| 1. |
- Jacobsson, Lars, et al.
(författare)
-
ADHD : Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktigheten systematisk litteraturöversikt
- 2013
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- ADHD En funktionsnedsättning med debut i baranåren. Kärmsymtom karaktäriseras av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet ioch hyperaktivitet.I ett antal fall sker en normalisering eller mognadsprocess, i andra fall kan någon form av psykisk ohälsa förekommma samtidigt. Den diagnostiska utredningen är omfattande, och både instrument för diagnostik och den diagnostiska processen bör undersökas bättre.Många olika insatser och behandlingar, förutom läkemedel förekommer idag, men kunskapen om eras nytta, risker och kostnader måste förbättras. Vissa läkemedel lindrar ADHD symtom vid korttidsbehandling, men nyttan av långtidsbehandling går inte att bedöma. Vanliga biverjkningar av dessa läkemedel är illamående och nedsatt aptit, för barn viktminskning och pulsökning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Magnusson, Bo, 1958, et al.
(författare)
-
Information Fusion in Precision Agriculture
- 2006
-
Ingår i: Precision Tecnology in Crop Production Implementation and benefits. - 1653-2015. ; NJF Seminar:390
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar : betydelse för miljöövervakning
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett förändrat och intensifierat jordbruk har bland annat lett till att naturbetesmarker och andra gräsmarksbiotoper minskat i odlingslandskapet. Detta har fått till följd att många arter knutna till öppna gräsmarker minskat, däribland fåglar, växter och dagfjärilar. Dagfjärilar svarar snabbt på förändringar både i miljön och klimatet och kan därför vara viktiga indikatorarter för miljöövervakning. I år startar en nationell övervakning av dagfjärilar med hjälp av volontärer och de senaste fem åren har dagfjärilar inventerats i ängs- och betesmarker inom den nationella inventeringen av landskapet (NILS). För att få en rättvisande bild av hur situationen ser ut för dagfjärilar i Sverige kan det vara viktigt att systematiskt inventera olika typer av miljöer, inte enbart ängs- och betesmarker eller känt artrika platser. I den här studien jämför vi artrikedom, individantal och artsammansättning av dagfjärilar (Rophalocera) och bastardsvärmare (Zyganidaea) i naturbetesmarker och tre typer av öppna biotoper i skogslandskapet; hyggen, kraftledningsgator och skogsbilvägar. Vi delar också in fjärilarna efter val av värdväxt och flygtid på säsongen för att se om det finns några skillnader mellan biotoperna vad gäller art- och individrikedom inom dessa grupper. Vi undersöker hur mängden skog och betesmark inom det omgivande landskapet påverkar dagfjärilsfaunan på de olika platserna och hur många inventeringstillfällen (3, 5 eller 7) som krävs för att få tillförlitliga data på artrikedomen på en plats. Våra resultat visar att artsammansättningen av fjärilar skiljer sig mellan biotoperna och att alla bidrar med unika arter och således kompletterar varandra. Kraftledningsgatorhade både fler fjärilsarter och individer än de övriga biotoperna och hyggen och skogsbilvägar var lika art- och individrika som betesmarkerna. Det är därför viktigt att övervaka flera typer av miljöer och även skogsbiotoper inom framtida dagfjärilsövervakning. Eftersom alla tre skogsbiotoperna hyser en stor mångfald av fjärilar kan det vara värt att anpassa skötseln av dessa miljöer för att gynna fjärilar. I kraftledningsgator och skogsbilvägar som är relativt beständiga miljöer och som redan idag sköts med ett visst intervall är detta fullt möjligt. Betydelsen av antal inventeringstillfällen beror på vilken frågeställning man har. Vill man jämföra artrikedomen i olika miljöer eller studera förändring i artrikedom mellan år kan det kanske räcka med tre besök, men vill man ha en mer heltäckande bild av artrikedomen på en plats kan det sju eller fler besök spridda över säsongen
|
|
| 5. |
- Akkoyun, S., et al.
(författare)
-
AGATA - Advanced GAmma Tracking Array
- 2012
-
Ingår i: Nuclear Instruments and Methods in Physics Research, Section A: Accelerators, Spectrometers, Detectors and Associated Equipment. - : Elsevier BV. - 0168-9002 .- 0167-5087 .- 1872-9576. ; 668, s. 26-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Advanced GAmma Tracking Array (AGATA) is a European project to develop and operate the next generation γ-ray spectrometer. AGATA is based on the technique of γ-ray energy tracking in electrically segmented high-purity germanium crystals. This technique requires the accurate determination of the energy, time and position of every interaction as a γ ray deposits its energy within the detector volume. Reconstruction of the full interaction path results in a detector with very high efficiency and excellent spectral response. The realisation of γ-ray tracking and AGATA is a result of many technical advances. These include the development of encapsulated highly segmented germanium detectors assembled in a triple cluster detector cryostat, an electronics system with fast digital sampling and a data acquisition system to process the data at a high rate. The full characterisation of the crystals was measured and compared with detector- response simulations. This enabled pulse-shape analysis algorithms, to extract energy, time and position, to be employed. In addition, tracking algorithms for event reconstruction were developed. The first phase of AGATA is now complete and operational in its first physics campaign. In the future AGATA will be moved between laboratories in Europe and operated in a series of campaigns to take advantage of the different beams and facilities available to maximise its science output. The paper reviews all the achievements made in the AGATA project including all the necessary infrastructure to operate and support the spectrometer. © 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bengtsson, Bengt Å., et al.
(författare)
-
Fjärilar
- 2010. - 1
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. - 9789188506351 ; , s. 361-392
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Berg, Åke, et al.
(författare)
-
Butterfly distribution and abundance is affected by variation in the Swedish forest-farmland landscape
- 2011
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 144, s. 2819-2831
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Remaining patches of semi-natural grasslands are hot spots for biodiversity in modern agricultural landscapes. In Sweden semi-natural pastures cover approximately 500,000 ha. However, power-line corridors, road verges and clear-cuts cover larger areas (in total about 2,000,000 ha), and these open, less intensively managed habitats are potentially important for species associated with taller vegetation and flower resources (e.g. pollinating insects). The aim of the present study was to evaluate the relative importance of semi-natural pastures and the other three open habitats for butterflies in 12 forest-farmland mosaic landscapes in south central Sweden. Species composition differed significantly between habitats in multivariate analyses. Power-line corridors and semi-natural pastures harbored several species that were disproportionally abundant in these habitats (13 and 8 species, respectively), and power-line corridors also harbored several species that were classified as typical in indicator species analyses. There were more butterfly species, higher abundances and a tendency for more individuals of red-listed species in power-line corridors than in the other three habitats. Effects of the surrounding landscape composition seemed to be weaker than that of the local habitat. However, species composition was significantly associated with landscape composition and species with intermediate and low mobility were more abundant in forested landscapes than in landscapes dominated by arable fields. Analyses of flying time and host plants for larvae suggest that early flying species and species associated with dwarf shrubs were more common in power-line corridors than in the other habitats. A landscape perspective, which takes several habitats into account, is needed for conservation of butterfly communities in forest-farmland landscapes. Power-line corridors and road verges offer possibilities for creating habitats that are suitable for pollinating insects through conservation-oriented management. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
