| 1. |
- Andersson, Birgit, 1953-
(författare)
-
Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of how leisure-time pedagogues´ professional identity is changed as a consequence of altered governance and resulting new tasks. More specifically the study is oriented towards understanding how external demands for quality accounts, assessments and documentation in leisure-time centers and schools, affect leisure-time pedagogues´ practice of their profession and professional identity, and how the leisure-time pedagogues relate to these demands. The empirical data are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues. The analysis draws on profession theories perspective and concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues’ profession and in what direction the profession is developing: de-professionalization, professionalization or re-configuration. Bourdieu´s sociological theories with concepts of field, capital and habitus are also used for understanding of the leisure-time pedagogues´ positions, actions, and explicit relations to other professional groups. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, introduction of new public management, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. Working with traditional methods creates problems and it becomes hard to balance the work between leisure-time centre and school. The thesis shows that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues´ professional identity. Assessment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible. The thesis illustrates that the profession of leisure-time pedagogue is being reshaped and that the leisure-time pedagogues’ professional identity can be understood in different ways. The thesis also illustrates how a core of traditional knowledge base stands out as central for most of the professionals in the various professional identities that are found. The differences that are found are related to the local governance of schools’ organisation; to what extent the leisure-time pedagogues’ work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues’ collective base is in the school unit.
|
|
| 2. |
- Andersson, Irene, et al.
(författare)
-
Teacher Education and the Core of Citizenship Education for Young Children
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Abstract This paper is a critical reflection on the basic ideas underpinning the new teacher education programmes at Malmö University. The main idea has been to combine subject studies, didactics and pedagogy in teacher education. We claim that personal encounters are one of the prerequisites for student teachers to learn and in depth understand in order to be able to translate into teaching. In the paper we will present and discuss some examples of personal encounters in relation to Citizenship Education within the main-subject “Social Science Subject and Children’s Learning”. This will illustrates a possible way of the construction of meaning in teacher education.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Eriksson-Sjöö, Tina, et al.
(författare)
-
Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext- Studentens utveckling mot professionell kompetens
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets övergripande idé var att stödja studenters lärande genom att använda deras erfarenheter från förvärvsarbete eller föreningsverksamhet för att utveckla empatisk förmåga, perspektivtagande och värderingsförmåga. Avsikten var att bidra till utveckling mot professionell kompetens i lärar- och socionomutbildningarna. Projektet genomfördes i ett antal seminarier i socionom- respektive lärarutbildningen samt med en grupp högskolestudenter i Näktergalen mentorsverksamhet. Utgångspunkten för dessa seminarier var studenternas nedskrivna personliga berättelser från en situation/ett möte som väckt starka känslor positiva eller negativa. Berättelserna i jagform berättades, diskuterades och skrevs om från ett annat perspektiv – återberättades, bearbetades och kopplades till den kommande professionen. Den narrativa metoden och perspektivtagande visade sig betydelsefulla för att stärka studenters kompetenser inom området värderingsförmåga och förhållningssätt.
|
|
| 5. |
- Eriksson-Sjöö, Tina, et al.
(författare)
-
Studenters utveckling till professionell kompetens. Att an-vända erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Denna rundabordssession presenterar ett pågående utvecklingsprojekt, som finansieras av Nshu, ”Studentens utveckling mot professionell kompetens”. Projektet omfattar studenter i socionom- och lärarutbildningarna samt studenter som är mentorer (högskolestudenter) i Näk-tergalen mentorsverksamhet. I denna verksamhet, Näktergalen, medverkar studenter från oli-ka områden inom Malmö högskola som mentorer för var sitt skolbarn. Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla metoder som tillvaratar studenters erfaren-heter utanför ordinarie utbildningskontext på ett sätt som stödjer deras lärande inom områden av vikt för det yrke de utbildar sig till, särskilt värderingsförmåga och förhållningssätt. Att utveckla ett empatiskt och etiskt förhållningssätt, förmåga att ta den andres perspektiv och en medvetenhet om egna fördomar är exempel på värderingsförmåga och förhållningssätt som ingår i t ex lärares och socionomers professionella kompetens. Studenter kommer till högsko-lan med olika bakgrund och erfarenheter men sällan eller aldrig används eller utnyttjas deras arbetslivs- och föreningserfarenheter. På högskolor får ofta de studenter som har teoretiska kunskaper och kurser bakom sig ett försprång i fråga om skrivande och reflekterande. Tanken har varit att även betona studenters icke akademiska meriter, ge dem bekräftelse på att dessa erfarenheter är viktiga som grund för reflektion och utveckling mot professionell kompetens. Ett annat syfte med projektet har varit att i enlighet med Bolognaprocessens krav, bidra till formulering av lärandemål och bedömningsinstrument som hänför sig till lärandemål inom området värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenters arbetslivs- eller föreningserfarenheter i allmänhet före eller vid sidan av studier tex. från servicesektorn, industri etc. men inte minst från social och pedagogisk verksamhet, tex. scout- eller idrottsledare, behandlingsassistent, aktiviteter i frivilliga organisationer har varit utgångspunkt för berättelser som studenterna skrivit. De har ombetts skriva en kort be-rättelse om en situation eller händelse som de varit med om. Det skulle vara en händelse som de minns eftersom den väckt starka känslor, positiva eller negativa. Den kan ha hänt nyligen eller för flera år sedan. Det kan handla om ett dilemma. Berättelserna har sedan varit underlag för diskussioner i seminarierna. Studenterna har också fått skriva om berättelserna från en annan persons perspektiv. Deltagande studenter har ingått i sex olika seminariegrupper omfat-tande 6-14 studenter i varje. Seminariegrupperna från socionom- och lärarutbildningarna har haft 8 seminarier under 2007. Detta sätt att arbeta med berättelser har vi inspirerats av från de kanadensiska forskarna Clan-dinin och Connelly som har studerat lärares kunskap uttryckt i begreppet "personal practical knowledge" baserat i vad de kallar "narratives of experience". Med utgångspunkt i bland an-nat Bateson har Clandinin och Connelly utvecklat begreppet "stories to live by" som ett sätt att förstå hur kunskap, kontext och identitet är relaterade och kan förstås narrativt. Projektet utvärderas med hjälp av en extern utvärderare, som för närvarande sammanställer resultaten. Utvärderingen är både formativ och summativ och har använt kvantitativa och kva-litativa data med utgångspunkt i deltagarnas självvärderingar. I projektgruppen ingår: Lena Rubinstein Reich, projektledare, Lärarutbildningen, Malmö högskola Carina Sild Lönroth, Mentorsverksamheten Näktergalen, Lärarutbildningen, Malmö högskola Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid Hillborg, Lärarutbildningen, Malmö högskola Pernilla Björemark, Lärarutbildningen, Malmö högskola Martina Campart, universitetslektor, Hälsa och samhälle, Malmö högskola
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fresko, Barbara, et al.
(författare)
-
Developing narratives as a pedagogical approach to fostering professional interpersonal competences
- 2013
-
Ingår i: Studies in Educational Evaluation. - : Elsevier. - 0191-491X .- 1879-2529. ; 39:4, s. 232-239
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study examined a project aimed at helping students develop professional interpersonal skills.Groups of university students in social work, teacher training, and a student mentoring program for children at-risk participated in seminars where they developed narratives derived from personal experience in interaction with others. The theoretical framework for the project was inspired by the idea of ‘‘stories to live by’’ developed by Clandinin and Connelly. Data for the study were collected from questionnaires, interviews, and focus groups. Results indicated that narrative-building activities, when implemented in a structured and consistent manner, can contribute to improving empathy and perspective-taking abilities, developing self-knowledge, and enhancing communication skills.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Månsson, Annika, et al.
(författare)
-
Democracy in research circles to enable new perspectives on early childhood education and didactics
- 2014
-
Ingår i: Educare. - : Malmö högskola, Lärande och Samhälle. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; 10:2, s. 39-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to examine aspects of democracy derived from partici-pation in so-called research circles, and to discuss participatory and democratic ideas arising in those circles as they relate to perspectives on early childhood education. This paper draws its argument mainly from material recorded from two research circles — one on Gender and the other on New subject didactic challenges in preschool. The analysis was based on the separate data from the two research circles and on a comparison between them. It is a theoretically governed approach based on Klafki’s critical constructive didactics and Biesta’s critical discussion on education and democracy in relation to the rise of neolib-eralism. Larsson’s three aspects of democracy in relation to study circles have been used: equal participation, horizontal relations and knowledge that inform standpoints. The diversity between the circles resulted in variations concerning form and content that could be discussed as related to democracy aspects.
|
|
| 10. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Att stärka den vetenskapliga grunden
- 2017
-
Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 99-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.
|
|
