| 1. |
- Rose, Linda M, 1963-, et al.
(författare)
-
RAMP - A new tool for MSD risk management in manualhandling
- 2017
-
Ingår i: Conference Proceedings 48th Annual Conference of the Association of Canadian Ergonomists & 12th International Symposium on Human Factors in Organizational Design and Management "Organizing for High Performance ".
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Summative Statement: In this conference contribution RAMP (Risk Assessment and Management tool for Manual Handling - Proactively) will be presented. It is developed for managing MSD risks in manual handling jobs. The presentation will include a demonstration of the digitalised tool and information about upcoming Massive Open Online Courses about it.Problem statement: Manual handling work is regarded as one of the main causes to increased risks of developing Musculoskeletal disorders (MSDs). Several MSD risk assessment tools have been developed, but have been found to have insufficiencies in managing MSD risks in manual handling. The insufficiencies include that tools only assess certain body parts or certain types of work, are not freely accessible, assess exposure but not risks, and don´t support the whole risk management process. In 2009 there was a call from a global company, which had identified a need for a scientifically based, freely accessible, risk assessment and risk management tool. The tool should support systematic risk management of MSD risks in manual handling jobs and be able to be used by companies themselves. To meet this call the development of the RAMP tool (Risk Assessment and Management tool for Manual Handling – Proactively) was started. It has been developed in a research and development (R&D) project in close co-operation between researchers and practitioners at companies.Research Objective: The objective of this conference contribution is to present the results of a seven year long R&D project: to describe the RAMP tool and its development, present the digitalised version, share some experiences from its use, and inform about upcoming RAMP Massive Open Online Courses (MOOCs), aimed at educating and training users in the RAMP tool.Methodology: RAMP is scientifically based and was developed with a participative R&D methodology. The participating organisations as well as the methodology, including the base for the development, ranging from scientific publications and legislation to user testing and feed-back, will be described in the presentation.Results: The RAMP tool consists of four parts: RAMP I, RAMP II, The Results module and the Action module. At the conference, these will be presented and the digitalised version of RAMP will be demonstrated. In addition, information about three Massive Open Online Courses (MOOCs) about the RAMP tool which are being developed will be presented and user experiences from applying RAMP will be shared. In addition to the oral presentation a workshop on RAMP is planned to be held at the conference.Discussion: The discussion focuses on how methods like RAMP, which are freely accessible, can be spread after the R&D project is finished. Another question is how to secure updates in the future for methods which do not bring any profit for the developers/owners.Conclusions: It is concluded that RAMP, a scientifically based new tool for risk management of MSD risks in manual handling, is freely available via KTH’s homepage and that a MOOC-package for disseminating knowledge and training on how to use the tool will be accessible from the autumn 2017.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bohgard, Mats, et al.
(författare)
-
Designing work and technology on human terms
- 2009. - 1:1
-
Ingår i: Work and technology on human terms. - Stockholm : Prevent. - 9789173650588 ; , s. 9-18
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Hallén, Karin, et al.
(författare)
-
Ergonomisk utvärdering av rollatorprototyp ”Walker”
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar en jämförande studie av Trionics rollatorprototyp ”Walker” och två konventionella utomhusrollatorer. Studien har omfattat litteraturgenomgång, tekniska tester främst avseende forcering av hinder, samt användartester med tio rollatoranvändare som efter ett par veckors provanvändning av ”Walker” jämfört denna med sin ordinarie rollator. Vid användartesterna har främst intervjuer, subjektiva skattningar och EMG analys använts. Den ergonomiska analysen visar att Walker är överlägsen de konventionella rollatorerna vid passage av typiska hinder, såsom trottoarkanter och trädrötter. Kraftåtgången för att forcera en trottoarkant uppmättes till att vara 6-12 gånger större för de testade konventionella rollatorerna jämfört med Walker. I användarutvärderingen fick Walker högre betyg i alla testade utomhusmiljöer jämfört med användarnas ordinarie rollatorer. Den enda miljön där Walker bedömdes ha en sämre funktion än de medverkandes ordinarie rollator var i affärer. Dessutom uppskattas flera andra funktioner av användarna, såsom designen, bromsen och värdefickan. Däremot har Walker vissa brister gentemot konventionella rollatorer vad avser övrig hanterbarhet som hopfällning och smidighet vid passage genom dörrar etc. Speciellt de äldre användarna upplevde att Walker behöver vidareutvecklas i dessa avseenden. I rapporten ges förslag på förbättringar av Walker, såväl från författarna som från de medverkande i studien. Efter avslutad testperiod fick de medverkande användarna svara på frågan om de ville behålla Walker i stället för sin ordinarie rollator. Av de nio som svarade ville sju hellre behålla Walker rollatorn. Samtliga fem medverkande som använde rollator pga. av funktionsnedsättning orsakad av handikapp eller sjukdom ville behålla Walker medan hälften av dem som använde rollator pga. åldersskäl ville behålla den. Huvudslutsatsen av studien är att Walker är ergonomiskt fördelaktig jämfört med konventionella utomhusrollatorer i flera avseenden, speciellt vid användning i terräng och vid hinderpassage. Den upplevs mycket positivt av de yngre medverkande i utvärderingen. Förbättringspotential har konstaterats för vissa funktioner, speciellt vad avser hantering i trånga miljöer och möjligheten att fälla ihop rollatorn.
|
|
| 6. |
- Hallén, Karin, et al.
(författare)
-
Studie av pressmaskiner för VS-arbete
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten av en studie om pressmaskiner på uppdrag av parterna VVS Installatörerna och Byggnads. Tidigare har det uppmärksammats att maskinen är tung och att arbete med den ofta sker i ogynnsamma arbetsställningar över axelhöjd. Målet med projektet har varit att göra en översiktlig kartläggning av vilka maskiner som används för att pressa ihop VS-rör samt att göra en bedömning av arbetsmiljöaspekterna av detta monteringsarbete. Det har genomförts med montörer från tre företag i Stockholmsområdet. En litteraturstudie har genomförts och sammanställts. Arbetsplatsanalyser har gjorts med tio medverkande montörer. Vid dessa har subjektiva metoder såsom intervjuer och skattningar med VIDAR och Borgs CR-10 skala använts och objektiva metoder såsom EMG-metoder, biomekaniska datorsimuleringar och beräkningar. Resultaten visar att det finns olika maskin- och kopplingstyper, men inte någon gemensam standard för maskiner, backar eller kopplingar. I rapporten ges en sammanställning av de maskintyper som de återförsäljare och rörföretag som medverkat anser vara vanligast. Den ergonomiska analysen visar att många av de arbetsmoment med pressmaskin i tak som analyserats är olämpliga ur ergonomisk synpunkt. Arbetsställningarna vid fogning av rör i tak leder till ogynnsamma belastningar. Man arbetar ofta med armarna över axelhöjd, med vridna och böjda arbetsställningar och leder nära eller i ytterläge vilket bidrar till detta. De hanterade maskinerna och backarna (käftarna) som påträffats i studien väger tillsammans mellan 2,5 och 9 kg. I hur stor omfattning pressfogar används har varit svårt att klargöra i studien. Kontaktpersonerna på rörföretagen och återförsäljarna samt montörerna som medverkat i studien bedömde att 40 % eller mer av alla rörfogar pressas. Detta motsägs dock av det faktum att det var svårt att hitta objekt i Stockholmsområdet där man använde pressfogning under den sexveckorsperiod som fältstudien genomfördes. Arbetet som utförs över axelhöjd med att iordningsställa rör inför fogning samt fogning uppskattas av montörerna utgöra ungefär en tredjedel av arbetstiden. Av denna tid utgör själva fogningen en liten del. Används pressning är den muskuloskeletala belastningen högre än vid svetsning/lödning, men fogningstiden är kortare vid pressning än vid svetsning/lödning. En slutsats av studien är att arbete med att pressfoga rör i tak är ergonomiskt sett olämpligt. De ogynnsamma arbetsställningarna i sig är en huvudorsak till detta. Å andra sidan medför de befintliga alternativa arbetsmetoderna också höga belastningar, främst genom att arbetsställningarna är likartade. Därför kan även de befintliga alternativa metoderna vara ogynnsamma, även om dessa inte varit i fokus i denna studie. I rapporten ges även förslag på fortsatt arbete, t.ex. utveckling av nya koncept för fogning av rör. Ett annat är en kartläggning av hur mycket man exponeras för ogynnsamma arbetsställningar och andra riskfaktorer vid olika fogningsmetoder, samt mer information om återhämtningstider efter sådant arbete. Det skulle ge ett bättre underlag för prioriteringar i arbetsmiljöarbetet, eftersom man i den ergonomiska bedömningen också bör väga in typ av arbete (statiskt/dynamiskt) och tidsaspekter (bl.a. exponeringstid).
|
|
| 7. |
- Insanic, Jasmina, et al.
(författare)
-
Expert user perspectives of the Ergo-Index model for analysis of work tasks
- 2017
-
Ingår i: NES2017 Conference Proceedings. - Lund : Lund University. ; , s. 313-320
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to evaluate an updated beta version of Ergo-Index, a digital tool for ergonomic risk assessments. The evaluation was performed with 15 expert users who assessed type, distance, height and exposure time of certain work tasks, as well as the usability of the tool. In conclusion, the users find the present state of the Ergo-Index suitable as a first screening method. Assessments of lifting work have the greatest inter-rater reliability. Further development of the digitalized version of the tool is needed to improve accuracy assessing input regarding pushing and pulling work tasks, and to increase usability.
|
|
| 8. |
- Lagerström, Gunnar, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö och ekonomi
- 2008. - 1:1
-
Ingår i: Arbete och teknik på människans villkor. - Stockholm : Prevent. - 9789173650373 ; , s. 637-662
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Lagerström, Gunnar, et al.
(författare)
-
Work environment and economics
- 2009. - 1:1
-
Ingår i: Work and Technology on Human Terms. - Stockholm : Prevent. - 9789173650588 ; , s. 1-718
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Nilsson, Birgitta, et al.
(författare)
-
Förbättrad arbetsmiljö för anläggningsmaskinförare
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultatet av projektet ”Analys av personskaderisker och deras kostnader för företag med anläggningsmaskiner”. Det har genomförts på uppdrag av Prevent i samarbete med Maskinentreprenörerna (ME), Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) och Facket för Service och Kommunikation (SEKO) och har finansierats av AFA. Syftet med projektet har varit att i) få en översikt av personskadorna (arbetsolycksfall och arbetssjukdomar) och deras kostnader för företag och ii) systematiskt identifiera och bedöma riskerna med arbete i maskinerna och de kostnader de medför för företagen samt iii) undersöka och föreslå risksänkande åtgärder samt skatta riskerna och kostnaderna om dessa åtgärder genomförs. Resultaten baseras främst på arbetsplatsanalyser, intervjuer med maskinförare och företagsledare, litteraturstudier, statistikbearbetningar och analyser med riskhanteringsmetoderna SCA och MAWRIC. Resultaten visar att anläggningsmaskinförare har en påfrestande arbetsmiljö. Belastningsskada är den vanligaste och allvarligaste arbetssjukdomen och den vanligaste arbetsolyckan är att skada sig vid i- och urstigning (fallolyckor). Risken att skada andra runt maskinen upplevs som påfrestande och det sker såväl tillbud som olyckor där människor runt maskinen skadas. Ett viktigt resultat i projektet är en sammanställning av förslag på hur man kan minska personskaderiskerna, både genom att använda redan befintliga lösningar och genom att utveckla nya. Såväl organisatoriska som tekniska förändringar föreslås. Resultaten med SCA visar att de arbetsrelaterade personskaderiskerna medför kostnader för företaget som är i storleksordningen en tredjedel av företagets vinst. Detta är en väsentlig del av företagets resultat. MAWRIC-analysen visar att det finns möjligheter att förbättra arbetsmiljön och att sådana förbättringar bör minska personskaderiskerna. Investeringarna är kostsamma, men medför såväl färre skador som ekonomiska besparingar på sikt (här sett på en femårs-period). Kostnaderna för personskador skulle minska till att därefter utgöra motsvarande 1/8 av vinsten. Detta är en avsevärd sänkning. Förhoppningen är att företag och branschen drar nytta av resultatet från studien och inspireras till arbete med att förbättra arbetsmiljön. Det tjänar alla inblandade på.
|
|
