| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Healthy workplaces for women and men of all ages
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this knowledge compilation is to contribute with knowledge about the work environment in relation to the ever-older workforce. How do employee needs and possibilities change from a course of life perspective? What should the employer and other work environment actors think about in order for the workforce to be able to and want to work to a high age?The Swedish Work Environment Authority wishes to give an overarching knowledge profile of different aspects of the work environment and the ageing workforce, and we therefore asked seven researchers to summarise the research-based knowledge within each of their areas, from a course of life and gender perspective. An eighth researcher acted as an editor for the anthology, and has also written the preface.In summary, the report shows that we are becoming even healthier, living ever longer and working to an ever higher age. Older people in the workforce are positive for the economy because productivity increases, and the business sector can make use of competent and experienced staff for a longer time. But for the older labour force to be healthy and want to work at higher ages, one needs to take into consideration how ageing influences health and the capacity to work. With age, all people are affected to different degrees by reduced vision, hearing and physical capacity, as well as longer reaction times. Even their cognitive capacity changes. Certain cognitive abilities are strengthened with rising age, while others deteriorate. With an ageing workforce, more employees have chronic illnesses, which, however, seldom affect the actual working ability. Changes in working life also affect health and wellbeing, for example deregulated work and the technical development. Age and previous experiences impact upon our ability to adapt to these changes. One factor that promotes adaptation is partly resilience (that is to say, resistance and the ability to adapt to the new), partly compensation strategies when the mental and physical resources change. There are no great differences between gender when it comes to the consequences of ageing on health and wellbeing in the work. On the other hand, the public health trend shows increasing differences in health between the lower educated and the higher educated - a difference increasing more quickly among women than among men. The gender-segregated labour market also means that more women than men work in physical and mentally burdensome work. Attitudes at the workplace also affect wellbeing and the will to continue working at higher ages. Men tend to be more sensitive to age discrimination while women run the risk of double discrimination, that is to say based upon both gender and age. Work environment and the attitude to an older workforce are central to the considerations that an employee makes in the choice between continuing to work and retiring. Other prerequisites that influence the decision are one’s own health, private finances and self-fulfilling activities.The employer can do a great deal to lengthen and improve their employees’ working life. Systematic work environment management benefits everyone, and it can contribute to everyone keeping their working ability and to older people wanting to and being able to work for longer. Occupational health services of good quality also play an important role. Technical aids and adaptation of the working pace and working tasks are other measures that improve the work environment for the older workforce. The employer can also contribute to stimulating work arrangements and organisational support for the employees in order to strengthen their resilience and promote the development of compensation strategies.
|
|
| 4. |
- Ageborg Morsing, Julia, et al.
(författare)
-
Wind Turbine Noise and Sleep: Pilot Studies on the Influence of Noise Characteristics
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 15:11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The number of onshore wind turbines in Europe has greatly increased over recent years, a trend which can be expected to continue. However, the effects of wind turbine noise on long-term health outcomes for residents living near wind farms is largely unknown, although sleep disturbance may be a cause for particular concern. Presented here are two pilot studies with the aim of examining the acoustical properties of wind turbine noise that might be of special relevance regarding effects on sleep. In both pilots, six participants spent five consecutive nights in a sound environment laboratory. During three of the nights, participants were exposed to wind turbine noise with variations in sound pressure level, amplitude modulation strength and frequency, spectral content, turbine rotational frequency and beating behaviour. The impact of noise on sleep was measured using polysomnography and questionnaires. During nights with wind turbine noise there was more frequent awakening, less deep sleep, less continuous N2 sleep and increased subjective disturbance compared to control nights. The findings indicated that amplitude modulation strength, spectral frequency and the presence of strong beats might be of particular importance for adverse sleep effects. The findings will be used in the development of experimental exposures for use in future, larger studies.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bartels, Susanne, et al.
(författare)
-
The impact of nocturnal road traffic noise, bedroom window orientation, and work-related stress on subjective sleep quality: results of a cross-sectional study among working women.
- 2021
-
Ingår i: International archives of occupational and environmental health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1432-1246 .- 0340-0131. ; 94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To examine the effect of work-related stress and road noise exposure on self-rated sleep and potential additive interaction effects.Sleep and predictor variables were surveyed within two subsamples with 2191 and 1764 working women in a cross-sectional study. Sleep was assessed using a single question on general sleep quality and four questions on specific sleep problems and subsequently dichotomized (poor sleep vs. no poor sleep). Work-related stress was operationalized by job strain and effort-reward imbalance. Nocturnal exposure to road traffic noise was assessed as (a) the orientation of the bedroom window to a quiet façade vs. a low-, medium- or high-trafficked street and (b) energy-equivalent sound pressure levels for night-time modelled at the most exposed façade (Lnight). We distinguished between low (< 45 dB(A)), medium (45-50 dB(A)) and high exposure (> 50 dB(A)).Poor sleep was associated with job strain and effort-reward imbalance. The prevalence of poor sleep did not increase with increasing Lnight, but bedroom window orientation showed a non-significant trend. A quiet façade had a protective effect on sleep in each Lnight category. We found a non-significant trend for an additive interaction between bedroom window orientation and job strain.Noise levels modelled for the most exposed façade likely overestimate the actual exposure and thus may not be a precise predictor of poor sleep. Bedroom window orientation seems more relevant. Potential additive interaction effects between bedroom window orientation and job strain should be considered when interpreting epidemiological study results on noise-induced sleep disturbances.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bengtsson, Johanna, 1974, et al.
(författare)
-
Evaluations of effects due to low-frequency noise in a low demanding work situation
- 2004
-
Ingår i: Journal of Sound and Vibration. - : Elsevier BV. - 0022-460X .- 1095-8568. ; 278:1-2, s. 83-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Noise sources with a dominating content of low frequencies (20-200 Hz) are found in many occupational environments. This study aimed to evaluate effects of moderate levels of low-frequency noise on attention, tiredness and motivation in a low demanding work situation. Two ventilation noises at the same A-weighted sound pressure level of 45 dB were used: one of a low-frequency character and one of a flat frequency character (reference noise). Thirty-eight female subjects worked with six performance tasks for 4 h in the noises in a between-subject design. Most of the tasks were monotonous and routine in character. Subjective reports were collected using questionnaires and cortisol levels were measured in saliva. The major finding in this study was that low-frequency noise negatively influenced performance on two tasks sensitive to reduced attention and on a proof-reading task. Performances of tasks aimed at evaluating motivation were not significantly affected. The difference in work performance was not reflected by the subjective reports. No effect of noise was found on subjective stress or cortisol levels.
|
|
| 9. |
- Bengtsson, Johanna, 1974, et al.
(författare)
-
Sound characteristics in low frequency noise and their relevance for the perception of pleasantness
- 2004
-
Ingår i: Acta Acoustica. ; 90:1, s. 171-180
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Noise sources with a dominant content of low frequencies (20-200 Hz) are found in many occupational environments. Work efficiency has been found in two earlier studies to be impaired to a larger degree when working in a low frequency ventilation noise than when working in a flat frequency ventilation noise at the same A-weighted sound pressure level. Other previous studies indicate that different sound characteristics found in low frequency noise are important for the way in which low frequency noise affects humans, and better knowledge of these characteristics could lead to better methods for assessing low frequency noise in occupational environments. The aim of this study was to evaluate the influence of frequency balance between low and high frequencies, which affects the slope of the frequency spectra, and the modulation frequency on subjects´ perception of a pleasant low frequency noise. The results showed that the subjects preferred either a higher or a lower modulation frequency as compared to that of the original low frequency noise, both choices leading to less perceivable modulations. Furthermore, the subjects preferred a lower relative content of frequencies below 500 Hz, but only as long as the original low frequency noise contained modulations and the variations were made within a constant A-weighted sound pressure level. The results are discussed in relation to improved guidelines and to the previously suggested theory of slope of the frequency spectra and problems involved with the implementation of that theory.
|
|
| 10. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, 1974, et al.
(författare)
-
Low frequency noise in a paper mill control room
- 2007
-
Ingår i: Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control. - : SAGE Publications. - 0263-0923 .- 1461-3484 .- 2048-4046. ; 26:3, s. 165-176
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This field study aimed to evaluate the prevalence of annoyance and disturbance and the subjective perception of the sound environment due to noise, in an old and a new control room at a large paper mill. Working in a control room requires sustained attention and concentration and, in the case of error messages, rapid and correct decisions. In this study, the personnel's responses were collected by questionnaire, and detailed sound measurements were taken in both control rooms. The A-weighted sound pressure level in the new control room was 54.9 dB, a reduction from the 63.5 dB measured in the old room, and the C-weighted sound pressure level was 66.8 dB, a reduction from the 75.2 dB measured in the old room. The new control room was rated as being a less noisy environment; however, the personnel did complain about noise from other computers/equipment, radios, and the new laboratory.
|
|
