| 1. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Att stärka den vetenskapliga grunden
- 2017
-
Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 99-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.
|
|
| 2. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Den svenska skolan i det mångkulturella samhället : Konsekvenser för lärarutbildningen
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Vad händer med skolan i ett allt mer mångkulturellt samhälle? Skolan har varit ett mycket nationellt projekt, konstruerad för medborgarfostran, sammanhållande och ett kollektivt gemensamt kunnande. Detta projekt, ”skolan” utsätts i mångfaldens samhälle för utmaningar och gränsprövningar. ocioekonomiska faktorer samt varierade regionala och lokala villkor, bland annat en ökad segregation, har fått en betydande roll för skolans syfte, innehåll och arbetssätt. Den generelle ”läraren”, ”skolan” finns inte längre. Denna rapport bygger på en intervjustudie med skolledare i mångetniska skolor i Malmöregionen och diskuterar frågor som: Hur beskrivs skolans funktion och uppgift där? Hur beskrivs lärarens arbete? Vilka kompetenser efterfrågas? Förändras läraruppgiften och i så fall hur? Hur kan en alltmer heterogen elevgrupp använda skolan som lärandemiljö? Hur ser den kulturella lärandegrammatiken ut? Och slutligen den fråga kring vilken denna rapport cirklar - hur förbereder lärarutbildningen för denna nya skola? Vilka konsekvenser har de här studerade skolvillkoren för lärarutbildningen?
|
|
| 3. |
- Tallberg Broman, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Likvärdighet i en skola för alla - Historisk bakgrund och kritisk granskning av likvärdigheten i den svenska skolan
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författarna fokuserar på nutidens skola för alla, men startar i det utpräglade klass- och könsuppdelade skolväsendet utvecklat under flera århundraden. I forskningen redovisas ofta ett tydligt engagemang för likvärdighetsfrågorna och området representerar delvis en emancipatorisk forskning. En klass- köns- och etnicitetsstrukturerad skola omformas till en skola för alla. De grupper som tidigast återfanns i någon form av skolsystem, de mer välbeställda unga männen problematiseras minst i forskningen. Flickorna, arbetarbarnen och invandrareleverna fokuseras i högre grad. Det är då mer dessa elevgrupper och deras relation till skolan, innehållet, klassrummet och provet som problematiseras. Författarna konstaterar att vår skolhistoria är verksam i nutidens skola och undervisning. Processen från en klass- köns- och etnicitetsstrukturerad skola till en skola för alla kan ses som pågående med motsättningar och nya särskiljande principer och med olika aktörer, till vilka även forskarna bör räknas. Forskningen förändras från ett mer strukturellt, modernt närmande (kön, klass, etnicitet) till ett mer post-strukturellt(identitet, subjektivitet).
|
|
