SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Qvarsell Roger 1950 ) "

Sökning: WFRF:(Qvarsell Roger 1950 )

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Den mångfaldiga historien : tio historiker om forskningen inför framtiden
  • 2000
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Om den historiska forskningen under 1970-talet var starkt inriktad på socialhistoria så upplevde politisk historia och kulturhistoria en renässans under 1980-talet. Idag är gränserna mellan forskningsområdena mer flytande och akademiker samarbetar ofta över ämnesgränserna.  I Den mångfaldiga historien diskuterar framträdande svenska historiker vad som egentligen kännetecknar ämnet av idag.</p><p>Finns det fortfarande en kärna inom forskningen som alla historiker bör ha en viss förtrogenhet med? Och vart är ämnet på väg? Det är högaktuella och tänkvärda bidrag som belyser mångfalden i dagens historiska forskning.</p><p>Här skriver bland annat Eva Österberg om historikern och vår kulturella mångfald och Arne Jarrick tittar närmare på historieforskningen inför framtiden. Ann-Sofie Ohlander studerar psykoanalysens förhållande till historia, medan Birgitta Odén ställer historia och framtid mot varandra. Sverker Sörlin diskuterar miljöhistoriens repertoar och Kim Salomon analyserar symboler och ritualer i politisk samtidshistoria.</p>
  •  
2.
  • Fornäs, Johan, 1952-, et al. (författare)
  • Culture Unbound : Dimensions of Culturalisation
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>This report discusses ideas of a radical increase in the significance and scope of culture in modern society, where industrialism is said to have been superseded by a society of information, knowledge and experiences. Issues of cultural identity and community are increasingly focal concerns, the virtual worlds of media culture seem omnipotent, and the cultural sector is growing with each of its recurrent redefinitions. Politics and the economy are supposedly aestheticised, culture and design boost regional development, creativity is a core value. The theses of revolutionary -culturalisation- of society and everyday life have a long history through the various cultural turns proclaimed by scholars as well as in society at large. The report scrutinises some main arguments and their implications, pointing at a need to distinguish historical trends, material processes and ideological discourses. A differentiation is made between five main dimensions of the concept of culture that are associated with specific sets of culturalisation ideas and corresponding trans-formations of boundaries around and within the cultural field. This discussion also touches upon the position and role of cultural research itself. Examples are given from five focal areas for these processes: academic work, regional politics, public spaces, history constructions and border struggles.</p>
  •  
3.
  • Fornäs, Johan, 1952-, et al. (författare)
  • Culture Unbound Dimensions of Culturalisation
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>This report discusses ideas of a radical increase in the significance and scope of culture in modern society, where industrialism is said to have been superseded by a society of information, knowledge and experiences. Issues of cultural identity and community are increasingly focal concerns, the virtual worlds of media culture seem omnipotent, and the cultural sector is growing with each of its recurrent redefinitions. Politics and the economy are supposedly aestheticised, culture and design boost regional development, creativity is a core value. The theses of revolutionary -culturalisation- of society and everyday life have a long history through the various cultural turns proclaimed by scholars as well as in society at large. The report scrutinises some main arguments and their implications, pointing at a need to distinguish historical trends, material processes and ideological discourses. A differentiation is made between five main dimensions of the concept of culture that are associated with specific sets of culturalisation ideas and corresponding trans-formations of boundaries around and within the cultural field. This discussion also touches upon the position and role of cultural research itself. Examples are given from five focal areas for these processes: academic work, regional politics, public spaces, history constructions and border struggles.</p>
4.
  • Hodén, Tintin, 1987- (författare)
  • Motsättningarnas museum Samproduktionen av museiideal i den offentliga debatten om Moderna museet 1972–2013
  • 2020
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>This dissertation examines how the art museum’s societal function has been constructed in the Swedish public debate. The dissertation shows that the cultural section of the daily press is, and has been, a forum where actors exchange opinions about art museums, and where notions on the art museums’ functions are co-produced. The specific aim of the dissertation is to examine how museum ideals have been co-produced in the public debate on Moderna Museet (the Swedish Museum of Modern Art). The term museum ideal refers to exemplary notions about the function of the art museum, and also to ideas on how the art museum should fulfil this conceptualised function. The co-production of museum ideals is analysed in four case studies, which span from 1972 to 2013. The case studies sequentially examine the debates regarding Moderna Museet’s acquisition of the artworks in the New York Collection, the debate on the museum’s new building, the debate about the museum’s sponsorship collaboration with the multinational conglomerate corporation Sony, as well as the debates regarding the project The Second Museums of Our Wishes and the exhibition <em>Hilma af Klint – A Pioneer of Abstraction</em>. </p><p>The dissertation concludes that four reoccurring museum ideals have been co-produced throughout the debates. The first ideal emphasises the importance of equal representation and democratic inclusion. The second ideal stresses Moderna Museet’s educational purpose. The third ideal underlines that the museum should engage in innovative and experimental activities and the fourth ideal accentuates the importance of international prestige and influence. However, the implications of the four museum ideals have not been fixed nor static. Rather, they have been adjusted to match their changing contexts. It appears that there has sometimes been a discrepancy between the museum ideals and Moderna Museet’s mission statements. However, this discrepancy only underlines the museum ideals’ status as <em>ideals</em>. Moderna Museet may not ever fully achieve what the ideals prescribe, but they nonetheless serve as essential objectives for the museum. Furthermore, the conflicts that have provoked the debates have had a significant impact on the ideals. As an example, the format of the debates has sometimes established polemic between the museum ideals. For this reason, some of the ideals have appeared as opposites, even though their implications have been quite similar.</p>
5.
  • Humanistisk hälsoforskning. En forskningsöversikt
  • 2001
  • Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • <p>I tio artiklar belyses den forskning inom hälsoområdet som bedrivs av bland andra antropologer, etnologer, sociologer, historiker och filosofer i Sverige.</p><p>Boken kan tjäna som utgångspunkt eller kurslitteratur för dem som vill få en överblick över vilka frågor och områden som behandlats i den humanistiska hälsoforskningen.</p>
  •  
6.
  • Hur skall själen läkas? Förändringar inom den psykiatriska vården
  • 1997
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Hur skall själen läkas? Gång på gång genom historien har frågan ställts utan att något definitivt svar har utkristalliserats.</p><p>I denna antologi får vi bland annat stifta bekantskap med den institutionskultur som gav upphov till de yttre ramarna för vården av de psykiskt sjuka, och hur man i praktiska och teoretiska sammanhang tolkat det själsliga lidandet.Några av uppsatserna betonar betydelsen av enskilda människors engagemang och arbete för de lidande. I andra står livet på anstalt i fokus. En mentalskötare berättar om sitt yrkesliv under nästan trettio år och skildrar därigenom en dramatisk epok i den psykiatriska vårdens historia.</p><p>I bokens sista kapitel förs en diskussion om hur man från en psykoterapeutisk och religionsvetenskaplig utgångspunkt kan försöka förstå och närma sig det psykiska lidandets natur.</p><p><em>Hur skall själen läkas ?</em> riktar sig till personal inom psykiatrisk vård, socialarbetare i öppen psykiatrisk verksamhet, studerande på olika vårdutbildningar samt till alla som intresserar sig för den psykiatriska vården och dess framtid</p>
  •  
7.
  • Köket : rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet
  • 2018
  • Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • <p>Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligt familjeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem.</p><p>Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning.</p><p>Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt med konsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?</p><p>Boken är resultat av en seminarieserie om kökets historia som bedrivits vid Nordiska museet. Utifrån museets samlingar av föremål, litteratur och arkivalier har elva forskare undersökt köksrummets förändring från 1870-talet fram till vår egen tid.</p>
  •  
8.
  •  
9.
  • Petersson, Erik, 1985- (författare)
  • Vadstena krigsmanshus En studie av den svenska kronans inrättning för sårade och gamla soldater cirka 1640–1780
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Den här avhandlingen handlar det underhåll till sårade och gamla soldater som den svenskastatsmakten organiserade under tidigmodern tid. Undersökningen tar sin utgångspunkt i den tid närstatsmakten började organisera mer omfattande hjälp för soldater, vilket var slutet på Gustav Vasasoch under Erik XIV:s regeringstid i mitten av 1500-talet. Motiven till att statsmakten organiseradehjälp för en del soldater var att dessa skulle ha offrat sin hälsa och arbetsförmåga i kronans tjänst, menså länge statsmakten fortsatte att vara relativt löst organiserad var även hjälpen till soldaterna avganska liten omfattning. Det ändrades under Gustav II Adolfs regering då planerna på att skapa ettkrigsmanshus i Vadstena etablerades, vilka senare genomfördes efter hans död och institutionen kundeta emot de första soldaterna senast 1640. I krigsmanshuset fick ett trettiotal soldater med familjeruppehälle, samtidigt som soldater boende i andra delar av landet fick stöd från krigsmanshuskassansom också administrerades från Vadstena. Mot slutet av 1600-talet blev kassan proportionellt merbetydelsefull än krigsmanshuset och runt år 1700 försörjde kassan flera tusen soldater runtom i riket.1700-talet innebar stora förändringar, bland annat genom att krigen blev färre, att krigaryrket intelängre var lika attraktivt som karriärväg för adelsmän och att statsmakten utvecklade andra mer civiladelar. Behovet av ett krigsmanshus fanns till sist inte längre och institutionen i Vadstena stängde förboende våren 1784, men kassan fanns kvar in på 1970-talet.</p>
10.
  • Qvarsell, Roger, 1950- (författare)
  • Allergi i samhället
  • 1998
  • Ingår i: Allergi som folkhälsoproblem. - Linköping : Centrum för folkhälsovetenskap.
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (7)
Typ av publikation
bokkapitel (56)
tidskriftsartikel (23)
samlingsverk (redaktörskap) (6)
rapport (3)
doktorsavhandling (3)
bok (2)
visa fler...
konferensbidrag (2)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (83)
populärvet., debatt m.m. (32)
refereegranskat (23)
Författare/redaktör
Qvarsell, Roger, 195 ... (94)
Torell, Ulrika, 1963 ... (6)
Eriksson, Bengt Erik ... (5)
Torell, Ulrika (3)
Lee, Jenny, (3)
Bjurström, Erling, 1 ... (2)
visa fler...
Fornäs, Johan, 1952- ... (2)
Aronsson, Peter, 195 ... (2)
Kylhammar, Martin, 1 ... (2)
Sandin, Bengt, 1949- ... (2)
Sanden, Annika, 1969 ... (2)
Becker, Karin, 1946- ... (2)
Beckman, Svante, 194 ... (2)
Friberg, Tora, 1945- ... (2)
Qvarsell, Roger, Pro ... (2)
Nilsson, Ingemar, (1)
Cederborg, Ann-Chris ... (1)
Hillström, Magdalena ... (1)
Arrhenius, Thordis (1)
Sundin, Jan, 1941-, (1)
Linnér, Björn-Ola, 1 ... (1)
Hayden, Hans, Profes ... (1)
Johannisson, Karin, (1)
Sandén, Annika (1)
Olsson, Ingrid, 1961 ... (1)
Gustafsson, Sofia, 1 ... (1)
Hodén, Tintin, 1987- ... (1)
Axelsson, Bodil, Bit ... (1)
Sjöholm, Jenny, Bitr ... (1)
Lee, Jenny, 1972-, (1)
Kylhammar, Martin, P ... (1)
Petersson, Erik, 198 ... (1)
Nilsson, Hans, Profe ... (1)
Thörn, Kerstin, (1)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (94)
Umeå universitet (1)
Södertörns högskola (1)
Språk
Svenska (86)
Engelska (10)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (61)
Humaniora (34)
Medicin och hälsovetenskap (2)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy