| 1. |
- Hallén, Karin, et al.
(författare)
-
Ergonomisk utvärdering av rollatorprototyp ”Walker”
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar en jämförande studie av Trionics rollatorprototyp ”Walker” och två konventionella utomhusrollatorer. Studien har omfattat litteraturgenomgång, tekniska tester främst avseende forcering av hinder, samt användartester med tio rollatoranvändare som efter ett par veckors provanvändning av ”Walker” jämfört denna med sin ordinarie rollator. Vid användartesterna har främst intervjuer, subjektiva skattningar och EMG analys använts. Den ergonomiska analysen visar att Walker är överlägsen de konventionella rollatorerna vid passage av typiska hinder, såsom trottoarkanter och trädrötter. Kraftåtgången för att forcera en trottoarkant uppmättes till att vara 6-12 gånger större för de testade konventionella rollatorerna jämfört med Walker. I användarutvärderingen fick Walker högre betyg i alla testade utomhusmiljöer jämfört med användarnas ordinarie rollatorer. Den enda miljön där Walker bedömdes ha en sämre funktion än de medverkandes ordinarie rollator var i affärer. Dessutom uppskattas flera andra funktioner av användarna, såsom designen, bromsen och värdefickan. Däremot har Walker vissa brister gentemot konventionella rollatorer vad avser övrig hanterbarhet som hopfällning och smidighet vid passage genom dörrar etc. Speciellt de äldre användarna upplevde att Walker behöver vidareutvecklas i dessa avseenden. I rapporten ges förslag på förbättringar av Walker, såväl från författarna som från de medverkande i studien. Efter avslutad testperiod fick de medverkande användarna svara på frågan om de ville behålla Walker i stället för sin ordinarie rollator. Av de nio som svarade ville sju hellre behålla Walker rollatorn. Samtliga fem medverkande som använde rollator pga. av funktionsnedsättning orsakad av handikapp eller sjukdom ville behålla Walker medan hälften av dem som använde rollator pga. åldersskäl ville behålla den. Huvudslutsatsen av studien är att Walker är ergonomiskt fördelaktig jämfört med konventionella utomhusrollatorer i flera avseenden, speciellt vid användning i terräng och vid hinderpassage. Den upplevs mycket positivt av de yngre medverkande i utvärderingen. Förbättringspotential har konstaterats för vissa funktioner, speciellt vad avser hantering i trånga miljöer och möjligheten att fälla ihop rollatorn.
|
|
| 2. |
- Hallén, Karin, et al.
(författare)
-
Studie av pressmaskiner för VS-arbete
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten av en studie om pressmaskiner på uppdrag av parterna VVS Installatörerna och Byggnads. Tidigare har det uppmärksammats att maskinen är tung och att arbete med den ofta sker i ogynnsamma arbetsställningar över axelhöjd. Målet med projektet har varit att göra en översiktlig kartläggning av vilka maskiner som används för att pressa ihop VS-rör samt att göra en bedömning av arbetsmiljöaspekterna av detta monteringsarbete. Det har genomförts med montörer från tre företag i Stockholmsområdet. En litteraturstudie har genomförts och sammanställts. Arbetsplatsanalyser har gjorts med tio medverkande montörer. Vid dessa har subjektiva metoder såsom intervjuer och skattningar med VIDAR och Borgs CR-10 skala använts och objektiva metoder såsom EMG-metoder, biomekaniska datorsimuleringar och beräkningar. Resultaten visar att det finns olika maskin- och kopplingstyper, men inte någon gemensam standard för maskiner, backar eller kopplingar. I rapporten ges en sammanställning av de maskintyper som de återförsäljare och rörföretag som medverkat anser vara vanligast. Den ergonomiska analysen visar att många av de arbetsmoment med pressmaskin i tak som analyserats är olämpliga ur ergonomisk synpunkt. Arbetsställningarna vid fogning av rör i tak leder till ogynnsamma belastningar. Man arbetar ofta med armarna över axelhöjd, med vridna och böjda arbetsställningar och leder nära eller i ytterläge vilket bidrar till detta. De hanterade maskinerna och backarna (käftarna) som påträffats i studien väger tillsammans mellan 2,5 och 9 kg. I hur stor omfattning pressfogar används har varit svårt att klargöra i studien. Kontaktpersonerna på rörföretagen och återförsäljarna samt montörerna som medverkat i studien bedömde att 40 % eller mer av alla rörfogar pressas. Detta motsägs dock av det faktum att det var svårt att hitta objekt i Stockholmsområdet där man använde pressfogning under den sexveckorsperiod som fältstudien genomfördes. Arbetet som utförs över axelhöjd med att iordningsställa rör inför fogning samt fogning uppskattas av montörerna utgöra ungefär en tredjedel av arbetstiden. Av denna tid utgör själva fogningen en liten del. Används pressning är den muskuloskeletala belastningen högre än vid svetsning/lödning, men fogningstiden är kortare vid pressning än vid svetsning/lödning. En slutsats av studien är att arbete med att pressfoga rör i tak är ergonomiskt sett olämpligt. De ogynnsamma arbetsställningarna i sig är en huvudorsak till detta. Å andra sidan medför de befintliga alternativa arbetsmetoderna också höga belastningar, främst genom att arbetsställningarna är likartade. Därför kan även de befintliga alternativa metoderna vara ogynnsamma, även om dessa inte varit i fokus i denna studie. I rapporten ges även förslag på fortsatt arbete, t.ex. utveckling av nya koncept för fogning av rör. Ett annat är en kartläggning av hur mycket man exponeras för ogynnsamma arbetsställningar och andra riskfaktorer vid olika fogningsmetoder, samt mer information om återhämtningstider efter sådant arbete. Det skulle ge ett bättre underlag för prioriteringar i arbetsmiljöarbetet, eftersom man i den ergonomiska bedömningen också bör väga in typ av arbete (statiskt/dynamiskt) och tidsaspekter (bl.a. exponeringstid).
|
|
| 3. |
- Nilsson, Birgitta, et al.
(författare)
-
Förbättrad arbetsmiljö för anläggningsmaskinförare
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultatet av projektet ”Analys av personskaderisker och deras kostnader för företag med anläggningsmaskiner”. Det har genomförts på uppdrag av Prevent i samarbete med Maskinentreprenörerna (ME), Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) och Facket för Service och Kommunikation (SEKO) och har finansierats av AFA. Syftet med projektet har varit att i) få en översikt av personskadorna (arbetsolycksfall och arbetssjukdomar) och deras kostnader för företag och ii) systematiskt identifiera och bedöma riskerna med arbete i maskinerna och de kostnader de medför för företagen samt iii) undersöka och föreslå risksänkande åtgärder samt skatta riskerna och kostnaderna om dessa åtgärder genomförs. Resultaten baseras främst på arbetsplatsanalyser, intervjuer med maskinförare och företagsledare, litteraturstudier, statistikbearbetningar och analyser med riskhanteringsmetoderna SCA och MAWRIC. Resultaten visar att anläggningsmaskinförare har en påfrestande arbetsmiljö. Belastningsskada är den vanligaste och allvarligaste arbetssjukdomen och den vanligaste arbetsolyckan är att skada sig vid i- och urstigning (fallolyckor). Risken att skada andra runt maskinen upplevs som påfrestande och det sker såväl tillbud som olyckor där människor runt maskinen skadas. Ett viktigt resultat i projektet är en sammanställning av förslag på hur man kan minska personskaderiskerna, både genom att använda redan befintliga lösningar och genom att utveckla nya. Såväl organisatoriska som tekniska förändringar föreslås. Resultaten med SCA visar att de arbetsrelaterade personskaderiskerna medför kostnader för företaget som är i storleksordningen en tredjedel av företagets vinst. Detta är en väsentlig del av företagets resultat. MAWRIC-analysen visar att det finns möjligheter att förbättra arbetsmiljön och att sådana förbättringar bör minska personskaderiskerna. Investeringarna är kostsamma, men medför såväl färre skador som ekonomiska besparingar på sikt (här sett på en femårs-period). Kostnaderna för personskador skulle minska till att därefter utgöra motsvarande 1/8 av vinsten. Detta är en avsevärd sänkning. Förhoppningen är att företag och branschen drar nytta av resultatet från studien och inspireras till arbete med att förbättra arbetsmiljön. Det tjänar alla inblandade på.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rose, Linda, et al.
(författare)
-
Distriktsveterinärer i Bil : Arbetsmiljöenkät, Fältstudie, Underlag till fordonsspecifikation
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien En studie av distriktsveterinärernas arbetsmiljö vid arbete i och runt bilen har genomförts vid KTH:s skola för teknik och hälsa i samarbete med Jordbruksverket och Svenska Distriktsveterinärföreningen och med finansiellt stöd från Utvecklingsrådet. Enkät En enkät om bilen som arbetsmiljö besvarades av 95% av distriktsveterinärerna. Av denna framgår att endast fyra uppger att de ej kör bil i tjänsten, 67% kör bil i jobbet dagligen, 60% av kvinnorna och 76% av männen, 86% kör VW Passat, 40% hoppar in och ut ur bilen mer än 10 ggr/dag, uppgivna körsträckor varierar mellan 1000-8000 mil/år, medianen är 3000 mil, 59% använder dator i bilen. Bilen får goda omdömen vad gäller väghållning, vinterkörning, säkerhet, klimat/ventilation, motorstyrka, instrumentering, sikt, sittkomfort vid körning, mindre bra omdömen om stiga i/ur, lastutrymmets rymlighet och tillgänglighet, hur utrustning transporteras och huruvida bilen är funktionell som arbetsfordon. Bilen får negativa omdömen för arbetsställningar vid lasthantering och mest negativt är arbetsställning vid datorarbete. Ungefär hälften av (47%) uppger att de har fysiska besvär som de sätter i samband med arbetet i bilen. Andelen kvinnliga distriktsveterinärer med kortare tid i yrket än 10 år (46%) är dubbelt så stor som motsvarande andel bland de manliga distriktsveterinärerna (21%). Bland de kvinnor som arbetat kortare än 10 år som veterinär är andelen som rapporterar besvär 47%. Motsvarande andel bland männen var 27%. 91% uppgav att de är mycket eller ganska nöjda med sitt arbete. Fältstudier Sex stationer besöktes och 12 veterinärer (8 kvinnor, 4 män) intervjuades, deras arbetsoperationer i och runt bilen filmades/analyserades och EMG registrering av belastningar i övre extremiteter/rygg/nacke genomfördes. Samtliga intervjuade angav att de hade besvär i form av smärta från muskler eller leder, 10 av 12 från rygg/nacke/axlar, de övriga från knä respektive höft. Arbetet i bilen upptar mellan 2-4 timmar av arbetsdagen, man kör ca 3000 mil/år. De arbetsoperationer som registrerades och analyserades inkluderade i och urstigning, telefonering, datoranvändning, lasthantering, samt användning av olika packsystem. Resultaten från analyserna indikerar sammanfattningsvis bl.a. att insteget i bilen och förarstolens läge är lågt, de som använder dator i bilen anser att arbetsställningen är olämplig, arbetsbelysning i bilen är bristfällig, speciellt för telefon- och datorarbete, bilen upplevs som trång och med otillräcklig lastkapacitet, låg lastlucka hindrar upprätt arbetsställning för långa, bilarna ofta har lös utrustning eller ej fixerat datorbord under färd, kontorsutrustningen gör att batteriet ofta laddar ur, det finns inte plats för passagerare/praktikant i bilen. Underlag till specifikation för nytt arbetsfordon Ett antal förslag till designkrav för ett nytt arbetsfordon för distriktsveterinärer inkluderar aspekter på trafiksäkerhet, komfort, datorarbetsplatsens förutsättningar, utformning och placering, belysningsergonomi, lasthantering, hygien och strömförsörjning. I rapportens bilagor redovisas enkätens frågor, intervjuschema för fältstudien, data och exempel från fältstudien samt slutligen sex möjliga designlösningar för ett arbetsfordon med datorarbetsplats.
|
|
| 7. |
- Rose, Linda M, 1963-, et al.
(författare)
-
Beräkning av arbetsmiljöns ekonomiska effekter på företag och organisationer : En översikt av ett urval modeller och metoder
- 2007
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Dålig arbetsmiljö medför negativa effekter för individen, företaget och samhället. Det är väl känt att brister i arbetsmiljön påverkar hälsan negativt. Däremot är sambanden mellan arbetsmiljö och ekonomin i ett företag eller organisation mindre kända. Metoder för att koppla arbetsmiljö och ekonomi i företag har utvecklats och används som verktyg vid till exempel investeringsanalyser i samband med förbättringar av arbetsmiljön, men på många håll saknas det kunskaper om att sådana metoder existerar och hur de kan användas. Målet med denna översikt har varit att sammanställa information om metoder som kan användas för att bedöma arbetsmiljöns ekonomiska effekter på företag och organisationer. Utan att vara heltäckande har studien visat att det finns ett flertal metoder som kan användas för sådana bedömningar. De olika metoderna täcker olika behov och kan därför användas för olika ändamål. Ett urval av tio befintliga metoder har sammanställts och utvärderats med utgångspunkt i specifika frågeställningar. De metoder som sammanställts kan delas in i tre kategorier: i) metoder där riskanalyser samt beräkning av arbetsmiljöriskernas ekonomiska effekter ingår; ii); metoder för utarbetande och bedömning av åtgärdsförslag i kombination med investeringskalkyler och iii) rena investeringskalkylmetoder. Ett par metoder i sammanställningen faller utanför grupperingen. Vissa metoder har utvecklats eller anpassats för svenska förhållanden medan andra är mer generella. I rapporten diskuteras metodernas olika användningsområden, osäkerheter vid modellering och vid framtagning av indata. Dessutom ges rekommendationer för metodutveckling. En slutsats är att användandet av de befintliga metoderna skulle kunna stimuleras av mer detaljerad vägledning, speciellt för uppskattning av kostnader kopplade till produktivitet och kvalitet, samt exempelbanker med tillämpningar från olika typer av arbetssituationer och branscher. Därutöver bedöms utvecklingsbehovet främst vara modellering av samband mellan arbetsmiljöförhållanden och de faktorer som är starkt kopplade till ett företags resultat, såsom produktivitet och kvalitet.
|
|
| 8. |
- Rose, Linda M., 1963-
(författare)
-
Ergo-Index Slutrapport Etapp 1 : Resultat från litteraturstudie och försöksstudie
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med detta projekt är att vidareutveckla Ergo-Index modellen, som kan användas för att analysera olika sätt att utföra ett arbete på och välja det lämpligaste ur både belastningsergonomiska och produktionsekonomiska aspekter. I Etapp 1 sammanfattas i denna rapport. Här har målet varit att i) samla kunskap om sambanden mellan belastning, belastningstid och återhämtningsbehov samt risken för belastningsskador och ii) samla data som ger underlag för modellering av återhämtningsbehovet. Etapp 1 har till största delen finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, och till del av de medverkande organisationerna. En litteraturstudie baserad på främst databassökningar i Medline, Ergonomics Abstracts och Scopus genomfördes med huvudfokus på samband mellan belastningsnivå, belastningstid, återhämtningsbehov samt modeller inom detta område. En försöksstudie med 10 medverkande från rörbranschen som gjorde sammanlagt 160 försök genomfördes i syfte att få fram data om samband mellan belastningstid, belastningsnivå och återhämtningsbehov. I försöken tryckte de medverkande på ett handtag på en armlängds avstånd framför kroppen i ögonhöjd. Belastningsnivån och belastningstiden varierades mellan olika försök. Såväl subjektiva metoder, t ex skattningar enligt Borg’s CR-10 och RPE skala, som objektiva metoder som kraftmätning och tidtagning användes. Resultaten har bearbetats med statistiska metoder och regressionsanalys har använts för inledande modellering. Exponentiella samband bestämda genom kurvanpassning av försöksdata presenteras, såväl för uthållighetstid (funktion av belastningsnivå) som för återhämtningstid (funktion av belastningsnivå och relativ belastningstid). Högre belastningsnivåer leder till kortare uthållighetstider. Tiden för återhämtning efter belastning som pågått under en relativ belastningstid (fraktion av uthållighetstiden) minskar generellt med minskande belastning för att sedan öka igen vid låga belastningar. Återhämtningstiden är längre för belastningar motsvarande 10 % av maxkraften än vid 30 % vid relativ belastningstid. Sådana data har, enligt författarens kännedom, inte rapporterats tidigare. Däremot, om man normerar återhämtningstiden med reella belastningstiden tenderar denna kvot att vara konstant, vilket innebär att återhämtningstiden är proportionell mot belastningstiden, med olika proportionalitetskonstant för olika belastningsnivåer. Denna proportionalitet är tydligare för belastningscykel 1 än för cykel 2. Vidare visar resultaten att uthållighetstiden är kortare och återhämtningstiden längre vid en upprepad belastning, vilket indikerar att trötthet ackumuleras. Litteraturstudien har gett viktiga resultat exempelvis vad avser olika trötthetsmekanismer, olika typer av belastningssituationer, könsskillnader och psykosociala faktorer. Resultaten från både försöksstudien och litteraturstudien bidrar med viktig kunskap till den vidareutvecklingen av Ergo-Index modellen som kommer att utföras i projektets Etapp 2. I rapporten diskuteras vilka faktorer som bör inkluderas i den fortsatta modellutvecklingen.
|
|
| 9. |
- Rose, Linda M, 1963-
(författare)
-
Ergo-IndexEtapp 2 : Vidareutveckling av metod föranalys av produktionsmetoder – sambandmellan belastningsfaktorer, återhämtning, risk och produktionstid
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report describes the work with refinement of the Ergo-Index model, initially developed in the 1980’s by a group of researchers and practitioners. Ergo-Index is intended to enable comparison of different methods to perform a work task with the aim to support the choice of working methods to satisfy ergonomics requirements as well as requirements on time consumption and production economics. The outputs from the method are assessments of recovery need, production time and load level. The project has been carried out in two parts, of which this report deals with the second part.The objective has been to gain relevant information and to develop the Ergo-Index model further, especially regarding recovery, based on a literature review and an experimental study. In the experimental study maximum exerted forces as well as subjectively assessed Endurance and Resumption times for 15 different loading cases were determined with different load levels and loading times.The results revealed a previously unknown fatigue-load phenomenon, namely that the recovery need was found to be shortest, expressed in relative loading time, for a medium load level (30 % of max), compared to low (10 % of max) and high (50 % of max) load levels. This led to some unexpected difficulties in the project.After several rounds of modeling relations for endurance and recovery need, the new Ergo-Index was developed. This, partly performed by deriving at mathematical relationships via regression analysis and partly by using results from other published studies and also Swedish physical ergonomics legislation recommendations, is described in the report. Seven examples of applications of the model are also given. These form a start of a planned database where applied examples are gathered to facilitate the use of the method. These tasks were also evaluated with subjective methods by the participants, using Borg’s CR10 scale, a body map and interviews and photo- and video-documented. The new model should to be applied and evaluated more than has been done up until now, before it is spread to a large extent. Application and evaluation is planned with a couple of companies.The experimental results have also been used for developing a prediction model of perceived fatigue. Further, also based on the experimental study, where the working task was carried out with one repetition in two subsequent trials, a model for accumulation of fatigue is presented. Both these parts have not been tested or evaluated, but it is suggested to evaluate them in studies with applied repetitive working tasks. These results may also be used to form an enhanced recovery assessment model on occupational tasks for selection of working methods and job design from ergonomics and time perspectives for repetitive work.Issues regarding modeling, such as field of application and accuracy, are discussed. Dissemination of the results, to companies, in educations as well as in the research community, is also described.
|
|
| 10. |
- Rose, Linda M, 1963-
(författare)
-
Ergonomisk utvärdering av materialvagnar med Yoyo hjul
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultatet av projektet "Ergonomisk utvärdering av materialvagnar försedda med YOYO Technologies’ hjulupphängning "Z-axeln", så kallade Yoyo-vagnar. Det har genomförts på uppdrag av Johan Rosenquist, YOYO Technologies i ett samarbete med NCC. Det har finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF. Målet med projektet har varit att göra en ergonomisk utvärdering av prototyper av tre olika typer av Yoyo-materialvagnar; fodervagnar, tegelvagnar och gipsvagnar. Utvärderingen har gjorts i samarbete med byggnadsarbetare som använt dels traditionella vagnar, dels nya Yoyo-vagnar. Semi-strukturerade intervjuer, en enkät baserad på Byggpiloternas frågefomulär på arbetsplatser samt Borg’s RPE-skala har använts. Dessutom har även en del av "Standardised Nordic Questionnaires for the Analysis of Musculo-skeletal Symptoms" använts samt kraftmätningar med dynamometer och fotodokumentation gjorts. Resultaten visar att Yoyo-vagnarna upplevs som lättare att köra över hinder. Fördelarna är att det krävs mindre kraft för att köra över hinder, t.ex. trösklar, och man får färre och mindre ryck än med traditionella vagnar. Det leder till mindre påfrestning på kroppen. Dessutom minskar risken att få tvärstopp på vagnen och att tappa lasten. Kraftmätningarna visar också att den erforderliga kraften för att köra över hinder är väsentligt högre med traditionella vagnar än med Yoyo-vagnar. Statistiskt signifikanta skillnader har påvisats i alla fall utom vid körning av fodervagn framåt över hinder. Kraften var i alla de andra fallen 34 –142 % högre med traditionella vagnar. För dem som använder materialvagnar en stor del av sin arbetstid bedöms Yoyo-vagnar medföra mindre risk att utveckla belastningsbesvär. En slutsats är att Yoyo-vagnarna är ergonomiskt sett fördelaktiga. En annan är att prototyperna som testats kan vidareutvecklas, främst vad gäller mjukhet i hjulen. Yoyo-hjul skulle också kunna vara fördelaktiga i andra tillämpningar, t.ex. pirror, skottkärror och sopvagnar.
|
|
