| 1. |
- Björck, Lena, 1959, et al.
(författare)
-
Healthy people's reluctance to take medication is underestimated. Study shows that healthy people's attitude to cardiovascular primary prevention is complex
- 2016
-
Ingår i: Lakartidningen. - 1652-7518. ; 113
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Physicians often assume that patients have a negligible aversion to lifelong medication and that medication disutility is almost zero. While a large number of patients are willing to take a lifelong primary prevention therapy that allow them to live longer, there is a group with extreme medication disutility desiring 10 years or more in life expectancy in order to consider therapy. Also, the expected benefits of medication often exceed the real benefits. When initiating medication the patients should be actively involved in the decision-making process. An individualized approach could potentially increase the adherence to therapy.
|
|
| 2. |
- Björck, Lena, 1959, et al.
(författare)
-
Högt BMI i medelåldern ökar risken för senare hjärtsvikt
- 2016
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Physicians often assume that patients have a negligible aversion to lifelong medication and that medication disutility is almost zero. While a large number of patients are willing to take a lifelong primary prevention therapy that allow them to live longer, there is a group with extreme medication disutility desiring 10 years or more in life expectancy in order to consider therapy. Also, the expected benefits of medication often exceed the real benefits. When initiating medication the patients should be actively involved in the decision-making process. An individualized approach could potentially increase the adherence to therapy.
|
|
| 3. |
- Olsson, Anders G., et al.
(författare)
-
Kolesterolhypotesen står sig. Kolesterol är en riskfaktor för ateroskleros, visar aktuell lägesrapport : [The cholesterol hypothesis holds. Cholesterol is a risk factor for atherosclerosis according to current status report]
- 2010
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 107:12, s. 831-836
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Då kolesterolhypotesen nyligen ifrågasatts har en uppdatering gjorts av kolesterolets roll i aterogenesen hos människa. Genetiska, epidemiologiska, cellbiologiska, molekylärbiologiska och kliniska skäl som anförs visar entydigt på en viktig roll för low-density lipoprotein (LDL) i aterosklerosutvecklingen. Behandlingsstudier med olika typer av LDL-sänkande behandling styrker ytterligare att kolesterol har stor betydelseför uppkomsten av ateroskleros. Fortfarande kvarstår en stor risk för hjärt–kärlsjukdom i Sverige. Nya hypoteser kring orsaken till ateroskleros är därför välkomna. Nya tankar kan vara att optimal LDL-nivå ännu inte uppnåtts och/eller att andra lipoproteiner, såsom high-density lipoprotein (HDL) eller triglycerider också måste tas med som viktiga aterogena faktorer.
|
|
| 4. |
- Rosengren, Annika, 1951
(författare)
-
Psykisk stress ökar risk för kardiovaskulär sjukdom : [Psychological stress increases the risk of cardiovascular disease]
- 2010
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 107:36, s. 2096-2099
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Psykisk stress har länge ansetts kunna orsaka såväl hjärtinfarkt som slaganfall, men vetenskapligt fanns det tidigare inte så mycket stöd för detta. På senare år har flera dimensioner inom det bredare begreppet psykosociala faktorer kommit att förknippas med risken för framför allt hjärtinfarkt. Sammantaget finns det nu rätt mycket stöd för hypotesen att stress kan bidra till kardiovaskulär sjukdom och påverka prognosen. Stress på arbetet och i familjen, negativa livshändelser, brist på kontroll, låg socioekonomisk status och depression är några av de faktorer som har visats påverka risken för hjärtinfarkt, stroke eller olika intermediära faktorer som fetma eller diabetes. Det finns ännu inga hållbara bevis för att interventioner mot stress har några gynnsamma effekter på prognosen, men de studier som har gjorts har ganska stora svagheter. Antidepressiva förefaller inte påverka prognosen men kan naturligtvis användas för behandling av depression även hos patienter med kardiovaskulär sjukdom.
|
|
| 5. |
- Söderberg, Mia, 1977, et al.
(författare)
-
Arbetsrisker, livsvillkor och bristande tillgång till information - En intervjustudie bland utlandsfödda arbetare i högriskyrken för covid-19
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Covid-19 är överrepresenterad i flera yrkesgrupper utanför den uppmärksammade vård- och omsorgssektorn. Dessa mindre uppmärksammade yrken kännetecknas av låg lön, låga utbildningskrav och en hög andel utlandsfödda arbetare. Men trots en noterbart högre förekomst av smitta saknas kunskap om yrkesspecifika smittrisker och om livsvillkor inom denna grupp eller att vara utlandsfödd, bidrar till ökade risker. Sådana kunskapsluckor försvårar preventiva insatser och riskerar att grupper i samhället som redan kännetecknas av sämre hälsa blir särskilt utsatta vid pandemier. Syftet med den här studien är att undersöka arbetsfaktorer och livsvillkor som kan utgöra smittrisker för covid-19 bland utlandsfödda personer i yrken utanför vård- och omsorgssektorn, där man noterat en hög förekomst av covid-19. Baserat på tidigare studier har vi valt att titta närmare på taxiförare, buss- och spårvagnsförare, pizzabagare, städare och fastighetsskötare. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer, vilket innebar att alla frågor utgick från en intervjumall, men med öppna frågor vilket möjliggjorde att deltagarna fritt kunde beskriva sin situation. Samtliga intervjuer transkriberades och innehållet analyserades utifrån en metod baserad på systematisk textkondensering. Elva personer intervjuades, varav tio var män, med Syrien, Turkiet, Somalia, Irak och Palestina som ursprungsländer. Studiens initiala fokus var yrkesrisker och levnadsförhållanden, men det framgick snabbt att aspekter av tillgång till anpassad information också var av betydelse. De två övergripande huvudtemana mynnade därmed ut i: ”Smittrisker i arbetet” och ”Otillräckligt anpassad information”. Under huvudtemat ”Smittrisker i arbetet” identifierade vi följande delteman: Smittade ytor, Brist på skyddsutrustning, Nära sociala kontakter, Bristande säkerhetskultur och Ekonomiska svårigheter till sjukskrivning. Inom huvudtemat ”Otillräckligt anpassad information” framstod delteman: Ej språkligt anpassad, Bristande kännedom om andra typer av informationskanaler, Skapar ej tillit och Bristande kännedom om specifika skyddsbehov. Även om våra teman spänner över flera dimensioner återkommer strukturella faktorer relaterade till arbetsförhållanden, utsatthet och bristande livskontroll, som minskar möjligheter att skydda sig för smitta. Då vår studie baserats på ett litet antal personer har resultaten begränsad överförbarhet, men kan utgöra ett underlag till större och fördjupade studier och bidra med förslag till anpassat stöd till grupper med särskilda behov.
|
|
