| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rämgård, Margareta, et al.
(författare)
-
Att vårda i blindo - en forskningsrapport om professioners samverkan i närsjukvården
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet berör långsiktig vårdplanering i samverkan (VOPS) mellan olika professioner i vårdkedjan. Projektet är upplagt som ett utvecklingsarbete och ett forskningsprojekt. I projektet deltar de kommunala vårdteamen, primärvårdsläkare samt överläkare på sjukhuset i fokusgrupper där de presenterar olika case. Dessa har som uppgift att forma ett gemensamt VOPS-dokument som kan följa personen i primär- och sjukhusvård såväl som i det egna hemmet. Forskarna följer processen i grupperna och resultatet påvisar att en god vårdplanering i det egna hemmet förutsätter en vårdplanering i grupp där flera professioner deltar tillsammans med vårdtagare och närstående. Genom gruppens dialog och reflektion i en mer grupporienterad vårdplanering så överbryggas olika synsätt mellan professionerna vilket resulterar i en personcentrerad vård som tar hänsyn till vårdtagarens egna preferenser och önskningar.
|
|
| 4. |
- Rämgård, Margareta, et al.
(författare)
-
Developing health and social care planning in collaboration
- 2015
-
Ingår i: Journal of Interprofessional Care. - : Informa Healthcare. - 1356-1820 .- 1469-9567. ; 29:4, s. 354-358
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaboration between different professions in community care for older people is often both difficult and complex. In this project, a participatory action research (PAR) was conducted in order to support the professions involved in the care for older people to develop individualized health and social care plans. Cases from daily work were discussed in different professional groups over a period of one year. A key finding was that lack of knowledge regarding the other professions’ field of expertise and their underlying professional culture and values was a barrier in their collaboration. However, as the continuous reflective dialogue process progressed,the participants began to reflect more about the importance of collaboration as a prerequisite to achieve the best possible care for the recipient. This process of reflection led to the often complex needs of the care recipients being given a more central position and thus care plans being better tailored to each person’s needs.
|
|
| 5. |
- Sundström, Malin, et al.
(författare)
-
Health and social care planning in collaboration in older persons’ homes : the perspectives of older persons, familymembers and professionals
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 32:1, s. 147-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Health and social care planning in collaboration in older persons’ homes: the perspectives of older persons, family members and professionals Providing health and social care to older persons is challenging, since older persons often have multiple diseases and a complex health situation. Hence many professions and organisations are involved. Lack of interprofessional and interorganisational collaboration leads to fragmented care. Care planning meetings before hospital discharge have long been used to overcome this fragmentation, but meetings conducted at the hospital have limitations in identifying long-term needs at home. A new model for health and social care planning in collaboration (HSCPC) in older persons’ homes was introduced in two Swedish municipalities. The aim of this study was to gain a deeper understanding of the HSCPC-meeting from the perspectives of older persons, family members, and professionals. Ten care planning meetings from two municipalities were consecutively included. Interviews in retrospect with ten older persons, eight family members, and ten groups of professionals who had attended the HSCPC-meeting at home were analysed with a hermeneutic approach. Four themes emerged: unspoken agendas and unpreparedness, security and enhanced understanding, asymmetric relationships, and ambiguity about the mission and need for follow-up. The comprehensive interpretation is that the professionals handled the HSCPC-meeting mainly as a routine task, while the older persons and family members viewed it as part of their life course. Older persons are in an inferior institutional, cognitive and existential position. However, meeting together in the home partly reduced their inferior position. Findings from this study provide some general suggestions for how HSCPC-meetings should be designed and developed: attention of power relations, the importance of meeting skills and follow- up.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sundström, Malin, et al.
(författare)
-
Inte samma mall för alla : om vård- och omsorgsplanering i samverkan
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När en person är medicinskt färdigbehandlad på sjukhuset och ska skrivas ut, men i fortsatt behov av vård och omsorg sker en övergripande vårdplanering på sjukhuset för att fördela ansvaret mellan kommun och landsting/region, en så kallad Samordnad vårdplanering (SVPL). Det handlar om att fördela ansvaret både praktiskt och ekonomiskt samt att besluta om vem som ansvarar för uppföljning. När vården och omsorgen ges i det egna hemmet beviljas personen insatser via hemsjukvården och då bör en specifik vårdplan upprättas (Region Skåne, 2005). Dokumentet benämns vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) eftersom vårdplaneringen skall ske i samverkan mellan kommunens och primärvårdens personal. Denna VOPS skall vara framåtsyftande till sin karaktär och verka för att bevara den enskildes hälsa och välbefinnande i ett längre perspektiv, där också personens egna önskemål tas med i planeringen. En avsikt är också att en VOPS-planering skall följa personen i hela processen, kommunen, primärvården och specialistvården. Genom dokumentationen skall sedan olika vårdgivare kunna skapa sig en uppfattning om personens situation och de olika vårdbehov som finns och kan uppstå för att ge en god vård och omsorg. En annan avsikt är också att förebygga oplanerade sjukhusinläggningar genom att planera åtgärder vid akut insjuknande och försämring. I den här studien har tio VOPS-möten följts upp med individuella intervjuer med den äldre och dennes närstående samt fokusgruppsintervjuer med personalgruppen. Avsikten har varit att fånga olika deltagares erfarenheter av att delta i och genomföra en vård- och omsorgsplanering i samverkan (VOPS).
|
|
