| 1. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 2. |
- Bondemark, Lars, et al.
(författare)
-
Funktionsstörningar och smärta
- 2008
-
Ingår i: Tandläkartidningen. - 0039-6982. ; 100:9-10, s. 64-68
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Orofaciala funktionsstörningar och smärta är en sammanfattning av kliniska problem och sjukdomar som involverar bett, käkar, tuggmuskulatur, käkleder och omgivande strukturer. Orsakerna är oftast multifaktoriella för de barn, ungdomar och vuxna som drabbas.
|
|
| 3. |
- Mattias, Lindh, et al.
(författare)
-
Handbok för nordlig solel
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Solen är en för människan evig energikälla och solel har en given plats i ett framtida hållbart och förnybart energisystem – globalt och i Sverige. Kostnaden för en solelanläggning har sjunkit drastiskt de senaste åren och tillgängligheten har ökat. Det gör solel relevant utanför de regioner som har störst solinstrålning; även i norra Skandinavien är det en långsiktigt hållbar investering ur både ett energi- och ekonomiskt perspektiv.Nordlig solel har goda men annorlunda förutsättningar jämfört med de i södra Sverige och Centraleuropa. Solens position på himlen och den instrålade energin per år är lägre, det är en stor andel diffust ljus och man kan förvänta sig mer reflektioner från en snötäckt mark på vintern. På sommaren är soltimmarna fler och solens bana längre. Medeltemperaturen är betydligt lägre på årsbasis men skillnaden mot sydligare breddgrader är mindre under sommaren då instrålningen är stor. En annan avgörande faktor är snö som under stora delar av året i norr täcker marken och potentiellt solelanläggningar. Om snötäckningen kan begränsas till de mörkaste månaderna blir årseffekterna på energiproduktionen små, men snölaster ställer höga krav på solelanläggningars kvalitet, både ur installations- och komponentperspektiv.Genom att beakta följande fem rekommendationer kan man minska risken för problem:1. Undersök snöförhållandena på platsen innan installation. Anläggningsägaren vet ofta bäst var snön brukar ansamlas och när den smälter bort eller glider av.2. Säkerställ att installationen är genomtänkt ur ett snöperspektiv. En noggrann kontroll av att installationen följer leverantörernas anvisningar är extra viktigt när förhållandena är krävande.3. Välj robusta moduler och fästanordningar – en solelanläggning ska hålla i många år och bör utformas för att klara lokala snöförhållanden.4. Utforma om möjligt anläggningen så att snöröjning inte krävs. Röj (varsamt) undan snö från anläggningen om det trots det blir nödvändigt: för att undvika takras, skydda solelanläggningen mot tryck- och glidskador från ett tjockt snötäcke och för att möjliggöra elproduktion från tidig vår.5. Montera modulerna med rätt orientering. Söderläge och så hög lutning som möjligt upp till om kring 50° (i Piteå) är generellt bäst. Ofta är man begränsad av takets utformning men även avvikelser från söder mot öst eller väst och mindre lutningar kan ge ett acceptabelt energiutbyte.Huvudregeln bör vara att: Montera solceller där solinstrålningen är stor men snö inte ansamlas!
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersén, Annelie, 1977-, et al.
(författare)
-
Yrkesämnesdidaktik på universitet : Mål, innehåll, arbetssätt och examination
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2242-458X. ; 8:3, s. 98-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is to investigate learning goals, content, working methods and examinations in the vocational didactic sections of the vocational teacher education programme. In a case study, a total of forty study guides from one vocational teacher education programme have been analysed in order to answer what central content is highlighted, how the goals are examined, and what course literature is used in vocational subject didactics in a selected vocational teacher education programme at a Swedish university. The aim of the analysis, based on Hiim’s (2010) model, is to find both clearly expressed and more latent elements. The results answer questions on what the subject didactics contain in three different courses. Vocational teacher educators plan their teaching with regard to the goals of vocational subject didactics, but the interpretation of goals varies among different educators and within different vocational subjects. The result also gives some indications of what could be general differences and similarities within and between different didactics teacher groups and/or vocational subjects. The analysis of the study guides also shows that educational background and the form of employment of educators seem to be of importance.
|
|
| 6. |
- Asghari, Hamid, 1967-, et al.
(författare)
-
Att vara lärare för lärare : Ämnesdidaktiska syften i utbildning till yrkeslärare och ämneslärare
- 2019
-
Ingår i: Pedagogiska utvecklingsprojekt vid Karlstads universitet. - Karlstad : Karlstads universitet. - 9789178670727 - 9789178670826 ; , s. 11-36
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under 2018 genomförs ett pilotprojekt med medel från lärarutbildningsnämnden (LUN) kring hur didaktiklärarna i den korta lärarutbildningen (KUB) ser på sitt uppdrag. Frågan är viktig att belysa då didaktik utgör en stor del av lärarutbildningen. Dessutom behöver didaktikerna, utifrån de nationella examensmålen för utbildningen, bedöma vilken kunskap som undervisningen skall förmedla, hur, när och varför den ska undervisas samt att vara medvetna om samspelet mellan undervisning, lärande och resultat (jfr Bengtsson & Kroksmark, 1994; Dahlgren, 1990). I det sammanhanget blir det viktigt att undersöka hur yrkesdidaktikerna ser på sitt uppdrag och vilka kvalitéer i lärares kompetens de månar om. Inom KUB är ämnesdidaktiken insprängd i den utbildningsvetenskapliga kärnans kurser (UK-kurserna). Studenterna är här indelade i olika (yrkes-)ämnes-didaktikgrupper beroende på ämnesinriktning. I samma kurs kan det finnas upp mot 25 olika didaktikgrupper. Sammanlagt fanns inom KUB läsåret 17/18 drygt 40 verksamma didaktiker med olika bakgrund (lektorer, adjunkter och gymnasielärare). Vid kursledarmöten, KUB-konferenser och kursvärderingar har det framkommit att det ser väldigt olika ut i samma kurs avseende vad den didaktiska delen innehåller och hur den examineras. I projektet undersöks genom textanalyser (jfr Boréus & Bergström, 2005) hur kursmålen inom didaktiken examineras och vilket innehåll som lyfts fram i samtliga 90 studiehandledningar som berör yrkesämnes och ämnesdidaktik inom YRK och KPU ht 2017. Resultaten pekar på att didaktikernas syn på sitt uppdrag skiljer sig beroende på deras utbildningsbakgrund och anställningsform. Didaktiker med forskarexamen bygger i större utsträckning sina uppgifter på forskning, har en mer vetenskaplig tolkning av lärandemålen, examinerar studenterna utifrån sin vetenskapliga tolkning av lärandemålen och använder sig utav forskningsartiklar och doktorsavhandlingar i litteraturlistan än didaktiker som inte har forskarutbildning. Didaktiker som några gånger per termin kommer från gymnasieskolor till universitet och undervisar yrkeslärarstudenter konstruerar sina uppgifter och examinerar sina studenter baserad på ”den undervisningsverklighet” studenterna kommer att möta i sina framtida yrken som yrkeslärare. De använder också oftare än didaktiker med forskarexamen texter från sina branschorganisationer i litteraturlistan.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Ett bibliotek i takt med tiden : Linköpings universitetsbibliotek under 50 år
- 2022
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Utställningen Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek under 50 år skildrade bibliotekets historia och biblioteksteknikens utveckling från 1970-talet till idag.Utställningen fokuserade på olika teman som varit signifikativa för Linköpings universitetsbibliotek, som etablerades 1969 som Linköpings högskolas bibliotek. Dessa teman var den så kallade Linköpingsmodellen och dess kvartersbibliotek, försöksverksamheten med bibliotekssystemet Libris i början av 1970-talet, de första databaserna för att söka vetenskapliga publikationer, högskolereformen 1977 och dess betydelse för universitetsbiblioteket, tillkomsten av Hälsouniversitetets bibliotek 1986, datoriseringen under 1980-talet, användarundervisningens utveckling, tillkomsten av det elektroniska förlaget LiU E-Press 1996, skapande av Campus Norrköpings bibliotek 1998, den tilltagande digitaliseringen under 2000-talet, bibliometrins ökande betydelse samt utvecklingen under 2010-talet med bland annat byte av klassifikationssystem, flyttar och sammanslagningar av bibliotek.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
