| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 3. |
- Calander, Karin, et al.
(författare)
-
Emissioner av koldioxid. En jämförelse av biobränslen och naturgas.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En jämförande studie har gjorts mellan biobränslen och naturgaseldning i kombination med olika markanvändningsalternativ, med avseende på utsläpp och upptag av koldioxid. På lång sikt kommer all förbränning av fossila bränslen som överstiger den naturliga nybildningen av densamma att medföra ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Förbränning jämte odling av biobränslen innebär i ett längre perspektiv varken ett nettotillskott eller uttag av koldioxid från atmosfären. Däremot kommer ett mindre koldioxidtillskott att ske om biobränslen transporteras med fossilt drivna fordon (motsvarande ca 1% av utsläppen från ett naturgaseldat kraftvärmeverk). Våra beräkningsexempel visar att naturgaseldning i kombination med beskogning av en markareal motsvarande den som behövts för att förse kraftvärmeverket med halm, innebär ett nettoutsläpp av koldioxid fram till ca 50 år, därefter sker nettoupptag av koldioxid ur atmosfären fram till mellan 100 och 200 år. Beskogning av den markaeral som krävs för motsvarande energiskogsförsörjning, räcker däremot inte till för att kompensera utsläppen från det naturgaseldade kraftvärmeverket. Ändrad markanvändning från ett ekosystem med större mängd bundet kol till ett ekosystem med mindre mängd bundet kol innebär under en tid ett nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dahl, Åslög, 1955, et al.
(författare)
-
Pollen Luftföroreningar Allergi
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta häfte informerar om pollen och pollenallergi samt de viktigaste resultaten från ett utvecklingsprojekt som genomförts av Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har varit samordnare för projektet. Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne, VTI samt Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet har deltagit. Arbetet ligger inom det nationella och regionala programområdet för Hälsorelaterad miljöövervakning. Projektets syfte har varit att analysera hur allergiframkallande pollen och några luftföroreningar tillsammans påverkar hur många recept som skrivs ut för allergiläkemedel, och hur mycket receptfria allergipreparat som säljs. Resultaten visade att det finns ett samband, och att det går att ta fram ett index som tar hänsyn till både pollenhalter och luftföroreningar. Detta skulle i sin tur kunna vara ett viktigt underlag för förbättrad information till pollenallergiker. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket inom ramen för Hälsorelaterad miljöövervakning.
|
|
| 6. |
- Dahl, Åslög, 1955, et al.
(författare)
-
Pollen, luftföroreningar och väderlek
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pollenallergiker kan få ett bättre liv om de får information om tillståndet i luften. Det är till och med deras medborgerliga rättighet, enligt EU-direktiv, att få det. Därmed kan de förebygga symptom och planera sina aktiviteter. Avsikten med vår rapport är att bidra till underlaget för sådan en information, och att belysa hur de allergiska symptomen varierar med miljöfaktorer. Informationen bör innehålla en rapport om situationen innevarande dag. Vi ger ett förslag på hur den kan presenteras i form av ett luftkvalitetsindex. Dessutom bör informationen innehålla en prognos för de kommande dagarna. Pollenallergi, inklusive allergisk astma, är ett vanligt problem i vårt samhälle. Var fjärde till femte person är drabbad. Under sommarhalvåret bidrar allergin inte bara till att allergikerna får symptom från ögon och näsa, utan också till en totalt sett sänkt livskvalitet (Kiotseridis et al. 2013a, b). Ett flertal studier visar att luftföroreningar också påverkar luftvägarna. De kan orsaka en inflammation som kan förstärka allergiska besvär och som kan sänka tröskeln för att den skall uppstå. Våra resultat visar att ozon, kvävedioxid och partiklar bidrar till behovet av allergiläkemedel, när halterna överskrider ett visst tröskelvärde. Myndigheter med ansvar för miljö och folkhälsa på statlig, regional och kommunal nivå bör garantera att det finns förutsättningar för att förmedla informationen till allmänhet och sjukvård. Pollenövervakning saknas i flera regioner. I de fall sådan övervakning finns, är expertisen på området och nvändig infrastruktur inte långsiktigt tryggade. Verksamheten har hittills aldrig garanterats mer än ett år i taget. Detta innebär en ständig risk för bristande kontinuitet, att kompetens skall gå förlorad, och att underlaget till informationen är otillräcklig. I rapporten vill vi visa att allergibesvär beror av en kombination av faktorer, och bara kan förstås genom samarbete mellan experter från olika ämnesdiscipliner. Det är myndigheternas ås uppgift att tillhandahålla förutsättningar för att kompetens inom dessa områden kan samordnas. Föreliggande rapport är resultatet av ett regionalt utvecklingsprojekt i regi av länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne, inom ramen för Naturvårdsverkets programområde Hälsorelaterad Miljöpåverkan.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Iverfeldt, Åke, et al.
(författare)
-
Miljökonsekvenser av kväveoxid-, ammoniak- och lustgasutsläpp
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet har varit att jämföra de miljöproblem som har koppling till kvävehaltiga föroreningar vid energiproduktion med biobränsle vid tre olika alternativ för kväveoxidrening med ammoniak eller urea: a- orenat, b- renat, c- överdoserat. Studien har resulterat i följande slutsatser: Lokala effekter av halter av NOx och NO3 i luften är oftast ringa. NOx-utsläpp leder till tillskott av växttoxiskt ozon, vilket emissioner av NH3 och N2O inte gör. Problemet bedöms bli relativt större vid lokalisering till södra Sverige. För försurning och kvävemättnad är de totala utsläppen av ammonium- och nitratkväve av överordnad betydelse. Om NOx byts mot NH3 i utsläppen sker nedfallet närmare källan. Det största bidraget till växthuseffekten kommer från direkt emitterad N2O. Effekten av N2O på stratosfäriskt ozon är vetenskapligt väl etablerad, men svår att ställa i relation till övriga här behandlade problem. Emissionerna av lustgas styr inte lokaliseringen av anläggningen, eftersom de miljöhot som är kopplade till detta ämne är globala till sin karaktär. Däremot kan övergripande politiska mål göra tillskotten till lustgasemissionerna, som sker vid den diskuterade typen av rening, kontroversiella.
|
|
| 10. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på skog och jordbruksgrödor i Sverige baserat på ozonflux
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL), SMHI och Göteborgs Universitet (GU) har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en studie som syftar till att ekonomiskt värdera de positiva effekter som skulle uppstå för produktionen i skogs- och jordbruk i Sverige i avsaknad av exponering för antropogent orsakad bildning av ozon nära marken. Beräkningarna baserades på ozonexponering uttryckt som ozonflux (PODySPEC, Phytotoxic Ozone Dose for SPECific plants species) för åren 2014 - 2017. De trädslag som ingick i analysen var gran, tall, björk samt några ytterligare trädslag. De jordbruksgrödor som omfattades av analysen var vår- och höstvete, korn, vall och potatis. För jordbruksgrödor innefattade beräkningarna även året 2013. Beräkningarna genomfördes årsvis. Tidsaspekterna kring beräkningarna av ozoneffekter skiljer sig dock avsevärt mellan jordbruksgrödor respektive skog. När det gäller beräkningarna för jordbruksgrödor utfördes de fullt ut specifikt årsvis, både vad gäller ozonexponering och vad gäller statistik för skördeutbyte under rådande ozonexponering de olika åren. Vad gäller skog komplicerades beräkningarna av att avverkningen ett visst år inte är direkt kopplad till tillväxten samma år och därmed inte heller till ozonbelastningen samma år. Den skogliga statistiken som inhämtades förutsattes representera ett scenario med den begränsning av den skogliga tillväxten som nuvarande ozonbelastning medför. Baserat på dos-respons-relationer vad gäller inverkan av exponering för ozon i form av POD1SPEC beräknades hur stor den skogliga tillväxten skulle ha varit i avsaknad av exponering för ozon, allt annat lika. Differensen mellan dessa scenarion utgjorde ozonpåverkan utifrån dagens exponering för ozon. Beräkningarna för skog grundade sig på ett scenario för årlig tillväxt under nuvarande ozonbelastning för en 10-årsperiod (2010 – 2019), i kombination med fyra olika scenarier för beräkningar av hur mycket högre den skogliga tillväxten skulle ha varit i avsaknad av ozonbelastning, i sin tur baserat på hur ozonbelastningen såg ut under vardera av de fyra åren 2014 - 2017. Sammanfattning - Träd Ozonbelastningen för träd beräknades som länsvisa medelvärden, baserat på POD1SPEC för björk och gran. Dos-respons-relationer för inverkan av ozon på tillväxthastigheter och produktion, baserat på POD1SPEC, antogs utifrån den information som finns tillgänglig i den vetenskapliga litteraturen. För träd valdes att använda resultat för gran och björk från svenska experimentella studier med unga träd. För de skogliga beräkningarna gjordes ett grundläggande antagande, att en ökad tillväxthastighet långsiktigt resulterade i en proportionellt ökad avverkningshastighet. I avsaknad av inverkan av ozon på trädtillväxten beräknades att den årliga skogstillväxten skulle ha varit 7.2 Mm3sk (miljoner kubikmeter stamvolym ovan bark) högre, jämfört med dagens situation. Detta beräknades som ett medelvärde för de olika ozonbelastningarna 2014 - 2017, för Sverige som helhet och för alla trädslag. Detta utgjorde en ökad tillväxt på 7,1%. Som ett resultat av den högre tillväxten i avsaknad av ozon beräknades att den totala skogsavverkningen, inklusive gallring och slutavverkning, skulle ha varit 5,5 Mm3sk högre jämfört med idag, för Sverige som helhet och för alla trädslag, som ett medelvärde för de olika ozonbelastningarna 2014 - 2017. Detta utgjorde en ökad avverkning på 7,0 %. Procentuellt beräknades avverkningen öka mest i Götaland, eftersom den nuvarande ozonbelastningen är högst i denna landsdel. Upptaget av ozon till bladen vid en viss koncentration av ozon i luften beräknades bli större för lövträd, jämfört med barrträd. Dessutom visar relationerna för dos-respons på en mer negativ inverkan av upptaget ozon på tillväxten för lövträd jämfört med barrträd. Tillsammans gör detta att de beräknade effekterna av ozon på tillväxten blev avsevärt högre för lövträd, jämfört med barrträd. För Götaland beräknades att avverkningen av lövträd skulle kunna varit 22 – 24 % högre i avsaknad av ozonbelastning jämfört med dagens situation. Det årliga ekonomiska värdet av den ökade avverkningen som beräknades kunnat ske i avsaknad av ozonbelastning, som ett medelvärde för ozonbelastningen 2014 – 2017, uppgick till 942 MSEK per år för landet som helhet och för alla trädslag. Det samlade värdet var som högst för Götaland, 424 MSEK, medan det var avsevärt lägre för Svealand och Norrland. En jämförelse mellan trädslag för Sverige som helhet visade att det ekonomiska värdet var högst för granskog, följt av tallskog och därefter björk En jämförelse av olika scenarier för beräknat POD1SPEC, baserat på förekomsten av ozon för de olika åren 2014 – 2017, visade att det ekonomiska värdet blev högst baserat på den beräknade för ozonbelastningen 2014 och uppgick då till 1035 MSEK för hela landet och för alla trädslag. Det lägsta värdet var för ozonbelastningen som beräknades för året 2017, 891 MSEK. En analys på länsnivå visade att det högsta ekonomiska värdet för en ökad avverkning i avsaknad av ozonbelastning, som medelvärde 2014 – 2017 och samlat för alla trädslag, uppstod i Västra Götalands län, med 98 MSEK årligen. Lägst var värdet för Gotlands län, med 8 MSEK. Detta berodde till stor del på skillnaderna i den totala arealen produktiv skogsmark i de olika länen. Det högsta ekonomiska värdet för den ökade avverkningen per areal skog uppstod i Skåne, med ett värde 161 SEK ha-1 år-1, som ett medelvärde för alla trädslag. Värdet 942 MSEK per år för den beräknade ökade skogsavverkningen, i avsaknad av ozonbelastning, jämfört med dagens situation för landet som helhet och för alla trädslag, var något högre än i en tidigare studie (Karlsson m.fl., 2014) där motsvarande värde var 733 MSEK per år. Detta motsvarade et ökat värde på knappt 30 %. Sammanfattning - Jordbruksgrödor Ozonbelastningen för jordbruksgrödor beräknades, baserat på POD6SPEC för vete och potatis. Länsvisa medelvärden för POD6SPEC användes för beräkningarna för respektive år. Det sammanlagda, genomsnittliga ekonomiska värdet på det ökade skördeutfall som skulle ha uppstått i avsaknad av ozonpåverkan på jordbruksgrödor i Sverige uppskattades till 528 MSEK per år. De största ökade värdena gällde vete, särskilt höstvete, eftersom detta odlas i stor omfattning. Även de skattade värdena för korn var betydande, särskilt i Skåne. Geografiskt sett var Skåne det län där skattningarna visade på störst ökning av ekonomiska värden för ökade skördeutfall, vilket berodde på en kombination av höga ozonhalter, omfattande jordbruk och ett klimat som är relativt gynnsamt för ozonupptag till växter. Generellt sett var de skattade effekterna av ozon på jordbruksgrödor betydligt mindre i norra jämfört med södra Sverige. Värdet 528 MSEK per år från jordbruksgrödor var avsevärt högre än i en tidigare studie (Karlsson m.fl., 2014) där motsvarande siffra var 180 MSEK per år. Skillnaden berodde troligen främst på att exponeringsmåttet AOT40 användes i den tidigare studien, medan det fysiologiskt mer relevanta ozonexponeringsmåttet POD användes i föreliggande rapport. De i denna studie beräknade skördeförlusterna orsakade av nuvarande ozonbelastning i % för vete låg något lägre än den som uppskattades som genomsnitt för Europa, vilket troligen främst kan förklaras av lägre ozonhalter i Nordeuropa jämfört med Europa som genomsnitt. Skördeförlusterna i % för vete låg obetydligt högre än de som globalt uppskattats för vete genom att experimentellt jämföra veteskörden i filtrerad (i det närmaste utan ozon) och ofiltrerad (med dagens ozonhalter) luft.
|
|
