| 1. |
- Besker, Terese, 1970, et al.
(författare)
-
The Enterprise Architect profession: An empirical study
- 2015
-
Ingår i: 9th European Conference on IS Management and Evaluation – ECIME 2015. - 2048-8912. - 9781910810569 ; :38, s. 29-36
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The field of Enterprise Architecture (EA) is rapidly evolving why there is a need for increased professionalization of the discipline. Therefore, understanding the profession of the Enterprise Architects in enterprise transformation and development becomes important. However, there are very few empirically based studies which have reflected these professionals within their work domain of an every-day business. The purpose of this paper is to increase our understanding of how the Enterprise Architect’s practice their profession and in addition, to study how these professionals describe their occupation. Five different topics are of particular interest to portraying the occupation of the Enterprise Architect's profession; the role, competence, power, style of acting and main focus. The research is a descriptive study based on interviews with Enterprise Architects in ten large Swedish organizations. In conclusion, the architect is considered as a proud individualist with an entrepreneurial vein who endeavor consideration, reflection, and the guidance capability.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bricknall, Richard, et al.
(författare)
-
Aligning IT Strategy with Business Strategy through the Balanced Scorecard in a multinational pharmaceutical company
- 2007
-
Ingår i: Proceedings of 40th Hawaii International Conference on Systems Science. IEEE Press..
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we look at the use of the Balanced Scorecard and how it can be used to align business and IT strategies. In particular, we have made a study of how the pharmaceutical company AstraZeneca (AZ) uses their method called the Business Performance Management (BPeM). We have related this to the Balanced Scorecard and compared how they have broken down strategies, objectives, targets and measurements on both the business and IT sides of the company to see if they have alignment between business and IT. We have analysed the results of the case study in two parts firstly, a review against Henderson’s and Venkatraman’s Strategic Alignment Mode [16l and secondly, against a Balanced Scorecard as defined by Kaplan and Norton [1]. From these results, we appraise the level of alignment between business and IT by implementing a simple comparison process.
|
|
| 4. |
- Bricknall, Richard, et al.
(författare)
-
Enterprise Architecture: Critical Factors affecting Modelling and Management
- 2006
-
Ingår i: Proceedings of European Conference on Information Systems, Göteborg, Sweden 12-14 June 2006.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enterprise architecture is an important instrument to address company-wide integration both from a business and an IT point of view. Companies that choose to implement an Enterprise Architecture initiative often believe that if a description of the company’s architecture exists it will automatically generate value to the company but sadly, this is usually not the case. Even if companies know that enterprise architecture is important they still have problems with modelling and management of the enterprise architecture. The purpose of this article is two fold, to describe how an Enterprise Architecture is established and to identify the critical factors that affect the modelling and management of the Enterprise Architecture. The research is based on empirical study of two different companies: AstraZeneca and SKF. Both companies have several years of experience working with enterprise architectures and represent two completely different branches. The critical factors found are grouped in three different areas: Management, Scope and Content. To succeed with an enterprise architecture initiative it requires top IT and business management buy-in. The scope of the enterprise architecture must be defined and agreed between business and IT. To make the enterprise architecture useful the content must have certain characteristics. To get the buy-in of the business community the business functions and processes must be included and described with relevant artefacts and in business terminology in line with the scope.
|
|
| 5. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods – Ett förslag till nollvision
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Säkra transporter av farligt gods på väg och järnväg är en synnerligen komplex aktivitet i skärningen mellan juridik, teknologi, logistik, ekonomi, organisation, och individ. Graden av komplexitet ökar med frågor om styrning, säkerhet, miljöhänsyn, hållbarhet, fysisk planering, och konkurrens. Planering av forskningsarbetet, datainsamling och analys har skett i en tvärvetenskaplig kontext där forskare från juridik, logistik, informatik, och miljövetenskap deltagit. Exempel på frågeställningar som har studerats inom ramen för projektet är säkerhetsrådgivarens roll och funktion, problem och brister i transportkedjan, vilka aktörer som är involverade i transportkedjan och hur trafikpolisen utför sina operativa kontroller av transport av farligt gods. Vidare har projektet resulterat i nya forskningsfrågor att undersöka och analysera i framtiden. Det handlar bl.a. om hur våra urbana miljöer ska kunna utvecklas och möta utmaningar kopplade till transport av farligt gods. Detta presenteras närmare i ”case Älvstaden”. Studierna av regelverken som styr transporter av farligt gods, logistiska begrepp och principer som bidrar till ökad precision avseende en nomenklatur, och transportkedjan som informationsmiljö, utgör exempel som är mer teoretiskt grundade i de olika disciplinerna. På en övergripande nivå är detta ett viktigt komplement till de empiriska avsnitten och en förutsättning för att kunna tydliggöra komplexiteten i projektet. Denna kortare rapport återger viktiga resultat i projektet, och den utgör sammanfattning av en längre slutrapport som publiceras hos MSB hösten 2021. I den längre rapporten, Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan, återfinns nulägesbeskrivningar med tillhörande publikationer som utgör ett mer samlat resultat av projektmedlemmarnas ansträngningar. För att nå målbilden om säkra transporter samlas de viktigaste resultaten från projektet i en lista med åtgärdsförslag. Dessa förslag omfattar områden som vi anser har särskilt god potential för utveckling och ett urval av sådana åtgärdsförslag finns med i denna slutrapport.
|
|
| 6. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan : Safer transport of dangerous goods by information management and collaboration
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Farligt gods kan definieras som de ämnen och föremål som kan orsaka skada på människor, miljö och egendom om de inte hanteras på rätt sätt under transport. I förhållande till den mängd farligt gods som transporteras i Sverige inträffar förhållandevis få allvarliga olyckor. Däremot inträffar en incident med farligt gods nästan varannan dag i Sverige. Syftet med projektet är att bidra till att transporter av farligt gods kan genomföras på ett så säkert, men ändå ändamålsenligt, sätt som möjligt. Utgångspunkten är att identifiera styrkor och svagheter längs transportkedjan för att olyckor med transport av farligt gods ska kunna undvikas. Inom projektet har information och kunskap samlats in direkt från privata och offentliga aktörer i transportkedjan eller med koppling till kedjan. Detta har skett genom intervjuer, möten, fältstudier, studiebesök, workshops och konferenser samt indirekt genom bland annat litteraturgenomgångar, studier av media och regelanalyser med stöd av juridisk metod. Undersökningarna har, förutom denna rapport, resulterat i ett flertal publikationer, såsom exempelvis vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag samt olika typer av presentationer. Den kanske viktigaste kunskapsspridningen har dock skett genom en nära dialog med avnämare och genom ett ömsesidigt lärande. I denna rapport återges viktiga resultat från projektet. I kap. 2-7 återfinns en nulägesbeskrivning med tillhörande publikationer som utgör ett samlat resultat av undersökningarna som utförts under projektets gång. Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning och analys av följande: • transportkedjan vid transport av farligt gods (kap. 2) • transportkedjan som en informationsmiljö (kap. 3) • regelverken rörande transport av farligt gods (kap. 4) • säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (kap. 5) • tillsyn för säkrare transporter av farligt gods (kap. 6) • problem och brister i transportkedjan (kap. 7) Kapitlen utgör ett underlag för att kunna formulera de åtgärdsförslag som presenteras i kap. 8. I det avslutande kap. 9 ges en utblick mot framtidens utmaningar. Det ska poängteras att det inte finns ett enda specifikt problem inom området för transport av farligt gods, utan det föreligger flera olika problem. Dessa problem kan enskilt eller i samverkan med varandra leda till risker som påverkar säkerheten negativt vid transport av farligt gods. Det är därför viktigt att riskerna minimeras, till fördel för ökad säkerhet. Det finns dock inte en enda lösning eftersom området är komplext med många aktörer och omfattande och detaljerade regelverk. Vi presenterar åtta åtgärdsområden som vi menar är särskilt viktiga och introducerar en målbild som består av en nollvision för olyckor, incidenter och tillbud vid transport av farligt gods. Nollvisionen preciseras i kap. 8. De aktuella åtgärdsområdena presenteras i kap. 8 och utgörs av: • Ökad medvetenhet • Ändamålsenliga regelverk • Rätt kompetens • Stärkt säkerhetsrådgivarroll • Informationstillgång • IT-system med samverkansförmåga • Synliggörande av dolt farligt gods • Effektiv tillsyn och kännbara konsekvenser Åtgärdsområdena innehåller en tillhörande problematisering för att sätta området i sitt sammanhang. Varje åtgärdsområde omfattar även en delvision som visar på vad just det området kan bidra med för att nå nollvisionen som framförs i projektet. Vidare ges exempel på konkreta åtgärdsförslag som har kunnat identifieras genom forskningen i projektet. Dessa åtgärdsförslag har särskilt god potential att kunna bidra till säkrare transporter av farligt gods.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Gonzalez-Aregall, Marta, et al.
(författare)
-
Reducing undeclared and misdeclared dangerous goods to improve maritime transport safety
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transport of dangerous goods creates substantial utility to society, but carries a risk to the environment, health and safety. Some of the accidents and incidents occurring during dangerous goods transport can be attributed to poor practices, such as misdeclaration or failure to declare the goods. This pre-study aims to investigate the problem of undeclared and misdeclared dangerous goods transport on container, RoRo and RoPax vessels and to investigate the circumstances and causes that lead to incorrect declaration. For this purpose, this research carried out a literature review and conducted several interviews with main stakeholders in Sweden such as port authorities, port terminals, shipping companies, insurance companies and public institutions. Main results suggest that the existence of different regulations (land transport and sea transport for dangerous goods), can be a risk for managing these goods. Furthermore, it is important to enhance coordination between different actors and increase digitalization to control information flows. This pre-study is coordinated with the longer and larger project Transparent information management and collaboration for improved reliability during transportation of dangerous goods funded by the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB).
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
