| 1. |
|
|
| 2. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
National policies and social inequalities in exit paths from working life in Sweden
- 2019
-
Ingår i: ; , s. 3-5
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We investigated the impact on work life exits from reduced access to disability pension (2006), and financial incentives to extend working life. Method and materialWe used labour statistics of all employees in Sweden, Social insurance and income data, to compare occupational groups (SSYK, based on ISCO-88), and blue and white collar workers, with regard to i) lost years in working life due to death, disability pension and long-term sick-leave preceding disability pension 2007-2010, ii) granted disability pensions 2007-2011, and iii) premature age pension in 2004 and 2011.ResultsYears lost in working life were similar for men and women in the same 1-digit SSYK occupational group, somewhat higher for those born outside Sweden, but showed a clear gradient from white to blue collar occupations, e.g. for 0.39 versus 2.40 ys lost for Legislators/senior officials/managers and in Elementary occupations, respectively (women born in Sweden).In 2006 the prevalence of disability pension in age 50-64 was 3.61% among women and 2.49% among men, with 10/10 of the highest prevalence occupations (4-digit SSYK code) in men, and 9/10 in women, being blue collar ones. Approved applications decreased 2006-2011 by 74.4% in women, and 64.3% in men; for mental disorders (ICD-10-SE; F00-F99) 64.9% in women and 48.8% in men, for musculoskeletal disorders (M00-M99) 91.1% and 90.0%, respectively. The prevalence of premature age pension increased between 2004 and 2011: men 2.5% to 6.4%, women 1.7% to 5.5%. Blue collar occupations were most affected.ConclusionsThe socioeconomic divide in lost years of working life between white and blue collars prevailed. There was an apparent flow from disability to premature age pension, in particular in female blue collars. The findings indicate the budgetary savings of disability pensions transferred the economic burden of disease to individuals, and mainly to female blue collar workers.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Kadefors, Roland, et al.
(författare)
-
Differences between occupations with respect to exit from working life
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- There is in large parts of the world a demographic crisis. Due to the increase in life length and the drop inbirth rates, prospects are that much fewer people of working age will be available in the future to supportthose in retirement.Also Sweden faces a demographic challenge, implying that it will be necessary to make the Swedeswork more years. There is an obvious potential in the age range 65-74 years, where the employment rate isa mere 15.3 percent, whereas it amounts to about 77 percent in the age range 55-64 years (StatisticsSweden 2013). The proposals under way focus on revising frameworks hampering working into old age, andcreation of economic incentives for everyone to do so. In this discussion, the role of poor working conditionsboosting premature retirement, is largely left aside. Nevertheless, it is well known that insufficient work abilityin relation to work demands is a strong predictor for early exit from working life (e.g, Ilmarinen 2011). So thequestion arises, which ones are the occupational groups that exit working life early, and are workingconditions likely to play a role?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Kadefors, Roland, 1939, et al.
(författare)
-
Occupation, gender and work-life exits: a Swedish population study
- 2018
-
Ingår i: Ageing & Society. - 0144-686X .- 1469-1779. ; 38:7, s. 1332-1349
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study was undertaken in order to examine the differences between occupations in the Swedish labour market with respect to the risk for men and women of leaving working life prematurely. The project was carried out as a population study employing methodology used in demographics to predict life length at birth. Here, calculations of expected remaining work-life length were based on the exits from working life. The study was based on the Swedish national labour statistics, covering all employees who had an occupational definition in 2006 and who were in the age range 35–64 years during the study period 2007–2010. There was a clear socio-economic divide in exit patterns, comparing blue- and white-collar jobs. The differences between the highest and the lowest risk jobs exceeded 4.5 years among both men and women. In the blue-collar occupational groups there were 50 per cent or less ‘survivors’ still working at age 65; in many white-collar occupations there were more than 60 per cent. Men and women exited working life at the same age. Compared to a similar study carried out in 2006, the same socio-economic pattern prevails, but people now work longer in almost all occupations. Women exited working life 0.8 years earlier than men in 2006; this difference is now gone.
|
|
| 7. |
- Kadefors, Roland, 1939, et al.
(författare)
-
Social inequality in working life expectancy in Sweden
- 2019
-
Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0948-6704 .- 1435-1269. ; 52:(Suppl 1), s. 52-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background In Sweden, there is a socioeconomic divide between white and blue collars with respect to risk for premature work life exits. Disability pension has long represented a major reason behind early exits. Objectives The present investigation aimed at studying the effect on socioeconomic groups of new guidelines issued by the Swedish government in 2006, limiting the possibilities for applicants to be granted pension on medical grounds. Material and method The study was based on register data comprising the prevalence in the age group 55-64 years of disability pension and premature age pension in different occupations, comparing the years 2006 and 2011. Results It was found that in 2011 under the new guidelines, newly approved disability pensions had dropped by 70%. Women were affected more than men. The drop in disability pensions affected applicants within the two most prevalent diagnosis chapters, mental disorders (a drop by 58 %) and musculoskeletal disorders (a drop by 87 %). In the same time period, the percentage in the age range 55-64 years choosing premature age pension more than doubled. An increase in the number of premature age pensions was more common in blue collar occupational groups than in white collars. Occupation had a higher impact on working life expectancy than country of birth. Conclusion There are strong indications that many applicants, particularly blue collars, who had been unable to be granted disability pension under the new operational guidelines instead choose premature age pension, a costly alternative for many individuals with already low pension benefits. Our results indicate a tendency of passing on the societal costs of early labour market exits to different economic compensation arrangements, as well as to the individuals themselves.
|
|
| 8. |
- Kadefors, Roland, 1939, et al.
(författare)
-
Work life length in different occupations
- 2014
-
Ingår i: Proc. 7th Nordic Work Life Conference 2014: Threats and Possibilities. - 9789198119558
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
