| 1. |
- Islind, Anna Sigridur, 1985-, et al.
(författare)
-
Creating a Boundary Practice by Co-Design
- 2016
-
Ingår i: AIS SIGPRAG Pre-ICIS Workshop 2016.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores the role of boundaries in a co-design process and how design work can be organized in order to manage the existing boundaries. The source of boundaries in design lies in the interface and dynamics between use practices, design practices and work practices.We will benefit from the boundary literature in order to contribute to practice-based design approaches in general, and to co-design approaches in particular.The researchis based on empirical data from a 2-year co-design process within the home care sector; involving participants from several professional groups: caregivers and care recipients. This paper focuses primarily on the caregivers (practitioners), the care recipients (elderly) and the designers. We particularly take into account the diversity of the participants in the co-design initiative and how these participants (representing two user groups) influenced the design process over time, and how their participation enabled the crossing of boundaries and the creation of a new boundary practice. Finally, the role of the designer is discussed in terms of redirecting its function towards facilitation instead of negotiation.
|
|
| 2. |
- Rystedt, Hans, 1951-, et al.
(författare)
-
Arbetsintegrerat lärande i praktiken : integration av teori och praktik i en verksamhetsförlagd sjuksköterskeutbildning
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är en utvärdering av en treårig sjuksköterskeutbildning där såväl de teoretiska som praktiska delarna av utbildningen är förlagda till olika institutioner inom hälso- och sjukvården. Syftet med projektet var dels att utveckla en utbildning som bättre svarar mot de nya krav som ställs på vårdpersonal i en föränderlig vårdverksamhet, dels att tillägna sig kunskap om de lärprocesser studenter genomgår under sin utildning och hur dessa svarar mot kraven på en professionell yrkesroll. Utvärderingens grundläggande utgångspunkt är att undervisningsprocessen är av stor betydelse för både projektets måluppfyllelse och utbildningens resultat och där vi vill skapa en fördjupad förståelse för relationen mellan utbildningens mål, undervisningsprocessen och dess utfall. För att förstå hur den verksamhetsförlagda sjuksköterskeutbildnings undervisning fungerar har vi studerat utbildningen från insidan. Ett sådant förhållningssätt ökar möjligheterna att upptäcka organisationens policy i termer av vilka som formar policyn samt hur policyn skapar olika möjligheter för olika aktörers utvecklingsprocesser i förhållande till projektets intentioner. Metodmässigt har vi arbetet med observationer och videofilmning av ett antal utvalda moment i utbildningen, samt fokusgruppintervjuer med studenter och lärare/handledare. På ett övergripande plan visar utvärderingen att studenterna är positiva till den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna vill inte byta utbildningsmiljö utan ser många fördelar med att läsa integrerat och att varva teori och praktik under hela utbildningsperioden. Även lärarna på utbildningen ser pedagogiska och professionsmässiga fördelar med att genomföra en verksamhetsförlagd sjuksköterskeutbildning. Samtidigt visar utvärderingen att det inte är utbildningsplanen, studiehandledningen eller litteraturen som anger vad som är viktig kunskap. Inte heller undervisningen eller läraren har någon framträdande position i studenternas syn på vad som formar utbildningens kunskapskrav. Istället är det praktiken och tentamina som anger vad som räknas som viktig kunskap inom utbildningen. Ett tydligt exempel på detta fenomen var utbildningens skriftliga tentamensformer som fick en starkt strukturerande effekt och som därmed kraftfullt påverkade studenterna studiestrategier. Som en effekt av skriftliga tentamensformer utvecklade studenterna en ytinriktad studiestrategi och fokuserade på fakta till förmån för en mer djupinriktad och förståelse inriktad strategi. Under sin praktik ser studenterna sina handledare som förebilder och som genom sitt handlande anger vad en sjuksköterska måste kunna i din profession. Praktiken framstår som en norm för vilken kunskap som studenten måste tillägna sig. Den verksamhetsförlagda sjuksköterskeutbildningens organisation syftar till att studenterna skall få en möjlighet att röra sig mellan olika sociala praktiker vilket kan beskrivas som deltagarbanor i syfte att öppna upp för nya perspektiv för kunskapsutveckling och lärande. Utvärderingen visar samtidigt på svårigheter för studenterna när det gäller att utveckla ett fullvärdigt deltagande i några av dessa sociala praktiker vilket påverkar studenterna möjlighet till ett optimalt lärande på ett negativt sätt. Utbildningen försöker att skapa och konstruera ett nytt lärande och problemlösande subjekt. Detta subjekt kan beskrivas som ett PBL-subjekt och har sin grund i den problembaserade pedagogiska ideologin. Studenterna har dock svårt att identifiera sig med detta nya subjekt då de istället refererar till ett mer traditionellt subjekt. Denna situation skapar en ontologisk otrygghet vilket studenterna försöker att lösa genom att söka efter en traditionell student och lärarrelation. De eftersöker tydlighet och förutsägbarhet och en lärare med specifika kunskaper om det aktuella innehållet som de kan vända sig till för att få hjälp eller svar. Lärarna upplever i sin tur att de inte har lyckats med att implementera och förmedla utbildningens kunskapssyn. Utvärderingen visar entydigt att projektet uppnått en social och organisatorisk integration där teoretiska och praktiska moment varvas på ett sätt som i huvudsak uppfattas positivt av studenterna. Däremot finns inga entydiga indikationer på att det sker en integration på en innehållslig nivå i linje med projektets intentioner, dvs att relationen mellan teori och praktik artikuleras på ett sådant sätt att en ny relation konstrueras. Detta svarar mot den re-kontexualiseringsprocess som återfinns inom utbildning vilket medför att utbildningens struktur och innehåll i stor utsträckning anpassas till de lokala institutionella förutsättningarna. Utvärdering visar på en rad kritiska aspekter som är centrala för att AIL som utbildningskoncept ska kunna utvecklas och bidra till en mer genomgripande integration av teori och praktik. I resultatet visas hur det är möjligt att uppnå en integration på organisatorisk nivå, medan att det för att nå en integration på innehållslig nivå krävs mer genomgripande strategier för att hantera spänningar och motsättningar mellan en ämnesbaserad och en tematisk struktur. En bredd av olika lärarkompetenser framhålls som viktig för att uppnå detta, liksom en tydligare koppling mellan olika arbetsformer i utbildningen. Tidigare studier av problembaserade undervisningsupplägg har i stor utsträckning betonat autonomi och självstyrt lärande utifrån ett individualkonstruktivistiskt perspektiv. För att i högre grad beakta innehållsliga aspekter inom det arbetsintegrerade lärandet föreslås ett perspektiv i utveckling och forskning som i större utsträckning fokuserar på interaktion och kommunikation mellan lärare och studenter.
|
|
| 3. |
- Rystedt, Hans, 1951-, et al.
(författare)
-
Introducing simulation technologies in nurse education : a nursing practice perspective.
- 2001
-
Ingår i: Nurse education in practice. - : Elsevier BV. - 1873-5223 .- 1471-5953. ; 1:3, s. 134-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Computer simulations have been widely used for training purposes and proliferate in nursing and medicine. To take account of the multifaceted nature of nursing, a participatory design approach was applied in which nursing practice was utilized as a point of departure for exploring the educational value of the new technologies. In an empirical study, nurses with different degrees of experience were interviewed about those tasks within nursing that they perceived as difficult to learn, and how simulation technologies might contribute to learning the management of these. Six aspects of expertise emerged:judging the patient's health status; monitoring care interventions; prioritizing and carrying out interventions efficiently; communicating with patients and their relatives; cooperating with other members of the staff; and managing complexity. Most aspects include dynamic and complex features, and simulations were judged to be useful for capturing these and, subsequently, for training. Other aspects, such as focusing on human interaction, were assessed to be less prolific. Compared to traditio nal teaching media, the dynamic featuresof simulations were judged to be most useful. Training with simulations was regarded as complementary to other forms of instruction, and the curricular integration of simulations decisive in determining their cont ribution to learning in nurse education.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Winman, Thomas, et al.
(författare)
-
Electronic patient records in action : Transforming information into professionally relevant knowledge
- 2011
-
Ingår i: Health Informatics Journal. - : SAGE Publications. - 1460-4582 .- 1741-2811. ; 17:1, s. 51-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The implementation of generic models for organizing information in complex institutions like those in healthcare creates a gap between standardization and the need for locally relevant knowledge. The present study addresses how this gap can be bridged by focusing on the practical work of healthcare staff in transforming information in EPRs into knowledge that is useful for everyday work. Video recording of shift handovers on a rehabilitation ward serves as the empirical case. The results show how extensive selections and reorganizations of information in EPRs are carried out in order to transform information into professionally relevant accounts. We argue that knowledge about the institutional obligations and professional ways of construing information are fundamental for these transitions. The findings point to the need to consider the role of professional knowledge inherent in unpacking information in efforts to develop information systems intended to bridge between institutional and professional boundaries in healthcare.
|
|
| 6. |
- Winman, Thomas, 1967-, et al.
(författare)
-
Electronic patient records in interprofessional decision making : Standardized categories and local use
- 2012
-
Ingår i: Human Technology. - : Centre of Sociological Research, NGO. - 1795-6889. ; 8:1, s. 46-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Electronic patient records (EPRs) are a constitutive element of medical practice and are expected to improve interprofessional communication and support decision making. The aim of the current study is to explore the ways in which access to structured information from multiple professions within EPRs enters into the phases involved in arriving at final agreements about patients' future care. The results show that decision making in interprofessional team rounds involves a prestructuring of a pathological reality. Further, the results demonstrate how information in EPRs is deconstructed and recast into patterns that presuppose knowledge about the EPR's structural organization. This means that EPRs are highly flexible technologies and that their design does not determine their usefulness. A major conclusion is that the members' knowledge on how to bridge between standardized categories in EPRs and their local meanings is decisive for understanding the basic conditions necessary for how EPRs could support interprofessional collaboration.
|
|
| 7. |
- Winman, Thomas, 1967-, et al.
(författare)
-
Från journaler till digitala informationssystem
- 2009. - 1. uppl
-
Ingår i: Omvårdnadens grunder. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144049076 ; , s. 403-433
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Winman, Thomas, 1967-, et al.
(författare)
-
Local knowing and the use of electronic patientrecords : categories and continuity of health care
- 2012
-
Ingår i: Health and Technology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2190-7188 .- 2190-7196. ; 2:3, s. 185-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The electronic patient record (EPR) is a constitutive element of medical practice and can be conceived of as a multi-purpose tool that is intended to support a range of activities such as planning, decision-making and evaluation. Each of these activities is quite complex in its own right. The aim of the present study is to explore how the standardized format of EPRs intervenes in the work of sustaining continuity in patients ' care. In doing this we analyse ow this standardized format contributes to structure the production and use of information concerning patients' mundane problems in the context of rehabilitation. Data consists of observations, informal interviews and video-recordings from a ward for patients affected by stroke. The results show that there is a tension between the highly uniform structures and standards for documentation in EPRs, on the one hand, and, on the other, how information is designed and put into use by care providers. When staff members use EPRs, they constantly have to contextualize what is written in relation to what they know about patients and/or the current situation. On the local level, the increasing standardization that follows the introduction of EPRs will make it even more necessary for professionals to engage in such interpretative work to close the gap between the standardized categories of the EPR and contextually relevant health care interventions. In spite of requests for increasing standardization there will always be a need to adapt to specific needs for more flexible information structures. Otherwise, there may be the risk that non-standard features the initial standardization was intended to reduce may be re-introduced.
|
|
