SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Rosengren A) ;hsvcat:5"

Sökning: WFRF:(Rosengren A) > Samhällsvetenskap

  • Resultat 1-4 av 4
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bixby, H., et al. (författare)
  • Rising rural body-mass index is the main driver of the global obesity epidemic in adults
  • 2019
  • Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 569:7755, s. 260-4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Body-mass index (BMI) has increased steadily in most countries in parallel with a rise in the proportion of the population who live in cities(.)(1,2) This has led to a widely reported view that urbanization is one of the most important drivers of the global rise in obesity(3-6). Here we use 2,009 population-based studies, with measurements of height and weight in more than 112 million adults, to report national, regional and global trends in mean BMI segregated by place of residence (a rural or urban area) from 1985 to 2017. We show that, contrary to the dominant paradigm, more than 55% of the global rise in mean BMI from 1985 to 2017-and more than 80% in some low- and middle-income regions-was due to increases in BMI in rural areas. This large contribution stems from the fact that, with the exception of women in sub-Saharan Africa, BMI is increasing at the same rate or faster in rural areas than in cities in low- and middle-income regions. These trends have in turn resulted in a closing-and in some countries reversal-of the gap in BMI between urban and rural areas in low- and middle-income countries, especially for women. In high-income and industrialized countries, we noted a persistently higher rural BMI, especially for women. There is an urgent need for an integrated approach to rural nutrition that enhances financial and physical access to healthy foods, to avoid replacing the rural undernutrition disadvantage in poor countries with a more general malnutrition disadvantage that entails excessive consumption of low-quality calories.
  •  
2.
  • Mishra, A, et al. (författare)
  • Diminishing benefits of urban living for children and adolescents' growth and development
  • 2023
  • Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1476-4687 .- 0028-0836. ; 615:7954, s. 874-883
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Optimal growth and development in childhood and adolescence is crucial for lifelong health and well-being1–6. Here we used data from 2,325 population-based studies, with measurements of height and weight from 71 million participants, to report the height and body-mass index (BMI) of children and adolescents aged 5–19 years on the basis of rural and urban place of residence in 200 countries and territories from 1990 to 2020. In 1990, children and adolescents residing in cities were taller than their rural counterparts in all but a few high-income countries. By 2020, the urban height advantage became smaller in most countries, and in many high-income western countries it reversed into a small urban-based disadvantage. The exception was for boys in most countries in sub-Saharan Africa and in some countries in Oceania, south Asia and the region of central Asia, Middle East and north Africa. In these countries, successive cohorts of boys from rural places either did not gain height or possibly became shorter, and hence fell further behind their urban peers. The difference between the age-standardized mean BMI of children in urban and rural areas was <1.1 kg m–2 in the vast majority of countries. Within this small range, BMI increased slightly more in cities than in rural areas, except in south Asia, sub-Saharan Africa and some countries in central and eastern Europe. Our results show that in much of the world, the growth and developmental advantages of living in cities have diminished in the twenty-first century, whereas in much of sub-Saharan Africa they have amplified.
  •  
3.
  • Bäcklander, Gisela, 1983- (författare)
  • Autonomous, yet Aligned : Challenges of Self-Leadership in Context
  • 2019
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Följande avhandling bidrar till teorier om ledning av kunskapsarbete på mikronivå, genom att undersöka självledarskap i kunskapsarbete och organisatoriska försök att främja det på individ- och teamnivåer. Det empiriska materialet är insamlat i kontexter av innovativ mjukvaruutveckling, konsulter, och aktivitetsbaserat arbetssätt; metoden är företrädesvis djupintervjuer och tematisk analys, och i papper IV enkät och statistisk analys. Den övergripande forskningsfrågan har varit: Hur kan organisationer stödja hållbart och produktivt självledarskap hos sina anställda?   I papper I framträder en förmåga att “se” vilket arbete som skulle göras. Det antyder att situationellt omdöme och uppmärksamhet är nyckelingredienser i vad som slutligen ses som framgångsrikt självgående eller självledarskap hos anställda. I papper II indikerar kunskapsarbetare själva att en förväntan att kunna ”utläsa” chefens/omgivningens krav som något som bidrar till ett internaliserande av krav och att man ser sig själv som källan till stress. Konsulterna i studien uttryckte en tro på interna själv-disciplinära strategier av en mer reaktiv natur som det som skulle göra dem mer självledande. I själva verket så visade deras berättelser istället på att det snarare var mer externa och proaktiva strategier (att välja eller ändra arbetsmiljön) som fungerade bäst i praktiken, vilket rimmar väl med den forskning om begränsade resurser för självreglering som publicerats på senare tid.   Baserat på papper I & II så undersöker papper IV kvantitativt hypotesen att ha god tillgång till arbetsrelevant information (“information richness”) skulle ha ett starkare samband med lägre kognitiv stress, och bättre prestation, är de interna och självfokuserade strategier som förordas i det etablerade konceptet och måttet self-leadership (självledarskap). I synnerhet i en kontext av aktivitetsbaserat arbete, där medarbetarna själva har stark möjlighet att bestämma hur, var, när, och med vem de utför arbete. Hypoteserna bekräftades i stort, vilket tyder på att när organisatoriska situationer inte kan konfigureras starkt, till exempel eftersom den bästa arbetsprocessen inte är känd, eller för att innovation eller olika samarbeteskonstellationer krävs, så behöver de berikas så att den orientering och om-orientering som anställda behöver göra inte blir för belastande för den enskilda och försämrar kognitiv funktion och prestation.   Papper III är en fallstudie av agila coacher (AC) på Spotify och hur de praktiserar ett underlättande ledarskap (”enabling leadership”), en central, balanserade kraft inom complexity leadership theory (Uhl-Bien, Marion, & McKelvey, 2007). Coacher praktiserar underlättande ledarskap genom att öka kontext-känsligheten hos andra, genom stöd till andra ledarroller, genom att etablera och förstärka enkla beslutsprinciper, observera gruppdynamik, synliggöra motsättningar och underlätta och uppmuntra konstruktiv dialog. AC som komplexitetsledare värderar att vara närvarande, observera och reagera i ögonblicket. Fynden antyder att den flexibla struktur som en uppmärksam coach bidrar med kan vara ett fruktsamt sätt att navigera och balansera autonomi och målstyrning, att ha en gemensam riktning.Omformuleringen av konceptet självledarskap i den här avhandlingen pekar på vikten av att, som individ, 1) kunna navigera ”svaga” situationer och att se eller skapa sina egna arbetsuppgifter på ett sådant sätt som gör ett värdefullt bidrag till organisationen, och 2) ha möjligheten att avlasta kognitiva krav på sin miljö i bred mening. Att stödja självledarskap innebär i så fall att stödja dessa två huvudmekanismer. Och med ett resursperspektiv kan vi säga att organisationer kan erbjuda stöd genom att bygga eller erbjuda resurser av olika slag, som i sin tur låter medarbetare ha mer kvar av sina interna, personliga resurser för de tillfällen då de verkligen behövs.
  •  
4.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-4 av 4

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy