| 1. |
- Eckersten, Henrik, et al.
(författare)
-
Framtida risker och hot mot svensk spannmåls- respektive mjölkproduktion : en analys av forskningsbehov för att bedöma risker
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är syftet med denna Riskanalys? Svensk spannmåls- och mjölkproduktion beror på många faktorer av vilka flera är så kallade biofysiska, dvs i allt väsentligt är de av naturvetenskaplig karaktär (t ex väder, sjukdomar mm). En del förändringar i dessa förutsättningar utgör hot. Vår studie avser att identifiera några av dessa hot och utvärdera, utifrån vetenskapligt testade metodiker, sannolikheten för att de orsakar en skada på produktionen. Detta kräver dock ett mycket omfattande arbete och i denna studie har vi därför begränsat oss till att (i) strukturera hur en vetenskapligt baserad riskanalys bör gå till, och (ii) göra ett antal preliminära riskanalyser för att (iii) identifiera kunskapsluckor som behöver forskas på för att analysen ska kunna antas vila på en vetenskaplig grund. Vad menar vi med Risk? Vi har definierat risk som sannolikheten att ett hot orsakar en viss negativ konsekvens för den skyddsvärda tillgången. Av dessa termer är kanske den sistnämnda den mest centrala. Vad är det vi vill skydda? Vi har valt ut två tillgångar, Sveriges nationella spannmåls- respektive mjölkproduktion och avser då den produktion som lämnar gården, eller används inom gården, och att de skyddas så att de förblir ungefär av den omfattningen de har i dagsläget. Hoten mot denna produktion har valts utifrån förslag från tidigare studier, workshop, tillgången på experter och att hoten ska vara av biofysisk karaktär. Vilket hot som verkligen utgör en stor risk vet vi ju dock inte förrän efter riskanalysen är utförd och valen av hot bygger därför på en preliminär uppskattning. Biofysisk karaktär innebär att vi främst analyserat naturvetenskapliga hot. Hoten orsakar effekter på produktionen i mätbara termer som sedan översätts till en mer abstrakt skala från ingen till extremt negativ konsekvens. Beroende på olika osäkerhetsfaktorer erhåller vi flera konsekvensvärden för ett givet hot, och fördelningen av dessa på konsekvensskalan utgör ett mått på sannolikheten. Risken anges alltså som ett förhållande mellan konsekvens och sannolikhet. Varför har vi gjort denna systemavgränsning? Riskanalysen har två huvudaktörer; riskhanteraren som definierar vad som ska anlyseras och analysfunktionen som utför analysen. Riskhanteraren är i vårt fall styrgruppen för SLUs forskningsprogram Framtidens lantbruk (FA, 2015) som har definierat typen av hot och de skyddsvärda tillgångarna som ska analyseras. Vi som utfört denna studie är analysfunktionen, och har alltså dessa definitioner som en utgångspunkt. Om vi ändå tillåter oss att spekulera kring valet av spannmåls- respektive mjölkproduktionen så kan det motiveras av SLU's nationella ansvar vad avser den vetenskapliga kompetensen inom de areella näringarna. Ett fokus på biofysiska hot motiveras av att dessa är potentiellt stora och växande, såsom t ex är fallet vad avser klimatförändringar. Riskanalyser av denna typ bildar centrala underlag för att formulera olika strategier, t ex angående livsmedelsförsörjning. Hur har arbetet gått till? Riskanalyserna har utförts för ett antal "krisscenarier"; fyra avseende hot mot spannmålsproduktionen (Radioaktivt-nedfall, Virus-i-spannmål, Herbicidresistens och Extremt-sommarväder) och tre avseende mjölkproduktionen (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja). Analysen tar sin utgångspunkt i ett omvärldsscenario som definierar de yttre förutsättningarna för vad som antas inträffa. Detta ligger till grund för att identifiera troliga hot mot produktionen och vilka åtgärder som förväntas vidtas. Vi har sedan utgått från att dessa hot och åtgärder verkligen har hänt när vi mha våra förklaringsmodeller bestämt effekterna på produktionen i termer av mätbara enheter ("metrics"; t ex procentuell minskning av lokal eller regional veteproduktion). Dessa effekter tolkas/integreras sedan till en konsekvens för, helst den nationella, men i realiteten främst den regionala produktionen i fem nivåer (ingen, liten, måttlig, stor respektive extrem). Osäkerheter i bedömningarna innebär att flera alternativa konsekvenser erhålls, för ett givet hot, och som ligger till grund för en sannolikhetsbedömning. Analyserna har gjorts av experter inom respektive hots vetenskapliga område, men som haft begränsade förutsättningar (av tidsskäl) att göra tillräckligt många bedömningar för att erhålla ett tillförlitligt mått på sannolikhetsfördelningen (osäkerheten). Istället har vi, vilket också är ett huvudsyfte med studien, huvudsakligen försökt identifiera de kunskapsluckor i förklaringsmodellerna som begränsat våra möjligheter att kunna göra vetenskapligt baserade bedömningar av effekterna (se vidare Appendix 3). Vad är resultatet? Vi har gjort vissa grova skattningar av sannolikheten trots det bristfälliga antalet bedömningar av konsekvenser. Om ett radioaktivt nedfall sker i en region får det extrema konsekvenser för dess spannmålsproduktion på regional nivå. Ett omfattande angrepp av jordburna virus orsakar en måttlig eller stor konsekvens. En utvecklad herbicidresistens hos ogräsen orsakar i huvudsak en liten till måttlig konsekvens. En extremt torr sommar kan ett år orsaka en stor konsekvens och ett annat år ingen alls. Likaledes orsakar en Regnig-sensommar i ca hälften av fallen ingen konsekvens, men för de resterande åren kan alla grader av konsekvenser uppstå på spannmålsproduktionen. För mjölkproduktionen orsakar samtliga tre hot (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja) en liten till måttlig konsekvens. Vad avser ett importsopp för foder är detta under förutsättning att olika åtgärdsprogram kombineras. Om fokus läggs på endast ett åtgärdsprogram ökar risken väsentligt. Dessa skattningar ska alltså inte betraktas som en vetenskapligt baserad analys i nuläget, utan demonstrerar främst exempel på resultat från sådana analyser. Skattningarna har hjälpt oss att identifiera vilka kunskaper vi saknar för att analyserna ska kunna betraktas som vetenskapligt baserade (se vidare Tabell 4.3a; sammanfattningar av respektive scenario finns i Resultatdelen). Analyserna har ibland också lett till att vi identifierat följdhändelser som faller utanför systemavgränsningen för vår studie och som andra studier har till uppgift att utreda. Många av de hot vi analyserat kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda företag, vilket i sin tur utgör hot mot produktionen. För denna analys krävs dock socioekonomiska analyser. Vi ser här också kopplingar mellan krisscenarier som är av biofysisk karaktär, t ex kan foder kontaminerat med radioaktivt cesium utgöra ett hot mot mjölkproduktionen. Vår studie har dock bara analyserat ett krisscenarios inverkan på antigen spannmåls- eller mjölkproduktionen.Vilka är de viktigaste slutsatserna? En central fråga är: Hur trovärdiga/säkra är dessa förutsägelser? Risk avser en förutsägelse om något som ännu inte hänt. Det första som behövs är alltså någon form av modell. Dessa modeller kan vara av olika sort i termer av vilken empirisk kunskap de använder för extrapolering (t ex funktioner, behandlingseffekter, mm), om de är objektiva och om de är transparenta. Alla modeller är osäkra i någon mening. Dock saknas i alla de fall vi undersökt mått på modellernas förutsägelseförmåga (med något enstaka undantag). En allmän slutsats blir att forskningen behöver inriktas mot att testa modellernas förutsägelseförmåga mot observationer för att kunna bidra till en vetenskapligt baserad riskanalys av spannmåls- respektive mjölkproduktionen. Detta innebär att experiment- och försöksupplägg behöver göras utifrån hypoteser (modeller) om hur de dynamiska förloppen beror på varierande förutsättningar och omgivningsförhållanden. T ex behöver de statistiska relationerna för hur Extremt-sommarväder påverkar spannmålsproduktionen, som används i vår studie, kompletteras med tester av grödmodeller som kan beakta flera vädervariablers samtida variationer i både tid och rum. För kunskapsluckor som är specifika för respektive hot, se Tabell 4.4Sammanfattningsvis behövs (i) fler förutsägelser av respektive potentiellt hots konsekvenser på produktionen, med modeller som har någon form av graderad tillförlitlighet, för att erhålla mått på osäkerheter. Dessutom behövs det (ii) tester av hypoteser för uppskalningar från kontrollerade experiment och försök (på en liten skala i tid och rum) till regional och nationell skala över flera år, och (iii) utveckling av metodiker för hur sannolikheter för hot, åtgärder respektive konsekvenser kan kombineras till en sannolikhetsfördelning som inbegriper bedömningsosäkerheter för alla dessa faktorer. Troligtvis behövs också att fler potentiella biofysiska hot analyseras. Hur går vi vidare? En mer fullständig riskanalys som inkluderar alla potentiellt stora hot mot produktionen, och samtidigt är vetenskapligt baserad, kräver att potentiella hot utreds kontinuerligt inom respektive produktionsrelaterat ämnesområde vid SLU. Detta kräver troligen att verksamheter som testar hypoteser för att förutsäga effekter av hot knyts nära den experimentella forskningen och experter inom respektive ämnesområde. Det krävs troligen också att en syntesverksamhet etableras på en ämnesövergripande nivå där metodiker kan standardardiseras, och olika hot och dess konsekvenser kan jämföras och kombineras. En sådan fungerande verksamhet behöver utvidga systemgränserna jämfört med vår studie, genom att sannolikheter för att hot uppkommer och att åtgärder faktiskt vidtas, också bedöms. Dessa sannolikheter behöver sedan integreras med sannolikheterna för konsekvenserna på produktionen. Därefter kan riskanalysen utökas till att inbegripa en mer a
|
|
| 2. |
- Vinichuk, Mykhailo, et al.
(författare)
-
Correlations between potassium, rubidium and cesium (133Cs and 137Cs) in sporocarps of Suillus variegatus in a Swedish boreal forest
- 2011
-
Ingår i: Journal of Environmental Radioactivity. - : Elsevier BV. - 0265-931X .- 1879-1700. ; 102, s. 386-392
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An analysis of sporocarps of ectomycorrhizal fungi Suillus variegatus assessed whether cesium (133Cs and 137Cs) uptake was correlated with potassium (K) or rubidium (Rb) uptake. The question was whether intraspecific correlations of Rb, K and 133Cs mass concentrations with 137Cs activity concentrations in sporocarps were higher within, rather than among, different fungal species, and if genotypic origin of sporocarps within a population affected uptake and correlation. Sporocarps (n ¼ 51) from a Swedish forest population affected by the fallout after the Chernobyl accident were studied. The concentrations were 31.9 ?? 6.79 g kg??1 for K (mean ?? SD, dwt), 0.40 ?? 0.09 g kg??1 for Rb, 8.7 ?? 4.36 mg kg??1 for 133Cs and 63.7 ?? 24.2 kBq kg??1 for 137Cs. The mass concentrations of 133Cs correlated with 137Cs activity concentrations (r ¼ 0.61). There was correlation between both 133Cs concentrations (r ¼ 0.75) and 137Cs activity concentrations (r ¼ 0.44) and Rb, but the 137Cs/133Cs isotopic ratio negatively correlated with Rb concentration. Concentrations of K and Rb were weakly correlated (r ¼ 0.51). The 133Cs mass concentrations, 137Cs activity concentrations and 137Cs/133Cs isotopic ratios did not correlate with K concentrations. No differences between, within or, among genotypes in S. variegatus were found. This suggested the relationships between K, Rb, 133Cs and 137Cs in sporocarps of S. variegatus is similar to other fungal species
|
|
| 3. |
- Huoman, Johanna, et al.
(författare)
-
Epigenetic rewiring of pathways related to odour perception in immune cells exposed to SARS-CoV-2 in vivo and in vitro
- 2022
-
Ingår i: Epigenetics. - New York, NY, United States : Taylor & Francis. - 1559-2294 .- 1559-2308. ; 17:13, s. 1875-1891
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A majority of SARS-CoV-2 recoverees develop only mild-to-moderate symptoms, while some remain completely asymptomatic. Although viruses, including SARS-CoV-2, may evade host immune responses by epigenetic mechanisms including DNA methylation, little is known about whether these modifications are important in defence against and healthy recovery from COVID-19 in the host. To this end, epigenome-wide DNA methylation patterns from COVID-19 convalescents were compared to uninfected controls from before and after the pandemic. Peripheral blood mononuclear cell (PBMC) DNA was extracted from uninfected controls, COVID-19 convalescents, and symptom-free individuals with SARS-CoV-2-specific T cell-responses, as well as from PBMCs stimulated in vitro with SARS-CoV-2. Subsequently, the Illumina MethylationEPIC 850K array was performed, and statistical/bioinformatic analyses comprised differential DNA methylation, pathway over-representation, and module identification analyses. Differential DNA methylation patterns distinguished COVID-19 convalescents from uninfected controls, with similar results in an experimental SARS-CoV-2 infection model. A SARS-CoV-2-induced module was identified in vivo, comprising 66 genes of which six (TP53, INS, HSPA4, SP1, ESR1, and FAS) were present in corresponding in vitro analyses. Over-representation analyses revealed involvement in Wnt, muscarinic acetylcholine receptor signalling, and gonadotropin-releasing hormone receptor pathways. Furthermore, numerous differentially methylated and network genes from both settings interacted with the SARS-CoV-2 interactome. Altered DNA methylation patterns of COVID-19 convalescents suggest recovery from mild-to-moderate SARS-CoV-2 infection leaves longstanding epigenetic traces. Both in vitro and in vivo exposure caused epigenetic modulation of pathways thataffect odour perception. Future studies should determine whether this reflects host-induced protective antiviral defense or targeted viral hijacking to evade host defence.
|
|
| 4. |
- Spirkovski, Jane, et al.
(författare)
-
M-OP-022 Mast cell apoptosis induced by siramesine, a sigma-2 receptor agonist
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mast cells (MCs) are well known for their detrimental effects in the context of allergic disorders. Strategies that limit MC function can therefore have a therapeutic value. Previous studies have shown that siramesine, a sigma-2 receptor agonist originally developed as an anti-depressant, can induce cell death in transformed cells through a mechanism involving lysosomal destabilization. Since MCs are remarkably rich in lysosome-like secretory granules we reasoned that MCs might be sensitive to siramesine. Here we show that murine and human MCs are highly sensitive to siramesine. Cell death was accompanied by secretory granule permeabilization, as shown by reduced acridine orange staining and leakage of granule proteases into the cytosol. Wild type siramesine-treated MCs underwent cell death with typical signs of apoptosis but MCs lacking serglycin, a proteoglycan crucial for promoting the storage of proteases within MC secretory granules, died predominantly by necrosis. A dissection of the underlying mechanism suggested that the necrotic phenotype of serglycin-/- cells was linked to defective Poly(ADP-ribose) polymerase-1 degradation. In vivo, siramesine treatment of mice caused a depletion of the MC populations of the peritoneum and skin. The present study shows for the first time that MCs are highly sensitive to apoptosis induced by siramesine and introduces the possibility of using siramesine as a therapeutic agent for treatment of MC-dependent disease.
|
|
| 5. |
|
|
