SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Petersson Kerstin) ;pers:(Petersson Erik)"

Sökning: WFRF:(Petersson Kerstin) > Petersson Erik

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Andersson, Magnus, et al. (författare)
  • Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
  •  
3.
  • Degerman, Erik, et al. (författare)
  • Long term trends of fish after liming of Swedish streams and lakes
  • 2016
  • Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 146, s. 245-251
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Thousands of Swedish acidified lakes and streams have been regularly limed for about 30 years. Standard sampling of fish assemblages in lakes and streams was an important part of monitoring the trends after liming, i.e. sampling with multi-mesh gillnets in lakes (EN 14757) and electrofishing in streams (EN 14011). Monitoring data are nationally managed, in the National Register of Survey test-fishing and the Swedish Electrofishing Register. We evaluated long-term data from 1029 electrofishing sites in limed streams and gillnet sampling in 750 limed lakes, along with reference data from 195 stream sites and 101 lakes with no upstream liming in their catchments. The median year of first liming was 1986 for both streams and lakes. The proportion of limed stream sites with no fish clearly decreased with time, mean species richness and proportion of sites with brown trout (Salmo trutta) recruits increased. There were no consistent trends in fish occurrence or species richness at non-limed sites, but occurrence of brown trout recruits also increased in acid as well as neutral reference streams. Abundance of brown trout, perch (Perca fluviatilis) and roach (Rutilus rutilus) increased significantly more at limed sites than at non-limed reference sites sampled before and after 1986. The mean species richness did not change consistently in limed lakes, but decreased in low alkalinity reference lakes, and fish abundance decreased significantly in limed as well as in non-limed lakes.
  •  
4.
  • Holmgren, Kerstin, et al. (författare)
  • Are perch (Perca fluviatilis L.) getting larger or smaller in Swedish lakes?
  • 2023
  • Ingår i: Ecology of Freshwater Fish. - : Wiley. - 0906-6691 .- 1600-0633. ; 32, s. 735-749
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Space-for-time approaches are often used to indicate current or future changes over time. A European gillnet standard facilitates spatial-scale comparisons of fish communities in European lakes. Fish size was generally lower and densities higher in warmer lakes, but less is known about trends over decadal time scales. We analysed the size of European perch (Perca fluviatilis L.) in 2121 Swedish lakes sampled during 1996–2021. The aim was to test whether size changed over time, and whether trends were similar in southern and northern regions. We analysed mean length and occurrence or relative abundance of size classes from the smallest (<100 mm) to the largest individuals (≥350 mm), and length at 1 and 5 years. The large data set was used to find general trends over time within regions, and within-lake trends were tested for 40 time-series lakes. The mean length of perch decreased in the southern and increased in the northern region. The proportion of the smallest perch increased in the southern, but not in the northern region. The most general trend was an increasing occurrence and proportion of the largest-sized perch in both regions in the large dataset. The average trends in the southern region of the large dataset also appeared as predominant trends within time-series lakes, although opposite trends occurred within some lakes in each region. This study also revealed that perch size at age 1 often increased within lakes over time, while more variable trends were found for size at age 5. The duration of the growth season has generally increased during the time frame of the present study, while other changes may differ between lakes in the same region. We recommend more studies based on time series of fish monitoring, including studies on possible reasons for the increased occurrence of very large perch in Swedish lakes.
  •  
5.
  • Holmgren, Kerstin, et al. (författare)
  • Effekter av kalkning på fisk i sjöar : Resultat av 48 års nätprovfisken
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under 1970- och 1980-talen upptäcktes biologiska effekter av surt nedfall i sjöar och vattendrag i Sverige och i andra länder. Resultat från nätprovfisken under samma tid visade att försurningen gav upphov till effekter på fisk, till exempel rekryteringsproblem, minskat antal (minskad abundans) och förlust av fiskarter. Då inleddes också kalkning av många av de sjöar som fortfarande kalkas idag. I en del sjöar utfördes nätprovfisken både före och efter kalkning, och i flera fall rapporterades återupptagen rekrytering hos surhetskänsliga fiskarter efter kalkning. Samtidigt ökade antalet kalkade vatten snabbare än biologisk uppföljning av utförda åtgärder. Flertalet sjöar kalkades utan att föregås av inventering av fiskfaunan, och många provfiskades först efter påbörjad kalkning.Kalkningsuppgifter och vattenkemidata inhämtades från länsstyrelserna och kopplades till olika urval av provfiskade sjöar i den nationella databasen över sjöprovfisken. Totalt omfattar utvärderingen 4 292 provfisken från 1 343 kalkade sjöar och 2 190 provfisken från 698 okalkade sjöar. Med utgångspunkt från pH och alkalinitet klassades okalkade sjöar som sura, neutrala eller kalkrika. Det vanligaste biologiska motivet för kalkning var mört. De näst vanligaste motiven var öring och röding, men även abborre, gös, nors, sik och siklöja förekom som motiv för kalkning.Nuvarande standardnät fångar små och unga fiskar mer effektivt än de översiktsnät som användes på 1970-och 1980-talen, vilket försvårar tolkningen av fiskfaunans långsiktiga utveckling i såväl kalkade som okalkade sjöar. I provfisken med nuvarande standardnät var den ekologiska statusen (via två multimetriska fiskindex) högre i kalkade än i sura sjöar, men värdena för det surhetsspecifika indexet var lägre i kalkade än i neutrala sjöar.Med data från nuvarande standardnät undersökte vi också fiskvariabler i relation till medel-pH under tre år före provfisket. I analyserna ingick abundans och biomassa, multimetriska fiskindex samt storleks-och åldersbaserade mått relaterade till rekrytering av mört och abborre. Fiskvariablerna visade väntad respons i relation till pH i okalkade sjöar, men i kalkade sjöar hade fiskvariablerna svagare eller inte signifikanta samband med pH. Det kan finnas flera orsaker till detta.I denna rapport försöker vi också belysa flera fisk-och kalkningsrelaterade frågor som inte direkt kunde besvaras med befintliga data. Det var frågor om skillnader i biologisk respons mellan direktkalkade sjöar och sjöar med enbart uppströms kalkning, skillnader mellan överkalkning och normalkalkning, samt effekten av ytliga surstötar.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy