| 1. |
- Ahlström, Monica, et al.
(author)
-
Ett praktiskt försök : nationell prioriteringsmodell tillämpad i Landstinget i Kalmar Län
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Idag finns en nationell modell för hur öppna vertikala prioriteringar kan genomföras. Den är resultatet av de samlade erfarenheterna av att omsätta riksdagens riktlinjer för prioriteringar i praktiskt prioriteringsarbete. Modellen är framtagen av Socialstyrelsen, PrioriteringsCentrum samt flera vårdförbund och landsting gemensamt. Också FSA och LSR har ställt sig bakom den. Fram tills nu har det dock saknats praktisk erfarenhet av att tillämpa modellen inom arbetsterapi och sjukgymnastik. Men sedan drygt två år tillbaka har de båda rehabiliteringsenheterna Samrehab och Rehab Söder i Landstinget i Kalmar län med stöd av PrioriteringsCentrum bedrivit ett prioriteringsarbete i enlighet med modellen. Det är deras erfarenheter denna rapport handlar om.Prioriteringsarbetet har med nära stöd av verksamhetsledningarna letts av en projektgrupp bestående av arbetsterapeuter och sjukgymnaster från de båda enheterna som fungerat som handledare, ansvarat för metodutveckling och utbildning samt kontinuerligt utvärderat arbetet. Själva tillämpningen av den nationella modellen har ett antal utvecklingsgrupper inom olika specialistområden stått för. De har valt ut och rangordnat tillstånd och olika åtgärder som de ansett angelägna att ta fram prioriteringar för.Ett av syftena med prioriteringsarbetet i Samrehab och Rehab Söder var att få till stånd länsövergripande prioriteringar inom vissa verksamheter och/eller för vissa sjukdomstillstånd för en mer likvärdig vård. Idag finns elva sådana prioriteringsordningar presenterade på landstingets intranät och ytterligare ett tiotal är under bearbetning. Utöver vinsterna med det förbättrade samarbetet mellan länsdelarna har alltså den interna öppenheten i prioriteringarna ökat. Alla anställda kan lätt få fram prioriteringsordningarna via basenheternas hemsidor när man behöver det. Andra vinster av prioriteringsarbetet är att kännedomen och kunskapen om riksdagens riktlinjer för prioriteringar har ökat, att en större del av basenheternas verksamhet idag är faktabaserad än innan prioriteringsarbetet startade samt att den kliniska erfarenheten har tillvaratagits och dokumenterats på ett mer systematiskt sätt än tidigare. Det har dessutom skett en utveckling av den nationella modellen som har blivit mer konkret vad det gäller svårighetsgrad och nytta. En majoritet av deltagarna i utvecklingsgrupperna har haft en positiv inställning till att arbeta med prioriteringar utifrån modellen och upplever också att de erhållit ett språk som gör det möjligt att kommunicera prioriteringar med politiker och landstingsledning.I rapporten presenteras också de frågor kring modellens olika steg som dykt upp under arbetets gång. Tre frågor har dominerat; syftet med prioriteringsarbetet, tolkningen av modellen samt dokumentationen av prioriteringsarbetet. Syftet har inte alltid upplevts som helt klart och sambandet mellan prioriteringsarbetet och annat kvalitetsarbete som t ex framtagande av behandlingsriktlinjer har varit otydligt. När det gäller tolkningen av modellen har t ex graderingen av svårighetsgrad och patientnytta gett upphov till frustration. Också den skriftliga presentationen av prioriteringsordningarna har stundtals upplevts som krånglig och svår att förmedla till övriga medarbetare på ett användbart sätt.Alla de åtgärder som projektgruppen vidtagit för att underlätta de svårigheter som dykt upp delar de här med sig av i rapporten. Likaså pekar de ut viktiga förutsättningar för ett prioriteringsarbete (som t ex tid, kompetens, kontinuitet och legitima deltagare). Syftet med att pröva om den nationella modellen för öppna vertikala prioriteringar är användbar i Samrehabs och Rehab Söders prioriteringsarbete är uppnådd och det har inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta modellens grundstruktur. Förslag har dock givits bl a avseende bedömning av svårighetsgrad och patientnytta för att ytterligare underlätta tillämpningen.Nu planerar enheterna att gå vidare med sitt prioriteringsarbete, dels genom att fortsätta att ta fram behandlingsriktlinjer som kombineras med prioriteringar men också genom att ytterligare utveckla prioriteringsstödet för de enskilda medarbetarna i deras dagliga patientarbete. Om andra verksamheter i Sverige följer efter detta exempel från Kalmar län med att öppet redovisa hur de hanterar prioriteringar i sin verksamhet kommer ytterligare nya erfarenheter att hjälpa metodutvecklingen på traven.
|
|
| 2. |
- Ekman, Agneta, et al.
(author)
-
Läkemedelsarbete behöver vara integrerat i klinisk utbildning [Preparing for the licence to prescribe in medical school - a questionnaire study on medical students professional confidence in the art of prescribing]
- 2019
-
In: Läkartidningen. - Stockholm, Sweden : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 116
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A prerequisite for rational use of medicines is adequate prescribing skills; drug treatment is a complex task requiring diagnostic competence combined with pharmacologic knowledge and patient communication skills. Acquiring professional confidence in the art of prescribing is essential during medical training. The results of this questionnaire study, conducted in four medical schools in Sweden after the course in internal medicine (252 respondents; response rate: 74%; median age: 24 years, 61% female), show that 45% and 62% were confident in performing medication reviews and writing medication summary reports, respectively, i.e. the basics of prescribing. The confidence increased by the number of reviews and reports performed, i.e. the extent of practice (correlation coefficients: 0.41 and 0.38, respectively, both pamp;lt;0.0001), as did the extent of the students reflection on important aspects of drug treatment such as adherence, adverse reactions, renal function, dosing, and drug interactions. In multivariate regression analyses, major predictors for confidence in performing medication reviews were extent of practice and extent of clinical supervision. The results suggest that these factors are keys to acquiring professional confidence in the art of prescribing.
|
|
| 3. |
- Hellström, Sara, et al.
(author)
-
A follow up on the feasibility after national implementation of magnesium sulfate for neuroprotection prior to preterm birth.
- 2023
-
In: Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. - : John Wiley & Sons. - 1600-0412 .- 0001-6349. ; 102:12, s. 1741-1748
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The risk for brain injury manifested as cerebral palsy is higher in very preterm born children than in term. Prenatal administration of magnesium sulfate (MgSO4 ) has been shown to be neuroprotective and reduces the proportion of very preterm born children later diagnosed with cerebral palsy. A Swedish national clinical practice guideline was implemented in March 2020, stipulating the administration of a single intravenous dose of 6 g MgSO4 1-24 h prior to delivery before gestational age 32+0, aiming for 90% treatment coverage. The aim of this study was to evaluate the feasibility of this new clinical practice guideline in the first year of its implementation.Data on MgSO4 treatment were collected by reviewing the medical charts of women who gave birth to live born children in gestational age 22+0-31+6 during the period of March 1, 2020 to February 28, 2021, at five Swedish university hospitals. Women with pre-eclampsia, eclampsia, or high elevated liver enzymes low platelets (HELLP) were excluded.A total of 388 women were eligible and 79% received treatment with MgSO4 . Of the 21% not receiving treatment, 9% did not receive treatment due to lack of knowledge about the clinical practice guideline, 9% were not possible to treat and 3% had missing data. The proportion treated increased from 72% to 87% from the first to the last 3 months. Of those treated, 81% received the drug within the stipulated timeframe (mean 8.7 h, median 3.4 h).There was a positive trend over time in the proportion of women receiving MgSO4 treatment, but the a priori target of 90% was not reached during the first year of implementation. Our findings indicate that this target could be reached with additional information to clinicians.
|
|
| 4. |
- Muhrman, Karolina, 1976-, et al.
(author)
-
Lärarstudenters övergång från lärarutbildning till arbete som lärare i skolan
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport handlar om övergången från lärarutbildning till arbete som lärare i skolan. Rapporten bygger på intervjuer med tjugo relativt nyutexaminerade lärare och en enkät som besvarats av 87 skolledare. Resultaten visar att förväntningarna på de nya lärarnas kunskaper och förmåga att klara alla delar av yrket efter utbildningen är hög hos skolledarna. Samtidigt beskriver de nya lärarna att de upplever många utmaningar med läraryrket och att det finns ett behov av en mentor som kan ge stöd under det första året. De flesta nya lärare får en mentor, men i många fall får varken mentorn eller den nya läraren någon tid avsatt för att träffas. Detta kan leda till att de nya lärarna trots att de har en mentor inte får det stöd de har behov av. I svaren från informanterna framkommer både tankar om hur mottagandet av nya lärare skulle kunna bli bättre och hur lärarutbildningen skulle kunna utvecklas för att det ska bli en bättre övergång. Resultaten från dessa svar är grunden till de förslag på implikationer som avslutar rapporten.
|
|
| 5. |
- Wallgren, Ulrika M., 1971-, et al.
(author)
-
Keywords reflecting sepsis presentation based on mode of emergency department arrival : a retrospective cross-sectional study
- 2021
-
In: International Journal of Emergency Medicine. - : Springer-Verlag New York. - 1865-1372 .- 1865-1380. ; 14:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Current sepsis screening tools are predominantly based on vital signs. However, patients with serious infections frequently present with normal vital signs and there has been an increased interest to include other variables such as symptoms in screening tools to detect sepsis. The majority of patients with sepsis arrive to the emergency department by emergency medical services. Our hypothesis was that the presentation of sepsis, including symptoms, may differ between patients arriving to the emergency department by emergency medical services and patients arriving by other means. This information is of interest to adapt future sepsis screening tools to the population in which they will be implemented. The aim of the current study was to compare the prevalence of keywords reflecting the clinical presentation of sepsis based on mode of arrival among septic patients presenting to the emergency department.METHODS: Retrospective cross-sectional study of 479 adult septic patients. Keywords reflecting sepsis presentation upon emergency department arrival were quantified and analyzed based on mode of arrival, i.e., by emergency medical services or by other means. We adjusted for multiple comparisons by applying Bonferroni-adjusted significance levels for all comparisons. Adjustments for age, gender, and sepsis severity were performed by stratification. All patients were admitted to the emergency department of Södersjukhuset, Stockholm, and discharged with an ICD-10 code compatible with sepsis between January 1, and December 31, 2013.RESULTS: "Abnormal breathing" (51.8% vs 20.5%, p value < 0.001), "abnormal circulation" (38.4% vs 21.3%, p value < 0.001), "acute altered mental status" (31.1% vs 13.1%, p value < 0.001), and "decreased mobility" (26.1% vs 10.7%, p value < 0.001) were more common among patients arriving by emergency medical services, while "pain" (71.3% vs 40.1%, p value < 0.001) and "risk factors for sepsis" (50.8% vs 30.8%, p value < 0.001) were more common among patients arriving by other means.CONCLUSIONS: The distribution of most keywords related to sepsis presentation was similar irrespective of mode of arrival; however, some differences were present. This information may be useful in clinical decision tools or sepsis screening tools.
|
|
