| 1. |
- Argento, Daniela, et al.
(författare)
-
Citizen participation in climate smart urban development : Part 1
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents the first results of our engagement in the research project Climate-Smart Näsby. Our involvement from January to December 2021 was two-fold: first, it entailed identifying potential stakeholders in the urban sustainable development of Näsby, the northern part of the city of Kristianstad (Sweden); second, it entailed outlining citizen engagement possibilities for the project. The report highlights our reflections and lessons learned through literature review, document analysis, photo walks, interviews and workshops. After presenting the challenges cities face in their attempts to become more sustainable, the report emphasizes the importance of increased stakeholder engagement in sustainable city development projects. The report also illustrates some techniques for identifying and analyzing stakeholders and typical tools used to engage them. It discusses how the choice of method when studying citizens, and their engagement, can be a power factor leading to distanced view of citizens. It also highlights how understanding citizen engagement can be blurred due to different interpretations of what democracy means. The report presents a tentative stakeholder map for the project in the form of a power-interest grid. Reflections on photo walks/interviews with citizens are presented in concise and diverse forms that invite to interpretation, understanding and experience of being there.
|
|
| 2. |
- Argento, Daniela, et al.
(författare)
-
Citizen participation in climate smart urban development : Part 2
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents the fnal results of our engagement in the research project Climate-Smart Näsby. Our involvement from January to December 2022 was aimed to explore how the Municipality of Kristianstad (Sweden) engages with citizens in urban planning related initiatives and identify different forms of participation possibilities. The results of such exploration led to the recognition of both the value and the diffculties of establishing fruitful forms of dialogue. One diffculty is engaging citizens at the early stages of an urban (re)building process, especially when sustainability concerns are at stake. In addition, it is diffcult to ensure that citizens remain anchored to the whole process, which usually takes a long time to be completed. The risk is that participation and dialogue remain fragmented over time, with different citizens being active in different stages of an urban planning process. This report presents a tentative model that facilitates the creation of platforms for site specifc active citizen dialogue (In Swedish: platsbunden aktiv opinions-bildning) to alleviate identifed diffculties. A selection of vignettes and photos, resulting from our feldwork and displayed in various exhibitions, is included in the report to give the reader a sense of the studied site (Näsby, Kristianstad) and the citizens living there.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Faraon, Montathar, et al.
(författare)
-
Design av AI-drivna praktiker för högre utbildning
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2024:1, s. 11-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar hur man skulle kunna utforma en design för AI-praktiker i högre utbildning. En utgångspunkt är att lärare vid högskolorna har haft tillgång till hjälpmedel för att identifiera textöverlappning men idag inte har motsvarande tillgång till tjänster som identifierar AI-genererade texter. Författarna ger exempel på sådana tjänster som finns eller är under utveckling och antar att de snart kommer att vara lika accepterade och använda som textjämförelsetjänster. Texten ställer bland annat frågan om användningen av AI kan leda till att studenternas fokus förskjuts från lärande till teknikanvändning och diskuterar även vem som bör ansvara för utformningen av högre utbildning. Är det de stora företagen som utvecklar AI-tjänster eller vi som arbetar inom högre undervisning? I slutet av artikeln diskuterar författarna möjligheten att utveckla Blooms taxonomi till en digital taxonomi. Syftet är att tydliggöra hur olika verktyg kan användas på olika nivåer, vilket kan vara ett sätt att skapa och utformaAI-drivna metoder och strategier.
|
|
| 5. |
- Pettersson, Mårten
(författare)
-
Getting engaged in cooperation : Design, distance, and distributed work
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cooperative work differs depending on contexts and tasks, whether co-located, synchronous, or distributed in time and space. New technology allows new opportunities to support cooperation. A central aspect of cooperation is the relation to individual work; when co-located, people enter and exit cooperation seamlessly. This dissertation explores how technology, situation, and context interplay in various forms of cooperation. It addresses two research questions: (1) How do people get engaged in cooperative work? and (2) How can engagement in distributed cooperative work be supported?The work focuses on ethnographic empirical studies that analyse the interaction between humans and technology across various domains. Workplace studies have been conducted in different fields. Emergency service work, truck driver's work, building maintenance workers, and visitor's technology use at a music festival. The workplace studies in the dissertation imply that field studies are conducted to document and analyse how people use technology and how this use takes place. Common to all studies is the work about activities distributed in time and space.These research findings inform the development of new perspectives, concepts, and design challenges for distributed collaboration. The dissertation discusses two primary ways to engage in cooperative work are identified: requesting and choosing to engage through shared materials and artefacts support awareness and enable cooperative work. The results identify four factors to facilitate engagement in remote cooperative environments: supporting requests and choices to engage, providing opportunities to use artefacts, promoting shareability, and incorporating awareness technology.The dissertation contributes new insights into the interplay between technology, situation, and context in cooperation. Providing design insights for distributed collaboration, and the exploration of design concepts and analysis models. The contributions emphasize the dynamic nature of collaboration and the importance of understanding the relationship between individual and cooperative work to support distributed and remote collaboration effectively.
|
|
| 6. |
- Rönkkö, Kari, et al.
(författare)
-
Digital teknik och socialt arbete : att motivera socialt utsatta ungdomar med stöd avmotivationsappar och hälsoarmband
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digital teknik och socialt arbete är en pilotstudie som syftat till att undersöka effekter av att använda aktivitetsarmband med tillhörande motivationsapp för att stärka ungdomars motivation till fysisk aktivitet och goda sömnvanor. Projektet har präglats av ett explorativt angreppsätt i det att vi undersökt hur introduktion av ny digital teknik mottas av olika målgrupper inom socialtjänsten. Forskning har visat sig att det finns en tydlig koppling mellan ökad fysisk aktivitet och minskad psykisk ohälsa. Sömnen är ytterligare faktor som spelar en betydande roll för barn och ungas hälsa. Vi har denna kunskap om fysiska aktivitet och sömn i samhället idag samtidigt som barn och ungas psykiska och fysiska hälsosituation utgör ett uppmärksammat folkhälsoproblem. Att barn rör på sig för lite syns hos alla grupper av barn och unga oavhängigt faktorer som familjeförhållanden, arbetsmarknadsstatus och föräldrars samhällsekonomiska status. Enligt Socialstyrelsen (2013) är det av extra vikt att barn och unga uppnår bästa möjliga hälsa eftersom det visat sig att nedsatt hälsotillstånd i unga år kan få betydelse för resten av individens liv. Insatser för att preventivt främja våra barns och ungas hälsa är därför en önskvärd och god samhällsinvestering både för den enskilda individen och för allas vår gemensamma hållbara framtid. Denna rapport beskriver resultatet av ett forsknings-och utvecklingsprojekt där vi undersökt hur appar och aktivitetsarmband skulle kunna användas för att motivera barn och unga till ökad fysisk aktivitet samt bättre sömnvanor. Våra undersökningar av tidigare forskning inom problemområdet har visat på att det finns en tydlig koppling mellan ökad fysisk aktivitet och minskad psykisk ohälsa, såsom t.ex. att fysisk aktivitet kan minska depression och ångest. Fysisk aktivitet har samma effekt som psykologisk behandling och medicinering, men ger betydligt färre biverkningar än medicinering. Det finns också framgångsrika försök med viktminskningsgrupper som arbetat med stöd av digitala lösningar. Tekniken i sig kan bidra med att sätta mål, motivera, och följa upp resultat. Sociala funktioner för att kunna följa andras framsteg har visat sig öka motivation gällande att vara mer fysiskt aktiv. Angreppsätt där man låter användare mäta och följa sitt eget beteende ger den största positiva effekten för att åstadkomma hälsofrämjande beteendeförändringar. Om fysisk aktivitet är bra för hälsa är sömn om möjligt ännu viktigare. Forskning inom sömn visar att det en tydlig koppling mellan sömn och vardagligt välbefinnande. Det har konstaterats att olika typer av sömn har olika funktioner. REM-sömnen har t.ex. påvisat koppling till bättre mönsterigenkänning medan djupsömnen har en påverkan på minnet. Forskning visar också att sömnlöshet påverkar immunförsvaret negativt vilket i sin tur kan bidra till sömnstörningar och övervikt hos ungdomar. Vad gäller teknik så visar forskning att professionell kompetens inom hälsa och medicin inte alltid används vid framtagning av teknik, vilket utgör ett återkommande problem. Detär inte enbart är tekniken som måste fungera för att insatsen ska kunna lyckas, attityden till e-hälsa bland befolkningen generellt sett kan också ha en avgörande betydelse. Om den generella bilden av tekniken bland befolkningen är negativ så är det svårt att införa och lyckas med teknikstöd. Teknikutvecklingen är snabb, och vi står inför en dramatisk ökning av olika informations- och telekommunikationsteknologier vars syfte är att förbättra och utveckla egenvård och omsorg. Frågor om integritet hamnar ofta i skymundan. Flertalet av de identifierade relevanta publikationerna fokuserade mer på tekniken än det hälsobefrämjande stödet. Vår bibliografiska undersökning visar att det finns förhållandevis lite av samband mellan begrepp som är relaterade till hälsoappar och egenvård kontra motivationsarbete och socialt arbete. De starkaste sambanden av intresse för oss hittade vi i ett gränsland mellan medicin och datavetenskap. Sammanfattningsvis kan vi säga att flertalet av de här identifierade akademiska publikationerna diskuterar de tekniska lösningarna i sig, eller presenterar användarvalidering av olika lösningar; snarare än socialt arbete, eget motivations- och förändringsarbete av dåliga vanor och livsmönster - som är vårt intresseområde i denna studie. För att bättre förstå och bidra till utmaningarna så har ett samarbete initierats mellan Helsingborgs stads Forsknings- och utvecklingsenhet för social hållbarhet (FoU Helsingborg), Preventivt arbete tillsammans (PART) från Helsingborgs stad och forskare från både Lunds Internet institut (LUii), Lunds Universitet samt Digital design, Sektionen för hälsa och samhälle på Kristianstad Högskola (HKR). Ett internt utvecklingsprojekt har genomförts av PART med stöd av FoU i Helsingborgs stad. I samband med utvecklingsprojektet har ett gränsöverskridande samarbete initierats där aktionsforskning ramat in utvecklingsprojektets empiriska studie och möjliggjort en gemensam yta för ett bredare kunskapsskapande. Vårt fokus har varit ett kunskapsbildande vad gäller aktivitetsarmband och motivationsappar för barn och unga som löper risk för ohälsa. Denna rapport presenterar en akademisk kunskapsöversikt, samt resultatet från ett utvecklingsprojekt där vi tillsammans undersökt effekterna av att använda aktivitetsarmband och tillhörande social app. Vi har beforskat vilken påverkan dessa kan ha på ungdomars egen motivation till fysisk aktivitet och goda sömnvanor. Syftet med pilotprojektet har varit att kartlägga forskningen på området, undersöka de upplevda effekter av att använda aktivitetsarmband med tillhörande motivationsapp för att stärka deltagares motivation till fysisk aktivitet och förbättrade sömnvanor, samt undersöka hur vi kan förstå de faktorer som verkar vara mest betydande för att uppnå effekter. Det senare har vi gjort genom att fokusera på fyra övergripande områden: Användandet av motivationsapp - Hur länge och med vilken frekvens använder deltagarna armband och motivationsapp? Värdeskapande för ungdomar - Till vilka positiva resultat bidrar armband och motivationsapp? Negativa bieffekter - Kan armband och motivationsapp orsaka negativa bieffekter hos deltagarna? Om så, till vilka områden hänför sig dessa bieffekter? Värdeskapande för personal – Vilken nytta ser personalen av armband och motivationsapp i sitt arbete? Ur ett forskningsperspektiv så är studien att betrakta som mindre, varvid dess värde skall beaktas utifrån detta. Mer forskning behövs i området motivationsappar och socialt arbete. Studieresultatet visar på faktorer som har betydelse för frågeställningarna, som också kan identifieras i tidigare forskning. Positiva upplevelser har varit att ungdomarna fått en märkbart ökad medvetenhet om sina egna levnadsmönster vad gäller motion och sömn. Tydligast märktes den nya medvetenhet som växte fram runt egna sömnvanor, även att dessa inte alltid gick att åtgärda på egen hand. Det var också uppenbart att den nya medvetenheten ledde ökad motivation och fysisk aktivitet. Identifierade negativa bieffekter var att stress kunde uppstå när ungdomarna var förhindrade att själva öka sitt stegantal samtidigt som de såg andra ungdomars resultat öka. Det rapporterades problem med att sköta den dagliga laddningen av aktivitetsarmbandet, samt att aktivera sömnmätningen när de skulle lägga sig. Ett stort värde för personalen var att de fick ett instrument som berikade kommunikationen utifrån “objektiv” data genererad av ungdomarnas egna mätningar av motion och sömn. Ett verktyg som utgjorde god hjälp för samtal, som i sig kunde bidra till bättre struktur i ungdomars liv.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Rönkkö, Kari, et al.
(författare)
-
Inside Information 2 − Usability and User Research : Eight years of research and method development cooperation
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is a follow up to the Inside Information – Usability and User Research at UIQ Technology report that was made available in October 2006. The initial report was written from an industrial point of view aimed to market UIQ Technology through the demonstration of the UIQ usability and user research philosophy. UIQ Technology Usability Metrics (UTUM) was important result here. UTUM was considered an extremely cost-effective method for keeping in focus what is important for users and handset makers. It was a tool for guiding development decisions as well as for validating the worthiness of design concepts. The two parts in UTUM was perceived by the company as an innovation in their software development practice. The first part was the relationship to users and attitude to their participation in the design process. The second part was how the company immediately and directly incorporated this usability understanding into the software development process. UTUM, together with other usability methods and results presented in this report, have been produced in an action research manner. Due to the closure of the company, the main author of the 2006 report, and the same researchers who also supported the writing of the initial report, decided to produce a follow-up and closure version of the initial report; as a way to summarize the results from the academic and industrial cooperation. In this updated version, eight years of joint action research and cooperative method development surrounding usability and user research is concluded.
|
|
| 10. |
|
|
