| 1. |
- Andersson, Birgit, 1953-
(författare)
-
Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of how leisure-time pedagogues´ professional identity is changed as a consequence of altered governance and resulting new tasks. More specifically the study is oriented towards understanding how external demands for quality accounts, assessments and documentation in leisure-time centers and schools, affect leisure-time pedagogues´ practice of their profession and professional identity, and how the leisure-time pedagogues relate to these demands. The empirical data are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues. The analysis draws on profession theories perspective and concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues’ profession and in what direction the profession is developing: de-professionalization, professionalization or re-configuration. Bourdieu´s sociological theories with concepts of field, capital and habitus are also used for understanding of the leisure-time pedagogues´ positions, actions, and explicit relations to other professional groups. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, introduction of new public management, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. Working with traditional methods creates problems and it becomes hard to balance the work between leisure-time centre and school. The thesis shows that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues´ professional identity. Assessment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible. The thesis illustrates that the profession of leisure-time pedagogue is being reshaped and that the leisure-time pedagogues’ professional identity can be understood in different ways. The thesis also illustrates how a core of traditional knowledge base stands out as central for most of the professionals in the various professional identities that are found. The differences that are found are related to the local governance of schools’ organisation; to what extent the leisure-time pedagogues’ work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues’ collective base is in the school unit.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson-Sjöö, Tina, et al.
(författare)
-
Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext- Studentens utveckling mot professionell kompetens
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets övergripande idé var att stödja studenters lärande genom att använda deras erfarenheter från förvärvsarbete eller föreningsverksamhet för att utveckla empatisk förmåga, perspektivtagande och värderingsförmåga. Avsikten var att bidra till utveckling mot professionell kompetens i lärar- och socionomutbildningarna. Projektet genomfördes i ett antal seminarier i socionom- respektive lärarutbildningen samt med en grupp högskolestudenter i Näktergalen mentorsverksamhet. Utgångspunkten för dessa seminarier var studenternas nedskrivna personliga berättelser från en situation/ett möte som väckt starka känslor positiva eller negativa. Berättelserna i jagform berättades, diskuterades och skrevs om från ett annat perspektiv – återberättades, bearbetades och kopplades till den kommande professionen. Den narrativa metoden och perspektivtagande visade sig betydelsefulla för att stärka studenters kompetenser inom området värderingsförmåga och förhållningssätt.
|
|
| 4. |
- Eriksson-Sjöö, Tina, et al.
(författare)
-
Studenters utveckling till professionell kompetens. Att an-vända erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Denna rundabordssession presenterar ett pågående utvecklingsprojekt, som finansieras av Nshu, ”Studentens utveckling mot professionell kompetens”. Projektet omfattar studenter i socionom- och lärarutbildningarna samt studenter som är mentorer (högskolestudenter) i Näk-tergalen mentorsverksamhet. I denna verksamhet, Näktergalen, medverkar studenter från oli-ka områden inom Malmö högskola som mentorer för var sitt skolbarn. Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla metoder som tillvaratar studenters erfaren-heter utanför ordinarie utbildningskontext på ett sätt som stödjer deras lärande inom områden av vikt för det yrke de utbildar sig till, särskilt värderingsförmåga och förhållningssätt. Att utveckla ett empatiskt och etiskt förhållningssätt, förmåga att ta den andres perspektiv och en medvetenhet om egna fördomar är exempel på värderingsförmåga och förhållningssätt som ingår i t ex lärares och socionomers professionella kompetens. Studenter kommer till högsko-lan med olika bakgrund och erfarenheter men sällan eller aldrig används eller utnyttjas deras arbetslivs- och föreningserfarenheter. På högskolor får ofta de studenter som har teoretiska kunskaper och kurser bakom sig ett försprång i fråga om skrivande och reflekterande. Tanken har varit att även betona studenters icke akademiska meriter, ge dem bekräftelse på att dessa erfarenheter är viktiga som grund för reflektion och utveckling mot professionell kompetens. Ett annat syfte med projektet har varit att i enlighet med Bolognaprocessens krav, bidra till formulering av lärandemål och bedömningsinstrument som hänför sig till lärandemål inom området värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenters arbetslivs- eller föreningserfarenheter i allmänhet före eller vid sidan av studier tex. från servicesektorn, industri etc. men inte minst från social och pedagogisk verksamhet, tex. scout- eller idrottsledare, behandlingsassistent, aktiviteter i frivilliga organisationer har varit utgångspunkt för berättelser som studenterna skrivit. De har ombetts skriva en kort be-rättelse om en situation eller händelse som de varit med om. Det skulle vara en händelse som de minns eftersom den väckt starka känslor, positiva eller negativa. Den kan ha hänt nyligen eller för flera år sedan. Det kan handla om ett dilemma. Berättelserna har sedan varit underlag för diskussioner i seminarierna. Studenterna har också fått skriva om berättelserna från en annan persons perspektiv. Deltagande studenter har ingått i sex olika seminariegrupper omfat-tande 6-14 studenter i varje. Seminariegrupperna från socionom- och lärarutbildningarna har haft 8 seminarier under 2007. Detta sätt att arbeta med berättelser har vi inspirerats av från de kanadensiska forskarna Clan-dinin och Connelly som har studerat lärares kunskap uttryckt i begreppet "personal practical knowledge" baserat i vad de kallar "narratives of experience". Med utgångspunkt i bland an-nat Bateson har Clandinin och Connelly utvecklat begreppet "stories to live by" som ett sätt att förstå hur kunskap, kontext och identitet är relaterade och kan förstås narrativt. Projektet utvärderas med hjälp av en extern utvärderare, som för närvarande sammanställer resultaten. Utvärderingen är både formativ och summativ och har använt kvantitativa och kva-litativa data med utgångspunkt i deltagarnas självvärderingar. I projektgruppen ingår: Lena Rubinstein Reich, projektledare, Lärarutbildningen, Malmö högskola Carina Sild Lönroth, Mentorsverksamheten Näktergalen, Lärarutbildningen, Malmö högskola Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid Hillborg, Lärarutbildningen, Malmö högskola Pernilla Björemark, Lärarutbildningen, Malmö högskola Martina Campart, universitetslektor, Hälsa och samhälle, Malmö högskola
|
|
| 5. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Att stärka den vetenskapliga grunden
- 2017
-
Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 99-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.
|
|
| 6. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Den svenska skolan i det mångkulturella samhället : Konsekvenser för lärarutbildningen
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Vad händer med skolan i ett allt mer mångkulturellt samhälle? Skolan har varit ett mycket nationellt projekt, konstruerad för medborgarfostran, sammanhållande och ett kollektivt gemensamt kunnande. Detta projekt, ”skolan” utsätts i mångfaldens samhälle för utmaningar och gränsprövningar. ocioekonomiska faktorer samt varierade regionala och lokala villkor, bland annat en ökad segregation, har fått en betydande roll för skolans syfte, innehåll och arbetssätt. Den generelle ”läraren”, ”skolan” finns inte längre. Denna rapport bygger på en intervjustudie med skolledare i mångetniska skolor i Malmöregionen och diskuterar frågor som: Hur beskrivs skolans funktion och uppgift där? Hur beskrivs lärarens arbete? Vilka kompetenser efterfrågas? Förändras läraruppgiften och i så fall hur? Hur kan en alltmer heterogen elevgrupp använda skolan som lärandemiljö? Hur ser den kulturella lärandegrammatiken ut? Och slutligen den fråga kring vilken denna rapport cirklar - hur förbereder lärarutbildningen för denna nya skola? Vilka konsekvenser har de här studerade skolvillkoren för lärarutbildningen?
|
|
| 7. |
- Rubinstein Reich, Lena
(författare)
-
Elevinflytande i skolan
- 2011
-
Ingår i: Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. - : Natur & Kultur. - 9789127130050 ; , s. 93-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om elevinflytande i skolan när det gäller grundskolans tidiga år. Förutsättningar för inflytande ur elevens perspektiv, lärarens uppdrag och dilemman samt den problematik som kan finnas när det gäller elevinflytande behandlas.
|
|
| 8. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Invandrade lärares arbetssituation och läraridentitet
- 2006
-
Ingår i: Educare. - : Malmö högskola, Lärarutbildningen. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 66-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is a report of the second part of a study of how one group of unemployed academics with migrant background perceives their encounter with the Swedish school system and how they construe their “new” teacher identities after a two-year complementary program where they have acquired Swedish teaching certification as Science and Math-teachers. The first part of the study comprised interviews with 28 of these teachers as well as with 12 administrators at the schools where the teachers were employed. This second part of the study was conducted three years later and comprises interviews with 26 of the 28 teachers. A significant result was that nearly all of the teachers who had taken the course had found employment as teachers four years later. Moreover, almost all of the teachers were employed in schools where the majority of the students had migrant backgrounds, that is, in schools where diversity in terms of ethnicity, religion and language is strong. Although the teachers stress their good command of subject areas, they make increasing use of their own migrant background over time. Indeed, their own background becomes an important component when they construe their teacher identities, and they tend to regard themselves as a resource in relation to the students with migrant background. In relation to their “Swedish” colleagues difference is increasingly marked, not similarity.
|
|
| 9. |
- Rubinstein Reich, Lena
(författare)
-
Mentorsprojektet Näktergalen : möten mellan skolbarn och högskolestudenter
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En flicka, 11 år, sammanfattar sitt deltagande i mentorsprojektet Näktergalen: Det var alltid roligt, alltid lika roligt. Vi gjorde roliga saker hela tiden. Det har varit jätteroligt. En lärarstudent, som var mentor pilotprojektets tredje år, skriver: Slutligen vill jag bara säga ett stort TACK till hela mentorsprojektet för att jag fått möjlighet att deltaga. Att få lära känna mitt mentorsbarn och hennes familj har varit något av det allra roligaste i hela min utbildning. Jag har fått en ny liten kompis som trots sina unga 9 år gett mig så mycket erfarenhet och värdefulla minnen resten av livet! TACK! På uppdrag av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse reste en delegation från Lärarhögskolan i Malmö till Israel för att studera det israeliska mentorsprojektet PERACH. Mentorsprojektet PERACH startade 1972 med idén att låta universitetsstuderande vara mentorer för skolbarn som lever under sådana förhållanden, att de inte ges reella möjligheter att utvecklas socialt och kunskapsmässigt. Mentorns uppgift var att ge barnet en positiv förebild, ge barnet uppmärksamhet och stöd. I dag omfattar projektet ca 25000 studenter, som arbetar som mentorer. Nästan 20% av Israels universitets- och högskolestudenter deltar. Studieresan mynnade ut i en ansökan till Wallenbergsstiftelsen om att genomföra ett pilotprojekt vid Lärarhögskolan i Malmö med PERACH som modell. Ansökan beviljades och pilotprojektet löpte från januari 1997 till juni 2000. Syftet med pilotprojektet var att prova om det var möjligt att genomföra ett mentorssystem på en svensk högskola med liknande idé och organisa- tion som PERACH i Israel och med goda effekter för både deltagande barn och mentorer. Effekter ses utifrån tre aspekter: § Grad av tillfredsställelse. § Upplevd utveckling/förändring hos barnet och/eller mentorn som en följd av deltagande i projektet. § Antal som fullföljer projektet. För att ta reda på de deltagandes upplevelser och uppfattningar har en omfattande mängd data samlats in i form av intervjuer, enkäter, fria berättelser och annan skriftlig dokumentation. Barn och föräldrar har intervjuats, likaså lärare/fritidspedagoger som haft mentorsbarn i sina klasser/ barngrupper. Studenterna, dvs mentorerna har besvarat enkäter och blivit intervjuade vid olika tidpunkter, upp till två år efter mentorsperiodens slut.
|
|
| 10. |
|
|
