: Sweden
- 2024
-
Ingår i: Heritage Interpretation: a Look from Europe. Handbook of Best Practices.. ; , s. 207-219
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Manual of Good Practices in Heritage Interpretation (HI) in the European context offers an innovative approach to interpreters’ training and career, as such studies are very uncommon, due to the dispersion of information on interpretation. It also re- flects on the future of this sector, which is currently on the rise due to the international community's awareness of the importance of socialising heritage. Heritage communities are responsible for preserving and communicating heritage and thus for transmitting common European values related to cultural identity. Interpretation is a profession related directly to heritage awareness and preservation. One of the conclusions is that the profession of heritage interpreter is not fully recog- nised, and its competences are reduced to specific visitor-guide functions. This partial recognition overlooks many fundamental dimensions, as heritage interpreters are fo- cused on education and the transmission of heritage safeguarding values. Full recognition of heritage interpreter as a specific profession would involve understanding the ethics and responsibility of the profession for the preservation of heritage sites and their com- munication to the public, leading, among other things, to a more conscious perception of heritage as a social construction.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kälvemark Sporrong, Sofia, et al.
(författare)
-
Methodological and disciplinary competence and insecurity in qualitative research
- 2022
-
Ingår i: Contemporary Research Methods in Pharmacy and Health Services. - : Elsevier. - 9780323918886 ; , s. 567-573
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter is based on discussions at a workshop at the Nordic Social Pharmacy Conference in 2019, named How do we know it’s good? A workshop on quality criteria in qualitative social and clinical pharmacy research. After an introduction, the chapter continues with a glance at two different epistemologies. Thereafter, reflections on the challenges that many social pharmacy researchers meet as they come from a natural science background into qualitative research are presented. Specific aspects presented and discussed are: methodological and disciplinary competence and insecurity, reflexivity, transparency, checklists, quality criteria, sample size, and saturation.
|
|
| 6. |
- Pelger, Susanne, et al.
(författare)
-
Vad, hur och varför skriver naturvetarstudenter?
- 2014
-
Ingår i: Forskarperspektiv på kunskap, utbildning och skola – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. ; , s. 337-350
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Persson, Carina, 1961-, et al.
(författare)
-
Forskningsrön kring Hälsostödjande familjesamtal
- 2017. - 2
-
Ingår i: Att möta familjer inom vård och omsorg. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115870 ; , s. 87-106
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Åkesson, Lynn, et al.
(författare)
-
Fastighetsnära källsortering ur de boendes perspektiv : blev det lätt och rätt?
- 2020
-
Ingår i: Ekostaden Augustenborg : erfarenheter och lärdomar - erfarenheter och lärdomar. - 9789151978673 ; 78, s. 234-244
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studien handlar om hur de som bor i stadsdelen Augustenborg i Malmö använde och upplevde den avfallshantering som introducerades 2008. Hur hållbara avfallssystem kan åstadkommas diskuteras med utgångspunkt i användning och upplevelse av den lokala avfallshanteringen. De primära frågeställningarna är:• Vilka begrepp och kategorier skapar och använder invånarna när det gäller avfall i vardagen? Hur fungerar dessa kategorier i praktiken när avfall ska sorteras, hur lärs de in och blir till självklarheter?• Hur väl fungerar källsorteringen? Hur mycket är sorterat och hur mycket är korrekt sorterat?• Hur förhåller sig invånarnas sätt att tänka om källsortering och deras faktiska agerande, till det sorteringssystem som finns i Augustenborg? Finns det lärdomar att dra om hur klyftan mellan avfallssystemet och användarnas uppfattningar och vanor kan överbryggas?
|
|
