| 1. |
|
|
| 2. |
- Andréasson, Sara Näslund, et al.
(författare)
-
Peritonectomy with high voltage electrocautery generates higher levels of ultrafine smoke particles
- 2008
-
Ingår i: European Journal of Surgical Oncology. - : Elsevier BV. - 0748-7983 .- 1532-2157. ; 35:7, s. 780-784
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: To adequately perform peritonectomy, the use of an electrocautery device at a high voltage is recommended. The aim of this study was to analyse the amount of airborne and ultrafine particles (UFP) generated during peritonectomy and to compare this with standard colon and rectal cancer surgery (CRC). METHOD: UFP was measured approximately 2-3cm from the breathing area of the surgeon (personal sampling) and 3m from where the electrocautery smoke was generated (stationary sampling) from 14 consecutive peritonectomy procedures and 11 standard CRC resections. The sampling was by P-Trak UFP counter that has the capacity to detect particle size ranging from 0.02 to 1mum. RESULTS: The cumulative level of UFP of personal sampling in the peritonectomy group was higher (9.3x10(6)particle/ml/h (pt/ml/h)) than in the control group (4.8x10(5)pt/ml/h). A higher cumulative level of UFP in stationary sampling was observed in the PC group (2.6x10(6) pt/ml/h) than in the control group (3.9x10(4)pt/ml/h). CONCLUSION: Peritonectomy procedure with high voltage electrocautery generates elevated levels of UFP than standard CRC surgery does. The level of UFP produced by a peritonectomy is comparable to cigarette smoking. More efficient smoke evacuator systems are needed in order to reduce the levels of UFP generated during electrocautery surgery.
|
|
| 3. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Förstudie: Referensmätningar för kvartsexponeringar inom väg- och anläggningsprojekt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreskrifterna (AFS 2015:2) om kvarts – stendamm i arbetsmiljön öppnar upp för användning av så kallade referensmätningar som underlag för exponeringsbedömningar. En förutsättning för att kunna använda referensmätningar som underlag är att förhållandena är likvärdiga mellan arbetsplatsen som vill använda referensmätningarna och den arbetsplats där referensmätningar gjorts. Faktorer som kvartsinnehåll i dammet, arbetsmetoder och arbetsutrustning, hur länge dammande arbete pågår, ventilationsförhållanden o.s.v. har betydelse för om arbetsplatserna kan bedömas vara likvärdiga. Förstudien har visat att det finns flera mätningar på flera olika arbetsmoment som skulle kunna användas som referensmätningar. Arbete i kontrollrum och hytt med stängda fönster och dörrar samt med en fungerande luftrening ger en låg exponering för kvarts. Det finns många mätningar av arbetsmomentet vilket gör att det kan användas som referensmätning. Andra arbetsmoment så som läggning och sågning/kapning av mark- och kantsten visar från stor risk till viss risk och rekommendationerna är att andningsskydd ska användas. Även mätningar från dessa arbetsmoment kan användas som referensmätningar.
|
|
| 4. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
KemiRisk - ett webbverktyg som stöd för små företags bedömning av kemiska arbetsmiljörisker
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riskbedömning är centralt i arbetsmiljöarbetet och krav på att riskbedömning ska göras finns i stort sett i samtliga Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Riskbedömning är dock inte ett mål i sig utan bara ett steg på vägen att komma fram till om det krävs åtgärder för att minska riskerna och vilka åtgärder som ska vidtas. Speciellt i småföretag kan det vara svårt att göra riskbedömningar och speciellt svåra är bedömningarna av kemiska arbetsmiljörisker. Kemiska risker är komplexa och kemisk riskbedömning betraktas av många som en av de mer komplicerade riskbedömningarna inom arbetsmiljöområdet. Risken beror flera olika faktorer, 1) hur man exponeras för ämnet (hud, inandning, nedsväljning), 2) hur mycket man exponeras för (vilka halter man andas in eller hur omfattande hudkontakten är) och 3) vilka egenskaper som ämnet (eller den kemiska produkten) har, exempelvis om det finns risk för akuta hälsoeffekter eller om det finns risk för brand eller explosion. Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla och färdigställa KemiRisk till ett väl fungerande interaktivt webbverktyg, som utgör ett bra stöd för småföretag vid riskbedömning av kemiska ämnen och produkter. Dessutom beskrivs hur KemiRisk förhåller sig till andra webbverktyg för bedömning av kemiska risker. KemiRisk har utvecklats för att vara ett stöd för riskbedömning med fokus på små företag som använder kemiska produkter och kräver ingen utbildning. KemiRisk kan användas för riskbedömning både av kemiska produkter och ämnen som bildas. KemiRisk ska hjälpa till att bedöma risken för och konsekvensen av inandning, hudkontakt eller intag via munnen KemiRisk hjälper också till att bedöma risken för och konsekvensen av olyckor. När man gjort en riskbedömning med KemiRisk, blir resultatet en bedömning av hur allvarlig risken är och om åtgärder behövs. Utveckling av verktyget KemiRisk har varit en iterativ process. De tidigaste testerna utgick från en första version av verktyget. Den tredje och senaste testomgången, är den mest representativa för verktyget som det ser ut idag. Testpersonerna var positiva till att använda webbverktyg och några av de argument som kom fram var att: • ”KemiRisk kan användas oavsett var man befinner sig. • Verktyget kan tas med ut i produktion. • Verktyget uppdateras och tas om hand. • Det är användarvänligt”. Användarna bedömde generellt sett att KemiRisk var enkelt att använda och berättade att de såg fram emot att använda det tillsammans med skyddsombud och den personal som använder kemiska produkter i arbetet. De beskrev också värdet av att ha allt material kring kemiska riskbedömningar samlat på ett och samma ställe i webbverktyget. Kommentarer från testpersonerna var ”Vår tid är dyrbar, därför kommer vi att använda KemiRisk”. ”Man känner att man gjort rätt”. Användarna kände sig mer säkra jämfört med användning av övriga mer omfattande checklistor med ”jättemånga sidor”. De menade att det kommer ett beslut och att de får hjälp att fatta ett beslut.
|
|
| 5. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Metoder för snabb och enkel mätning av exponering för kvarts i arbetsmiljön – finns det?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom byggverksamhet förekommer många arbetsmoment då respirabelt oorganiskt damm som innehåller kvarts bildas. Att exponeras för kvarts över det hygieniska gränsvärdet innebär flera allvarliga hälsorisker, som att utveckla silikos, cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom och även hjärt-kärl- och reumatiska sjukdomar. Byggnadsarbetare är en yrkeskategori som löper stor risk att exponeras för kvarts. Att snabbt kunna mäta vilka kvarts halter som anställda exponeras för eller som förekommer vid olika arbetsmoment som underlag för beslut om vilka åtgärder som ska genomföras för att skydda arbetstagarna är därför viktigt. Dagens metoder för exponeringsmätning av respirabelt oorganiskt damm och kvarts, som utvecklades på 1970/80-talet, är tidskrävande och resultatet av mätningen redovisas ofta flera veckor efter att provtagningen har genomförts. Det kan innebära att det arbete som utförts vid byggarbetsplatsen har ofta avslutats innan mätresultat erhålls. Dessutom krävs specialistkompetens för att kunna utföra provtagning och analys. Byggbranschen har därför lyft behovet av moderna, snabbare och billigare mätmetoder – gärna direktvisande instrument - som kan användas för att jämföra uppmätta halter med hygieniska gränsvärden för respirabelt damm och kvarts och som kan ge underlag vid exponeringsbedömningar. En granskning har gjorts av de mätmetoder som finns och används och vi har även sökt analysmetoder som är under utveckling. Granskningen visar att den enda metod som i dagsläget är tänkbar för att snabbt mäta exponering är filterprovtagning och analys med ett portabelt FTIR-instrument. Ett sådant instrument kostar i storleksordningen 150 000 – 300 000 SEK. En alternativ metod, som har mer fokus på att kontrollera exponering för höga dammhalter, bygger på användning av partikelinstrument. Med dessa instrument flyttas fokus från att mäta exponering för kvarts till att identifiera dammande arbetsmoment och vidta åtgärder för att minska exponeringen. Det finns flera olika typer av partikelinstrument i olika prisklasser, från cirka 50 000 SEK och uppåt. Denna typ av mätningar kräver närvaro under hela arbetsdagen och kontroll av om det förekommer tillfälliga höga exponeringar för damm. Inom IVL drivs ett parallellt projekt om referensmätningar för kvarts inom byggindustrin. I det projektet har direktvisande instrument för respirabelt damm använts för att kartlägga dammande arbetsmoment, på ett liknande sätt som beskrivs ovan. Resultat från det projektet kommer att rapporteras i en separat rapport.
|
|
| 6. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Nanomaterial i arbetsmiljön
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har nanomaterial börjat tillverkas och användas för olika applikationer inom bland annat tillverkningsindustri, byggsektorn, medicin och i hygienartiklar. Nanopartiklar bildas också som en oönskad biprodukt i många olika sammanhang, t.ex. i dieselavgaser och svetsrök. Under kommande år, kommer användningen av nanomaterial sannolikt att öka i arbetslivet. Behovet av att bedöma riskerna med nanopartiklar i arbetsmiljön ökar därmed också. Denna rapport beskriver vad nanomaterial är, ger en kort översikt över vad som idag är känt om hälsoriskerna samt beskriver hur halten nanopartiklar i luft kan mätas, hur riskerna kan bedömas och hur exponeringen för nanomaterial kan kontrolleras och begränsas. Några av rapportens resultat och slutsatser sammanfattas nedan. En strategi för mätning av luftburna nanopartiklar och sammanfattande presentation av mätresultaten har utvecklats och testats på fem arbetsplatser. Mätmetoder och mätstrategier för att kartlägga exponering för nanopartiklar har utvecklats liksom metoder för att jämföra uppmätta halter med bakgrundshalterna och identifiera källor som sprider nanopartiklar. Dessa metoder kan användas av exempelvis yrkeshygieniker och arbetsmiljöingenjörer för att ta fram underlag för riskbedömning och åtgärder. Om mätningar av luftburna tillverkade nanopartiklar ska kunna tolkas, behövs gränsvärden eller riktvärden att jämföra de uppmätta halterna med. Några gränsvärden finns inte idag, varför riktvärden och försiktighetsprincipen behöver tillämpas. Bristen på gränsvärden har stor betydelse vid planering av mätningar, eftersom mätstrategin behöver anpassas efter detta. På samtliga arbetsplatser där vi mätt halten nanopartiklar, bedöms exponeringen ligga under förslagna riktvärden. I samtliga fall var påverkan på bakgrundshalten av nanopartiklar (mätt som antal, massa och yta) relativt liten, i storleksordningen maximalt en fördubbling. Vid en arbetsplats hanterades tillverkat nanomaterial (kiseldioxid) i en slurry (vätskesuspension) och i slutna system, vilket var effektivt för att minska spridningen till arbetsmiljön. Det har varit svårt att hitta arbetsplatser där nanomaterial används och speciellt där nanomaterial hanteras i pulverform. Sannolikt kommer användning att öka framöver. En grupp av företag som speciellt bör uppmärksammas är små och medelstora företag. Inom dessa utvecklas ofta ny teknik och de behöver ha god kunskap om hur eventuella risker med nanomaterial ska hållas under kontroll och hur försiktighetsprincipen ska tillämpas. Många av speciellt de små företagen har inte denna kunskap. Befintlig åtgärdsteknik som används för att minska spridning av gaser, fungerar i princip också för att hindra spridning av luftburna nanopartiklar till arbetsmiljön. Luftburna nanopartiklar tenderar att bilda agglomerat. Agglomeratens betydelse för hälsoeffekter och hur provtagnings- och mätmetoder påverkar agglomerering är oklart och behöver studeras närmare.
|
|
| 7. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Referensmätningar av kvarts för betongindustrin
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmiljöverket har reviderat sina föreskrifter om kvarts och den andra november 2015 trädde de nya föreskrifterna AFS 2015:2 Kvarts - stendamm i arbetsmiljön i kraft. De nya föreskrifterna har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömning och förebyggande åtgärder. Kravet på obligatoriska periodiska mätningar på arbetsplatsen är borttaget. Arbetsgivaren måste göra egna mätningar på arbetsplatsen om det behövs för att kunna välja rätt skyddsåtgärder. I den nya förskriften anges att mätresultat från mätningar gjorda på en annan arbetsplats, så kallade referensmätningar, kan används som underlag för riskbedömning. Referensmätningar är en serie exponeringsmätningar utförda under en viss typ av arbete och under väl dokumenterade förhållanden. Förutsättningarna för att referensmätningar ska kunna användas som underlag i riskbedömningen och vid val av åtgärder är att: * förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts och * en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till referensmätningar. Likvärdiga förhållanden förutsätter att till exempel arbetsmetoder, ventilation och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning. Branschorganisationer eller flera företag inom samma typ av verksamhet kan gemensamt ta fram referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten med betongvaror på byggarbetsplatser.
|
|
| 8. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Referensmätningar för kvartsexponering vid ROT-arbeten inom byggindustrin
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar har samlats in och sammanställts som underlag för referensmätningar för respirabel kvarts vid ROT-arbeten (reparation, ombyggnad och tillbyggnad). Insamlade mätningar har kompletterats med nya mätningar vid några utvalda arbetsmoment. Vid analys av exponeringen för kvarts vid ROT-arbeten har konstaterats att arbetsuppgifterna vid ROT-arbeten kan variera under arbetsdagen. Det är därför svårt att få fram referensmätningar för något typarbete inom ROT eller för yrkesgrupper som arbetar med ROT. Däremot är det möjligt att få fram referensmätningar för olika arbetsuppgifter och maskiner/verktyg. Denna typ av referensmätningar behöver ta hänsyn till vilka åtgärder som finns på plats, exempelvis punktutsug eller befuktning. Efter samråd med representanter för byggindustrin, har referensmätningar tagits fram för olika arbetsuppgifter och åtgärder. I rapporten redovisas referensmätningar för ett antal dammande arbetsuppgifter vid ROT-arbeten. Slutsatser dras om vid vilka arbetsmoment och åtgärder som kvartshalterna säkert ligger under gränsvärdeshalten och vid vilka arbetsmoment som gränsvärdeshalten kan överskridas och andningsskydd bör användas.
|
|
| 9. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Referensmätningar för kvartsexponering vid ROT-arbeten inom byggindustrin
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Referensmätningar för respirabel kvarts vid ROT-arbeten har sammanställts. Arbetsuppgifterna vid ROT-arbeten kan variera under arbetsdagen, varför referensmätningar för typarbeten eller yrkesgrupper som arbetar med ROT inte är möjliga. Däremot är det möjligt att få fram referensmätningar för olika arbetsuppgifter och maskiner/verktyg i kombination med de åtgärder som används, exempelvis punktutsug eller befuktning. Efter samråd med representanter för byggindustrin, har referensmätningar tagits fram för olika arbetsuppgifter och åtgärder. I rapporten redovisas referensmätningar för dammande arbetsuppgifter. Slutsatser dras om vid vilka arbetsmoment och åtgärder som kvartshalterna säkert ligger under gränsvärdeshalten och vid vilka arbetsmoment som gränsvärdeshalten kan överskridas och andningsskydd bör användas.
|
|
| 10. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Rekommendationer om mätning av mikroorganismer i arbetsmiljön vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar förekommer mikroorganismer, som kan innebära hälsorisker för de som arbetar med avfallet. Riskerna med mikroorganismer för de som arbetar i dessa anläggningar behöver bedömas och mätning av mikroorganismer används ibland vid dessa riskbedömningar. En tidigare studie om mätningar av mikroorganismer vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar visade kvalitetsbrister i de mätningar som utförts. Bristerna innebar att det ofta saknades vetenskapligt underlag för valet av de ämnen som mättes, analysmetod och tolkning av mätresultatet. Rapporten beskriver vilka krav som kan ställas på mätningar för att de ska ge tillförlitliga och användbara resultat. Den enda mätning som i nuläget kan användas för att jämföra med ett riktvärde är mätning av halten endotoxiner. Vid mätning för jämförelse med riktvärdet ska mätningen göras i andningszonen (personburet) och under en stor del av en arbetsdag. Ta om möjligt minst tre prov, eftersom variationen kan vara stor t.ex. mellan dagar, årstider, vilka arbetsuppgifter man har och var i anläggningen man befinner sig.
|
|
