SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Petersson Maria) ;lar1:(liu)"

Sökning: WFRF:(Petersson Maria) > Linköpings universitet

  • Resultat 1-10 av 22
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Annerbo, Kerstin, 1964-, et al. (författare)
  • Bibliotekarier och forskningsutställningar : "Mission impossible"?
  • 2021
  • Ingår i: När nyfikenhet, driv och kreativitet möts. - Stockholm : Kungliga biblioteket. - 9789170004315 - 9789170004322 - 9789170004339 ; , s. 53-61
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Att bibliotekens uppgifter kan skifta eller ändra fokus, så att?arbetsformer förändras och bibliotekariers roller därigenom?omformas, är varken nytt eller konstigt. Så har det alltid varit.?En av de nya rollerna för bibliotekarier som blivit vanligare?på senare år är utvecklings- och producentrollen. Ta del av ett?samtal om hur verksamheten med att skapa forskningsutställningar har utvecklats på Linköpings universitetsbibliotek.
  •  
2.
  • Carlström, Maria, et al. (författare)
  • Genetic support for the role of the NLRP3 inflammasome in psoriasis susceptibility
  • 2012
  • Ingår i: Experimental dermatology. - : John Wiley and Sons. - 0906-6705 .- 1600-0625. ; 21:12, s. 932-937
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • NACHT leucine-rich repeat- and PYD-containing (NLRP)3 protein controls the inflammasome by regulating caspase-1 activity and interleukin (IL)-1 beta processing. The contribution of IL-1 beta in the pathogenesis of psoriasis is well recognized. Polymorphisms in NLRP3 and caspase recruitment domaincontaining protein (CARD)8, a negative regulator of caspase-1 activity, have been associated with susceptibility to common inflammatory diseases, such as Crohns disease and rheumatoid arthritis. To investigate the role for genetic variants in the NLRP3 inflammasome in psoriasis susceptibility. In a patient sample comprising 1988 individuals from 491 families and 1002 healthy controls, genotypes for four selected single-nucleotide polymorphisms (SNPs) in NLRP3 (three SNPs) and CARD8 (one SNP) were determined by TaqMan (R) Allelic Discrimination. Using the transmission disequilibrium test (TDT), a significant increase in the transmission of the NLRP3 rs10733113G genotype to a subgroup of patients with more widespread psoriasis was demonstrated (P = 0.015). Using logistic regression analysis in 741 patients with psoriasis and 1002 controls, the CARD8 rs2043211 genotype was significantly different in cases and controls in overall terms [OR 1.3 (1.11.5), P = 0.004] and for both genders. Our data support the hypothesis that the inflammasome plays a role in psoriasis susceptibility.
  •  
3.
  •  
4.
  • Ett bibliotek i takt med tiden : Linköpings universitetsbibliotek under 50 år
  • 2022
  • Konstnärligt arbeteabstract
    • Utställningen Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek under 50 år skildrade bibliotekets historia och biblioteksteknikens utveckling från 1970-talet till idag.Utställningen fokuserade på olika teman som varit signifikativa för Linköpings universitetsbibliotek, som etablerades 1969 som Linköpings högskolas bibliotek. Dessa teman var den så kallade Linköpingsmodellen och dess kvartersbibliotek, försöksverksamheten med bibliotekssystemet Libris i början av 1970-talet, de första databaserna för att söka vetenskapliga publikationer, högskolereformen 1977 och dess betydelse för universitetsbiblioteket, tillkomsten av Hälsouniversitetets bibliotek 1986, datoriseringen under 1980-talet, användarundervisningens utveckling, tillkomsten av det elektroniska förlaget LiU E-Press 1996, skapande av Campus Norrköpings bibliotek 1998, den tilltagande digitaliseringen under 2000-talet, bibliometrins ökande betydelse samt utvecklingen under 2010-talet med bland annat byte av klassifikationssystem, flyttar och sammanslagningar av bibliotek.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Jidesjö, Anders, et al. (författare)
  • Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet : Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen. Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa. Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll. I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet. I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analy
  •  
9.
  • Korsvägar. En antologi om möten mellan unga och institutioner förr och nu
  • 1995
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vad är det som händer ute på de olika institutioner där barn och ungdomar tillbringar stora delar av sina liv? Varför vill vuxna i till exempel skolan en sak, medan de unga vanligen är intresserade av någonting helt annat? Det är sådana frågor som Korsvägar försöker ge svar på. Bokens titel syftar på de ibland konfliktfyllda möten som sker mellan barn, ungdomar och vuxna. De olika artiklarna vill synliggöra spelet mellan unga och olika institutioner utifrån de ungas perspektiv. Likaså studeras hur de vuxnas ideal om den goda barn- och ungdomstiden förändrats under de senaste hundra åren och hur ungdomarna förhållit sig till detta.  
  •  
10.
  • Limchaichana, Napat, et al. (författare)
  • Clinical diagnoses and MRI findings in patients with TMD pain
  • 2007
  • Ingår i: Journal of Oral Rehabilitation. - : Wiley-Blackwell. - 1365-2842 .- 0305-182X. ; 34:4, s. 237-245
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of this study was to correlate clinical diagnoses in temporomandibular disorders patients suffering from pain diagnosed as arthralgia/osteoarthritis or myofascial pain according to the Research Diagnostic Criteria for temporomandibular disorders with findings made on magnetic resonance imaging. The temporomandibular joints of 60 consecutive patients, 41 with arthralgia/osteoarthritis and 19 with myofascial pain, were examined clinically and with magnetic resonance imaging. The most common magnetic resonance imaging findings were disc displacements and structural bone changes, which were found in both pain groups. However, disc displacements were found significantly (p = 0.002) more often in the arthralgia/osteoarthritis group. 104 joints were found to have no clinical diagnosis of disc displacements, but 64 of these joints had findings of disc displacements on magnetic resonance imaging. Joint fluid was found both in the arthralgia/osteoarthritis group (20 patients) and in the myofascial pain group (5 patients). Patients having a combination of disc displacement and joint fluid were significantly (p = 0.047) more common in the arthralgia/osteoarthritis group. In conclusion, the magnetic resonance imaging findings of disc displacement and structural bone changes were common in temporomandibular disorders patients with pain of both myogenous and arthrogenous origin. The clinical diagnoses for subdivision into myogenous and arthrogenous pain groups were not confirmed by magnetic resonance imaging.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 22
Typ av publikation
tidskriftsartikel (12)
rapport (3)
konstnärligt arbete (2)
bokkapitel (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
bok (1)
visa fler...
proceedings (redaktörskap) (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (10)
refereegranskat (8)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Petersson, Maria (3)
Enerbäck, Charlotta (3)
Petersson, Stina (3)
Petersson, Catrin, 1 ... (3)
Jidesjö, Anders (2)
Svensson-Arvelund, J ... (2)
visa fler...
Björn, Annika (2)
Sundkvist, Maria (2)
Petersson, Gunilla (2)
Svenningsson, Maria, ... (2)
Tyden, Thomas (2)
Borén, Thomas (1)
Söderkvist, Peter (1)
Edén Engström, Britt (1)
Brudin, Lars (1)
Ernerudh, Jan (1)
Berg, Göran (1)
Jenmalm, Maria (1)
Ekberg, EwaCarin (1)
Nilner, Maria (1)
Berg, Göran, 1946- (1)
Johannsson, Gudmundu ... (1)
Ragnarsson, Oskar, 1 ... (1)
Jenmalm, Maria, 1971 ... (1)
Olsson, Tommy (1)
Bensing, Sophie (1)
Bergqvist, Kerstin, ... (1)
Petersson, Arne (1)
Magnusson, Karl-Eric ... (1)
Berinder, Katarina (1)
Burman, Pia (1)
Dahlqvist, Per (1)
Olsson, Daniel S, 19 ... (1)
Ekman, Bertil (1)
Erfurth, Eva Marie (1)
Chantzichristos, Dim ... (1)
Nilsson, Håkan (1)
Soderholm, Sandra (1)
Sperk, Maike (1)
Papakokkinou, Eleni (1)
Petersson, Stina, 19 ... (1)
Enerbäck, Charlotta, ... (1)
Ekblom, Maria (1)
Bryngelsson, Ing-Lis ... (1)
Rubér, Marie (1)
Mölstad, Sigvard (1)
Ernerudh, Jan, 1952- (1)
Annerbo, Kerstin, 19 ... (1)
Schwarcz, Erik (1)
Sondén, Klara (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (2)
Högskolan Dalarna (2)
Göteborgs universitet (1)
Örebro universitet (1)
Malmö universitet (1)
Språk
Engelska (14)
Svenska (8)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (6)
Samhällsvetenskap (5)
Teknik (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy