SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Pleijel Håkan) ;mspu:(report)"

Sökning: WFRF:(Pleijel Håkan) > Rapport

  • Resultat 1-10 av 58
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Camilla, et al. (författare)
  • Achievements and experiences from science–policy interaction in the field of air pollution : Synthesising 20 years of research and outreach,thinking about future needs
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • For 20 years, the Swedish Environmental Protection Agency together with the MISTRA research foundation have funded five air pollution research programmes with focus on producing knowledge that supports policy and emission control in national and international arenas. The research has been multidisciplinary and has included research on emissions, atmospheric transport and transformation processes, human health effects, ecosystem effects, and emission control strategies. Research has also been conducted on the interaction between air pollution and climate change.Over these years, the link between the research programmes and the development of emission control strategies and policies in Sweden, the EU, and the UNECE Air Convention has been of high importance. This report presents how the research programmes have created societal benefits through support for the development of air pollution policies and emission control measures. The report also identifies future research needs to ensure continued progress towards even better air quality for future generations.
  •  
2.
  • Calander, Karin, et al. (författare)
  • Emissioner av koldioxid. En jämförelse av biobränslen och naturgas.
  • 1989
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • En jämförande studie har gjorts mellan biobränslen och naturgaseldning i kombination med olika markanvändningsalternativ, med avseende på utsläpp och upptag av koldioxid. På lång sikt kommer all förbränning av fossila bränslen som överstiger den naturliga nybildningen av densamma att medföra ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Förbränning jämte odling av biobränslen innebär i ett längre perspektiv varken ett nettotillskott eller uttag av koldioxid från atmosfären. Däremot kommer ett mindre koldioxidtillskott att ske om biobränslen transporteras med fossilt drivna fordon (motsvarande ca 1% av utsläppen från ett naturgaseldat kraftvärmeverk). Våra beräkningsexempel visar att naturgaseldning i kombination med beskogning av en markareal motsvarande den som behövts för att förse kraftvärmeverket med halm, innebär ett nettoutsläpp av koldioxid fram till ca 50 år, därefter sker nettoupptag av koldioxid ur atmosfären fram till mellan 100 och 200 år. Beskogning av den markaeral som krävs för motsvarande energiskogsförsörjning, räcker däremot inte till för att kompensera utsläppen från det naturgaseldade kraftvärmeverket. Ändrad markanvändning från ett ekosystem med större mängd bundet kol till ett ekosystem med mindre mängd bundet kol innebär under en tid ett nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären
  •  
3.
  • Coria, Jessica, 1979, et al. (författare)
  • Air Pollution Dynamics and the Need for Temporally Differentiated Road Pricing
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In this paper we investigate the effects of the temporal variation of pollution dispersion, traffic flows and vehicular emissions on pollution concentration and illustrate the need for temporally differentiated road pricing through an application to the case of the congestion charge in Stockholm, Sweden. By accounting explicitly for the role of pollution dispersion on optimal road pricing, we allow for a more comprehensive view of the economy-ecology interactions at stake, showing that price differentiation is an optimal response to the physical environment. Most congestion charges in place incorporate price bans to mitigate congestion. Our analysis indicates that, to ensure compliance with air quality standards, such price variations should also be a response to limited pollution dispersion.
  •  
4.
  •  
5.
  • Dahl, Åslög, 1955, et al. (författare)
  • Pollen Luftföroreningar Allergi
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta häfte informerar om pollen och pollenallergi samt de viktigaste resultaten från ett utvecklingsprojekt som genomförts av Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har varit samordnare för projektet. Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne, VTI samt Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet har deltagit. Arbetet ligger inom det nationella och regionala programområdet för Hälsorelaterad miljöövervakning. Projektets syfte har varit att analysera hur allergiframkallande pollen och några luftföroreningar tillsammans påverkar hur många recept som skrivs ut för allergiläkemedel, och hur mycket receptfria allergipreparat som säljs. Resultaten visade att det finns ett samband, och att det går att ta fram ett index som tar hänsyn till både pollenhalter och luftföroreningar. Detta skulle i sin tur kunna vara ett viktigt underlag för förbättrad information till pollenallergiker. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket inom ramen för Hälsorelaterad miljöövervakning.
  •  
6.
  • Dahl, Åslög, 1955, et al. (författare)
  • Pollen, luftföroreningar och väderlek
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Pollenallergiker kan få ett bättre liv om de får information om tillståndet i luften. Det är till och med deras medborgerliga rättighet, enligt EU-direktiv, att få det. Därmed kan de förebygga symptom och planera sina aktiviteter. Avsikten med vår rapport är att bidra till underlaget för sådan en information, och att belysa hur de allergiska symptomen varierar med miljöfaktorer. Informationen bör innehålla en rapport om situationen innevarande dag. Vi ger ett förslag på hur den kan presenteras i form av ett luftkvalitetsindex. Dessutom bör informationen innehålla en prognos för de kommande dagarna. Pollenallergi, inklusive allergisk astma, är ett vanligt problem i vårt samhälle. Var fjärde till femte person är drabbad. Under sommarhalvåret bidrar allergin inte bara till att allergikerna får symptom från ögon och näsa, utan också till en totalt sett sänkt livskvalitet (Kiotseridis et al. 2013a, b). Ett flertal studier visar att luftföroreningar också påverkar luftvägarna. De kan orsaka en inflammation som kan förstärka allergiska besvär och som kan sänka tröskeln för att den skall uppstå. Våra resultat visar att ozon, kvävedioxid och partiklar bidrar till behovet av allergiläkemedel, när halterna överskrider ett visst tröskelvärde. Myndigheter med ansvar för miljö och folkhälsa på statlig, regional och kommunal nivå bör garantera att det finns förutsättningar för att förmedla informationen till allmänhet och sjukvård. Pollenövervakning saknas i flera regioner. I de fall sådan övervakning finns, är expertisen på området och nvändig infrastruktur inte långsiktigt tryggade. Verksamheten har hittills aldrig garanterats mer än ett år i taget. Detta innebär en ständig risk för bristande kontinuitet, att kompetens skall gå förlorad, och att underlaget till informationen är otillräcklig. I rapporten vill vi visa att allergibesvär beror av en kombination av faktorer, och bara kan förstås genom samarbete mellan experter från olika ämnesdiscipliner. Det är myndigheternas ås uppgift att tillhandahålla förutsättningar för att kompetens inom dessa områden kan samordnas. Föreliggande rapport är resultatet av ett regionalt utvecklingsprojekt i regi av länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne, inom ramen för Naturvårdsverkets programområde Hälsorelaterad Miljöpåverkan.
  •  
7.
  •  
8.
  • Ekman, A, et al. (författare)
  • Swedish Clean Air and Climate Research Programme – SCAC Final report second phase
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The SCAC-2 program was initiated to provide an extended scientific knowledge base in national and international discussions and negotiations on the development of new air pollution policies and measures. Specifically, the program was focused on four main areas where additional knowledge was needed to support further actions: air pollution and climate interactions and hemispheric transport; air pollution and human health with focus on particles from transport and domestic wood burning; ecosystem effects (and air pollution – climate interactions) of ozone and nitrogen, the latter with emphasis on national nitrogen budgets and biodiversity. Finally, integrated assessment modelling and identification of the most efficient abatement strategies was included.
  •  
9.
  •  
10.
  • Iverfeldt, Åke, et al. (författare)
  • Miljökonsekvenser av kväveoxid-, ammoniak- och lustgasutsläpp
  • 1995
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Målet har varit att jämföra de miljöproblem som har koppling till kvävehaltiga föroreningar vid energiproduktion med biobränsle vid tre olika alternativ för kväveoxidrening med ammoniak eller urea: a- orenat, b- renat, c- överdoserat. Studien har resulterat i följande slutsatser: Lokala effekter av halter av NOx och NO3 i luften är oftast ringa. NOx-utsläpp leder till tillskott av växttoxiskt ozon, vilket emissioner av NH3 och N2O inte gör. Problemet bedöms bli relativt större vid lokalisering till södra Sverige. För försurning och kvävemättnad är de totala utsläppen av ammonium- och nitratkväve av överordnad betydelse. Om NOx byts mot NH3 i utsläppen sker nedfallet närmare källan. Det största bidraget till växthuseffekten kommer från direkt emitterad N2O. Effekten av N2O på stratosfäriskt ozon är vetenskapligt väl etablerad, men svår att ställa i relation till övriga här behandlade problem. Emissionerna av lustgas styr inte lokaliseringen av anläggningen, eftersom de miljöhot som är kopplade till detta ämne är globala till sin karaktär. Däremot kan övergripande politiska mål göra tillskotten till lustgasemissionerna, som sker vid den diskuterade typen av rening, kontroversiella.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 58

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy