| 1. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Framtidsscenarier
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 221-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel skisseras fyra möjliga framtider. Oavsett scenario krävs i Skåne både utsläppsminskningsåtgärder och anpassningsåtgärder. I närtid skiljer sig inte behovet av anpassnings- åtgärder åt mellan de olika scenarierna.Kostnaden för klimatsäkring kan skilja sig åt, till exempel beroende på hur väl integrerade utsläppsminskningsåtgärderna är med andra beslut och utveckling, och hur väl man lyckas finna och arbeta med positiva synergier. Detta kan även ge återverkningar på samhällets möjligheter till klimatanpassning.Vägen mot en tvågradersvärld kännetecknas i Skåne av ett utsläppsminskningsarbete som är väl integrerat med fysisk planering och infrastruktursatsningar, som sker i vertikal och horisontell samverkan, och som stärks av investering i teknikutveckling och innovationer drivnaav eller i samverkan med näringslivet, samt av en normförskjutning hos individer mot ökat engagemang för ett klimatsäkrat samhälle.Även i en fyragradersvärld strävar Skåne mot att uppnå sina klimatmål, men arbetet försvåras och fördyras av bristande internationell samordning och regelverk, och risken för koldioxidläckage är stor. Stora krav ställs på inhemsk teknikutveckling, och på individers engagemang.I en fyragradersvärld är behovet av klimatanpassning mycket stort. Effekter märks på bland annat infrastruktur och ekosystem i Skåne, och effekter ute i världen ger ökande klyftor mellan grupper och regioner, bland annat på grund av återverkningar på livsmedelssäkerheten. Stora kostnader för klimatanpassning riskerar även inom Skåne att skapa ökad ojämlikhet mellan resurssvaga och resursstarka kommuner, företag och individer.
|
|
| 2. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Världen förändras
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 13-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna gör världen successivt varmare, förändrar nederbördsmönster, höjer havsytenivån, med mera. Klimatet har redan förändrats och i alla fall en viss fortsatt förändring är oundviklig på grund av tidigare och pågående växthusgasutsläpp. Hur stora klimatförändringarna blir på sikt beror i första hand på beslut om och åtgärder för att minska vår klimatpåverkan, det vill säga utsläppen från framför allt fossila bränslen och ohållbar markanvändning. Att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader är en utmaning, men möjligt, och sammanfaller med en utveckling mot en mer hållbar värld. Fortsätter i stället dagens trender, kan jorden blir omkring fyra grader varmare under 2000-talet. Alla regioner och sektorer påverkas av klimatförändringarnas effekter, men på olika sätt. Risker förknippade med detta kan minskas genom anpassning. Skåne, liksom andra regioner, både påverkar klimatet och påverkas av klimatförändringarna. Regionen påverkas av omvärldens val i klimatfrågan, men Skåne väljer själv sin väg och ambitionsnivå.
|
|
| 3. |
- Knaggård, Åsa, et al.
(författare)
-
Skåne idag och i framtiden
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 229-240
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De beslut vi tar idag och i framtiden avgör om världen går mot en tvågraders- eller en fyragradersvärld, eller någonting där emellan. Vertikal samverkan mellan politiska nivåer och horisontell samverkan mellan sektorer är viktig för att möjliggöra kostnadseffektiva ambitiösa utsläppsminskningar och åtgärder för klimatanpassning i Skåne. Arbetet med Klimatsamverkan Skåne och Strukturbild för Skåne är ett bra första steg, men kan fördjupas och utvecklas. Koordinering med andra samverkansinsatser kan bidra ytterligare till framgångsrikt arbete. Regionens samverkan med näringslivet är relativt väl utvecklad, men kan förstärkas ytterligare, särskilt vad gäller klimatanpassning. Medborgarna kan involveras mer i arbetet med utsläppsminskningar och klimatanpassning. Beslutsprocesser som är transparenta, som förmår inkludera flera olika perspektiv och som möjliggör lärande över tid är till gagn för klimatarbetet lokalt och regionalt.
|
|
| 4. |
- Ahlström, Anders, et al.
(författare)
-
GCM characteristics explain the majority of uncertainty in projected 21st century terrestrial ecosystem carbon balance
- 2012
-
Ingår i: Biogeosciences Discussions. - : Copernicus GmbH. - 1810-6277. ; 9, s. 13685-13712
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the largest sources of uncertainties in modelling of the future global climate is the response of the terrestrial carbon cycle. Studies have shown that it is likely that the extant land sink of carbon will weaken in a warming climate. Should this happen, a larger portion of the annual carbon dioxide emissions will remain in the atmosphere, and further increase global warming, which in turn may further weaken the land sink. We investigate the potential sensitivity of global terrestrial ecosystem carbon balance to differences in future climate simulated by four general circulation models (GCMs) under three different CO2 concentration scenarios. We find that the response in simulated carbon balance is more influenced by GCMs than CO2 concentration scenarios. Empirical orthogonal function (EOF) analysis of sea surface temperatures (SSTs) reveals differences among GCMs in simulated SST variability leading to decreased tropical ecosystem productivity in two out of four GCMs. We extract parameters describing GCM characteristics by parameterizing a statistical emulator mimicking the carbon balance response simulated by a full dynamic ecosystem model. By sampling two GCM-specific parameters and global temperatures we create 60 new "artificial" GCMs and investigate the extent to which the GCM characteristics may explain the uncertainty in global carbon balance under future radiative forcing. Differences among GCMs in the representation of SST variability and ENSO and its effect on precipitation and temperature patterns explain the majority of the uncertainty in the future evolution of global terrestrial ecosystem carbon in our analysis. We suggest that the characterisation and evaluation of patterns and trends in simulated SST variability should be a priority for the further development of GCMs, in particular as vegetation dynamics and carbon cycle feedbacks are incorporated.
|
|
| 5. |
- Ahlström, Anders, et al.
(författare)
-
GCM characteristics explain the majority of uncertainty in projected 21st century terrestrial ecosystem carbon balance
- 2013
-
Ingår i: Biogeosciences. - : Copernicus GmbH. - 1726-4189. ; 10:3, s. 1517-1528
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One of the largest sources of uncertainties in modelling of the future global climate is the response of the terrestrial carbon cycle. Studies have shown that it is likely that the extant land sink of carbon will weaken in a warming climate. Should this happen, a larger portion of the annual carbon dioxide emissions will remain in the atmosphere, and further increase global warming, which in turn may further weaken the land sink. We investigate the potential sensitivity of global terrestrial ecosystem carbon balance to differences in future climate simulated by four general circulation models (GCMs) under three different CO2 concentration scenarios. We find that the response in simulated carbon balance is more influenced by GCMs than CO2 concentration scenarios. Empirical orthogonal function (EOF) analysis of sea surface temperatures (SSTs) reveals differences among GCMs in simulated SST variability leading to decreased tropical ecosystem productivity in two out of four GCMs. We extract parameters describing GCM characteristics by parameterizing a statistical emulator mimicking the carbon balance response simulated by a full dynamic ecosystem model. By sampling two GCM-specific parameters and global temperatures we create 60 new "artificial" GCMs and investigate the extent to which the GCM characteristics may explain the uncertainty in global carbon balance under future radiative forcing. Differences among GCMs in the representation of SST variability and ENSO and its effect on precipitation and temperature patterns explain the majority of the uncertainty in the future evolution of global terrestrial ecosystem carbon in our analysis. We suggest that the characterisation and evaluation of patterns and trends in simulated SST variability should be a priority for the further development of GCMs, in particular as vegetation dynamics and carbon cycle feedbacks are incorporated.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Appelstrand, Marie, et al.
(författare)
-
Påståendet om äldre skogar baseras på en föråldrad hypotes
- 2021
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- REPLIK DN DEBATT 20/4.Fem Lunda-forskare: Modern forskning som direkt mäter koldioxidutbytet mellan skog och atmosfär visar att gamla skogar fortsätter att ta upp och binda koldioxid.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
|
|
| 8. |
- Arritt, Raymond W., et al.
(författare)
-
Challenges In Regional-Scale Climate Modeling
- 2011
-
Ingår i: Bulletin of the American Meteorological Society. - 0003-0007. ; 92:3, s. 365-368
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
2019: Report of the Swedish Climate Policy Council
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden’s overarching climate target is to reach net-zero emissions of greenhouse gases by 2045, followed by negative emissions. This long-term target is complemented by several interim targets. Those climate targets, the planning and monitoring system regulated under the Swedish Climate Act (2017:720), and the Swedish Climate Policy Council together form Sweden’s climate policy framework.The Climate Act took effect on 1 January 2018 after being adopted by a broad majority of the Riksdag (the Swedish Parliament). The mission of the Swedish Climate Policy Council is to determine if the government’s overall design of policies is compatible with the climate targets adopted by the Parliament and the Government. The Council uses a broad approach to evaluate the comprehensive policy, aiming to assess the effect of different policies on greenhouse gas emission trends. From this broad perspective, we examine the comprehensive policy in two dimensions: leadership and governance, and policy instruments.We define leadership and governance as policy targets, organisation and work procedures. Policy instruments include all the decisions and actions that directly affect citizens, companies and other stakeholders, including taxes, fees, regulations, public-sector consumption and investments.Since 1990, Sweden’s greenhouse gas emissions have decreased by 26%. This reduction mainly took place between 2003 and 2014. Thereafter the rate of reduction slowed, and 2017 was the third consecutive year in which emissions decreased by less than 1%. This rate is far too slow to achieve the climate targets, except for the upcoming 2020 target. The rate of reduction would need to accelerate to between 5% and 8% each year to meet future targets.The Swedish Climate Act states that within the framework of the budget bill, each year the Government must report climate policy decisions and actions taken during the previous year. The first climate assessment was presented to the Parliament together with the 2019 Budget Bill. It lacks assessments of how the reported climate policy decisions and actions might affect emissions. The Government recognised that additional actions are needed in several sectors, but did not state when and how decisions on these actions will be taken. The transitional government at the time said this was due to its limited mandate. This raises the stakes for the four-year Climate Action Plan that the Climate Act requires the Government to present in 2019.To achieve the long-term target, Sweden must reach the interim targets for 2030 and 2040, which include emissions that are not a part of the EU’s Emissions Trading System (EU ETS). All sectors matter, but reaching the 2030 goal depends heavily on progress in the transport sector, because domestic transport accounts for half of Sweden’s current emissions. In light of this, the Climate Policy Council has chosen to more closely examine policies that affect domestic transport emissions in a thematic section in this year’s report.The sectors included in the EU ETS – large-scale industry, civil aviation and power generation – account for almost 40% of Sweden’s greenhouse gas emissions. These sectors are included in the overarching target of net-zero emissions but not in the national interim targets, since the trading system is regulated at the EU level. There is currently no mechanism in place at the EU level to bring emissions covered by the trading system to net-zero in all Member States. Progress on these emissions is not in line with what is required for Sweden to reach its target of net-zero emissions.The report presents ten recommendations to the Swedish government: four general and six for transport policy.
|
|
| 10. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
2020: Report of the Swedish Climate Policy Council
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the Climate Policy Council’s annual assessment of the Government’s overall work to achieve Sweden’s climate targets. It includes an update of developments in Sweden over the past year and an assessment of the Government’s Climate policy action plan, as required of the Council under our terms of reference.The Climate Policy Council would like to express its sincere thanks to the more than 100 organisations, researchers, experts and practitioners who contributed to this report. The conclusionsand recommendations presented here are the Climate Policy Council’s own.
|
|
