| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Axelsson, Feyza, 1989-
(författare)
-
Study guidance practices in science with Turkish speaking recently arrived pupils : A study focusing on scaffolding and meaning making
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recently arrived pupils are part of the school population at schools in Sweden as well as in other European countries. In Sweden these pupils might receive study guidance support in their first language in various school subjects including science. My dissertation aims to provide insights into Swedish study guidance practices for recently arrived pupils, with a focus on science study guidance, by investigating interactions between recently arrived Turkish-speaking pupils (grades 3–9) and their tutors. My theoretical framework draws on an approach to interactions from sociocultural theory: in particular, the theoretical concepts of meaning-making and scaffolding. The data are based on observations of interactions between the pupils and their tutor from 14 study guidance sessions in seven Swedish cities. The multimodal analysis method is used to analyze video recordings of interactions. I found three different ways that tutors used scaffolding to assist their pupils’ meaning-making of science content: translations, reformulations, and questions and answers. Science content was translated, reformulated, and investigated through questions and answers through interactions in Turkish and Swedish. The tutors used Turkish and Swedish as well as other multimodal resources in study guidance interactions as a way to increase the opportunities for pupils to make meaning around various phenomena and concepts in science. The pupils showed evidence of their meaning-making by, for example, associating the science content with their personal experiences in their homeland, by recalling previous knowledge, or by joining in scientific discussions using their first language. However, not every attempt at scaffolding using translations, reformulations, and questions and answers led to successful acquisition of the desired science content. In some cases, the pupils’ opportunities to gain access to more advanced scientific discussions about scientific texts in Swedish were limited, because the discussion between pupil and tutor addressed a simplified scientific content. In some other cases, tutors made incorrect translations, reformulations and questions and answers in respect of the scientific content, something that could make the pupil’s meaning-making about science challenging.
|
|
| 5. |
- Björk-Willén, Polly, 1952-, et al.
(författare)
-
Flera språk i förskolan : teori och praktik
- 2013
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förskolepersonal i landets förskolor kommer i kontakt med allt fler barn och föräldrar som talar ett annat modersmål än svenska. Eftersom majoriteten av förskolepersonalen i första hand talar svenska uppstår många frågor och funderingar kring hur man ska kunna följa läroplanens direktiv. Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin förmåga att kommunicera både på svenska och på modersmålet. Dessutom säger skollagen att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.Det här stödmaterialet handlar om språkutveckling och språkande i förskolor där barn talar två eller flera språk till vardags. Syftet med materialet är emellertid inte att ge några färdiga metoder, eftersom det inte finns några enkla svar på frågan hur man ska stödja barns tvåspråkiga eller flerspråkiga utveckling i förskolan. Avsikten är snarare att diskutera hur barns flerspråkiga utveckling kan främjas i förskolan. Ökad kunskap om språkutveckling och språkanvändning kan dessutom ge förskolepersonal redskap för det fortsatta arbetet med barns språkande. Varje förskola är unik i sin sammansättning av vuxna och barn, och därför är det viktigt att varje arbetslag arbetar utifrån sina särskilda förutsättningar.Stödmaterialet tar avstamp i läroplanens språkutvecklingsrelaterade mål, men gör inget anspråk på att vara allomfattande. Materialet lyfter däremot olika aspekter av hur förskolan kan uppmärksamma, stödja och uppmuntra barns flerspråkiga utveckling. Samtidigt poängteras särskilt, eftersom förskolan huvudsakligen är en svenskspråkig domän, att det är viktigt att förskolepersonalen har kunskaper om såväl flerspråkighet i allmänhet som barns andraspråksutveckling i synnerhet för att kunna skapa en stimulerande språkmiljö.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gruber, Sabine, 1958-, et al.
(författare)
-
Förskolan i det mångkulturella samhället : Från invandrarbarn till flerspråkiga barn
- 2013. - 1
-
Ingår i: Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. - Stockholm : Liber. - 9789147100255 ; , s. 24-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag belyser hur personal, barn och föräldrar hanterar etnisk och språklig mångfald i förskolans praktik. Med hjälp av empiriska nedslag analyseras vardagliga händelser, aktiviteter och interaktioner. Situationer med bland annat lek, samtal och rekrytering tas upp och problematiseras. Boken behandlar också viktiga perspektiv och begrepp inom området och beskriver hur det mångkulturella uppdraget har förändrats över tid. Genom att fokusera på förskollärarnas arbete och de ideologiska och didaktiska dilemman som kan uppstå rörande barns flerspråkighet och integration vill författarna skapa reflektion och kritisk diskussion om förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle.Boken vänder sig framför allt till studerande vid förskollärarprogrammet och till anställda i förskolan, men är även av intresse för tjänstemän och politiker med ansvar för förskolan.
|
|
| 8. |
- Häll, Linda, 1972-
(författare)
-
"Är han en jätte, nej han är liten, en bebis" : Ålderskategorisering i förskolan
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to explore the meaning of age in the social world of preschool and age as a discursive resource in daily practices. In relation to this aim, the following specific research questions are raised: (i) How do preschool children practice age categories and what interactional goals are achieved through categorical work in interaction with other children and with teachers? (ii) In what ways is the institutional order of preschool handled and produced through the participants' categorical work? (iii) How and in what ways are age categories discursive resources in the participants' socialization practices? Data were generated through a year of field work during which participant observation was carried out among a group of preschool children aged 3–5 years. In line with the ethnomethodological approach of this thesis, age is treated as an interactional accomplishment - talked into being by children and adults who partake in a variety of activities within the institutional setting of preschool. The data have been analyzed using Membership Categorization Analysis to flesh out the participants' use of cultural and institutional notions of age for a range of interactional purposes. The findings are presented in three chapters where the first chapter makes visible how preschool children use categories for age to achieve different goals in interaction within the peer group and with teachers. Age categorization is practiced in various ways, depending on the goals to be achieved and the age relations at hand. In the second chapter the focus is on the connection between the institutional context and the social interaction within that setting. In the third chapter, the analysis focuses on teachers' situated socializing practices and age as a rhetoric and discursive resource. To sum up, this thesis shows how common-sense knowledge and notions of age, as well as local age-related discourses and norms, are "locked into place" (Baker 2000:112) in the everyday life of preschool in and through categorical work. By analyzing age, a category that children themselves constantly orient to and make relevant, this thesis broadens existing research in early childhood education on children's perspectives. This thesis also contributes to methodological expansion in the research field of early childhood education by using Membership Categorization Analysis (MCA), a methodology seldom applied in early childhood education.
|
|
| 9. |
- Löthman, Charlotte, 1976-
(författare)
-
Från monolog till dialog : Integration av nyanlända familjer i landsbygdsförskolor
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Preschool is seen as an important integration arena for newly arrived families with young children. The reception of newly arrived families has for a long time been unevenly distributed in the country with a strong concentration on metropolitan areas and larger cities. Consequently, previous research on integration of newly arrived families in Swedish preschools has been conducted in multicultural urban areas. However, since 2015, the number of newly arrived children in rural municipalities has increased. For that reason, it is relevant to also pay attention to how integration is achieved (or challenged) in a rural context. In this study, I examine how preschool practitioners at three rural preschools experienced receiving newly arrived families in 2015/2016. For many of these practitioners, working with linguistic and cultural diversity was at the time a new experience. Therefore, I have been able to study practitioners' narratives about the first steps towards integration and inclusion. Data was generated through focus-group interviews. With integration (Penninx 2019) and inclusion (Petriwskyj 2014) as theoretical starting points, the narratives were analyzed through Bakhtin's theory of dialogism. The findings are presented in two research papers: one that explores integration processes in relation to the migrant parents, and one that focus on the children's inclusion in preschool. The results show that the practitioners describe a change in terms of moving from a monologic to a dialogic stance in relation to the parents and the children. As regards the parents, the dialogic stance meant that the practitioners acknowledged the importance of meeting and discussing differences in experiences and perspectives with the parents. The dialogic encounters, in turn, led to enhanced confidence among the practitioners in facing "otherness", at the same time as they resulted in cultural reflexivity regarding the practitioner’s own practices and values. As regards the children, the dialogic stance resulted in a critical examination of existing practices, and led the practitioners to reformulate their sense of preschool "normality". This, in turn, enhanced their flexibility in adjusting preschool’s daily routines and practices in accordance with the needs of the children. In sum, the study demonstrates that a dialogical approach is a prerequisite for integration.
|
|
| 10. |
-
Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag
- 2013. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag belyser hur personal, barn och föräldrar hanterar etnisk och språklig mångfald i förskolans praktik. Med hjälp av empiriska nedslag analyseras vardagliga händelser, aktiviteter och interaktioner. Situationer med bland annat lek, samtal och rekrytering tas upp och problematiseras. Boken behandlar också viktiga perspektiv och begrepp inom området och beskriver hur det mångkulturella uppdraget har förändrats över tid. Genom att fokusera på förskollärarnas arbete och de ideologiska och didaktiska dilemman som kan uppstå rörande barns flerspråkighet och integration vill författarna skapa reflektion och kritisk diskussion om förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle.Boken vänder sig framför allt till studerande vid förskollärarprogrammet och till anställda i förskolan, men är även av intresse för tjänstemän och politiker med ansvar för förskolan.
|
|
