| 1. |
- Fröberg, Andreas, 1985, et al.
(author)
-
Klena bevis för att stilla-sittande ger kardiometabol ohälsa hos unga: »Skräpmat« och sena kvällar framför skärmen del i komplext samband
- 2015
-
In: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 112:25-26
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- During recent decades there has been a rapidly growing interest in youths’ sedentary behaviour and its association with cardio-metabolic health. Currently there is little-to-no evidence for a cross-sectional and longitudinal association between volume and pattern (bouts and breaks) of objectively measured sedentary behavior and body weight in youth. Likewise, there is little-to-no evidence for a cross-sectional association between volume and pattern of objectively measured sedentary behavior and other markers for cardio-metabolic risk in youth. However, there is sufcient evidence for a cross-sectional and longitudinal association between screen-time and body weight and blood pressure and blood lipids. Furthermore, there is evidence for a cross-sectional association between youths’ screen-time and clustered metabolic risk and insulin resistance. Overall, the level of evidence was low and, therefore, caution is required when interpreting the results. © 2015, Swedish Medical Association. All rights reserved.
|
|
| 2. |
- Fröberg, Andreas, 1985-, et al.
(author)
-
Klena bevis för att stillasittande ger kardiometabol ohälsa hos unga : »Skräpmat« och sena kvällar framför skärmen del i komplext samband
- 2015
-
In: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 112
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Skolbarn och skolungdomar sitter upp till 9 timmar per dag, och stillasittandet ökar med ca 30 minuter per år under uppväxten.Det finns svagt vetenskapligt stöd för samband mellan stillasittande och övervikt/fetma och andra markörer för kardiometabol ohälsa (t ex förhöjt blodtryck och höga koncentrationer av blodfetter) hos barn och ungdomar. Det finns stöd för samband mellan barns och ungdomars skärmtid och kardiometabol ohälsa, främst gäller detta övervikt/fetma.Sambandet mellan skärmtid och övervikt/fetma är komplext men kan möjligen förklaras av att barn tenderar att konsumera »skräpmat« framför tv-apparaten.Sammantaget är de vetenskapliga bevisen av låg kvalitet, och slutsatserna bör tolkas med försiktighet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fröberg, Andreas, 1985-, et al.
(author)
-
Metoder för att minska vuxnas stillasittande
- 2017
-
In: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :2, s. 28-34
-
Research review (other academic/artistic)abstract
- I takt med den växande kunskapen om stillasittandets potentiella negativa hälsokonsekvenser har flera studier publicerats där forskare utvärderat effekten av interventioner som syftar till att minska stillasittande. Denna artikel sammanfattar forskningsläget kring detta och ger exempel på de metoder som har använts och utvärderats. Resultatet visar att metoder som innebär rekonstruktion av miljö som bland annat höj- och sänkbara arbetsbord och självregleringstekniker som monitorering med stegräkning har varit framgångsrika metoder för att minska stillasittande. Även metoder där problemlösning och tillhandahållande av information ingått har visat sig användbara. Förslag ges på hur fysioterapeuter kan gå till väga vid målformulering samt -utvärdering av insatser för att minska vuxnas stillasittande.
|
|
| 5. |
- Fröberg, Andreas, 1985, et al.
(author)
-
Samband mellan stillasittande och ohälsa varierar med mätmetod : Vuxnas risk för insjuknande och död i hjärt–kärlsjukdomar och cancer samt dödlighet av alla orsaker vid inaktivitet
- 2016
-
In: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 113
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Huvudbudskap -Det finns stöd för tvärsnittssamband mellan stillasittande, mätt med avancerade rörelsemätare, och enstaka riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdomar, men mer forskning behövs för att dra starka slutsatser. -Det finns stöd för samband mellan långvarigt oavbrutet stillasittande och enstaka riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdomar, men det är osäkert om resultaten kan generaliseras till vuxna i allmänhet. -Det finns stöd för samband mellan självrapporterat stillasittande och risk för insjuknande och död i hjärt–kärlsjukdomar och cancer samt dödlighet av alla orsaker, men självrapporterade data har många begränsningar och felkällor. -Olika metodval försvårar möjligheten att dra starka slutsatser.
|
|
| 6. |
- Fröberg, Andreas, 1985-, et al.
(author)
-
Samband mellan stillasittande och ohälsa varierar med mätmetod
- 2016
-
In: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 133
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The objective of this study was to overview high-qualitative systematic reviews to synthesize the evidence for associations between sedentary behavior and health outcomes in adults. There is evidence for a cross-sectional association between accelerometer measured sedentary time and poorer insulin sensitivity, and an association between sedentary breaks and BMI/waist circumference and triglycerides. Based on intervention studies (only randomized cross-over), there is evidence for an association between prolonged sitting and some markers for poorer cardiovascular health, but it is unclear whether this may be generalized to adults in general. There is also evidence to support an association between self-reported sedentary behavior (e.g., screen-time and total sitting time) and cardiovascular disease incidence and death, cancer incidence and death, and all-cause mortality. The inconsistent use of sedentary measures suggests, however, that caution is required when interpreting the results.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
