| 1. |
- Backman, Erik, 1972-, et al.
(författare)
-
Outdoor adventure and lifestyle sports
- 2012
-
Ingår i: The 6th International Conferenceon Monitoring and Management of Visitorsin Recreational and Protected Areas. ; , s. 370-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In recent decades there has been an increasing dynamic interplay in the “borderlands” of sport between closely related phenomena like outdoor recreation and nature tourism (see e.g. Bale 2006, Fredman et al. 2008a and Wheaton 2007). Two trends within these “borderlands” are explored in this study: the sportification of traditional outdoor activities and the liberation of outdoor activities from the landscapes in which they were originally performed. From a perspective of modernization, the following questions are addressed: 1. What is the state of knowledge regarding trends within outdoor adventure- and lifestyle sports?2. How are examples of activities, places and perspectives within outdoor adventure- and lifestyle sports expressed? To answer these questions, conventional literature studies of, firstly, academic journals and, secondly; magazines, photographs and commercials, have been conducted. The result shows that tendencies towards the sportification of outdoor adventure- and lifestyle sports (see e.g. Breivik 2010 and Wheaton 2004) and the liberation of these activities from their “original” landscape (see e.g. Daniel 2007 and Bottenburg & Salome 2010) are significant. Of importance from a practitioner perspective is that a “grey-zone” containing several new activities and dynamics is being established in the “borderlands” between sport and outdoor recreation (Sandell, Arnegård & Backman 2011). From an academic perspective, the identified intersection between the climate debate and the nature-related activities that can now be performed indoors is important (see e.g. Sandell 2011 and Sandell & Öhman 2010). Another result that indicates a need for further research is that issues of accessibility, especially for young people, should be considered in relation to the increasing certification and specialization that characterizes the development of outdoor activities (see e.g. Bäckström 2011, Fredman et al. 2008b, Lundvall 2011 and Odden 2008). The current renegotiation of ideals, activities, places and environments related to the traditions of outdoor recreation and sport is discussed, most notably regarding: a) Constructions and environments for activities previously performed in “natural” landscapes.b) Accessibility to outdoor adventure- and lifestyle sports for young people.c) The health aspect of traditional and sportified outdoor activities.d) Inclusion and exclusion in relation to outdoor adventure- and lifestyle sports.e) Physical planning and sustainable development in relation to outdoor adventure- and lifestyle sports.
|
|
| 2. |
- Backman, Erik, 1972-, et al.
(författare)
-
Slutsatser och framåtblick
- 2011
-
Ingår i: Friluftssport och äventyrsidrott - utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144069135 ; , s. 203-218
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
-
Friluftssport och äventyrsidrott - utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vandra, klättra eller paddla i naturpräglade landskap blir tävlingar i multisport. Samtidigt blir sådant som kiting och brädsporter upplevelseorienterade och tävlingskritiska.Aktiviteter friställs också alltmer från landskapet genom äventyrsbad och klätterväggar, skidåkning inomhus och forspaddlingsbanor med vattenpumpar.Håller friluftslivet och naturen – som i skidåkning på natursnö, skogsvandringar och paddling på forsens och havets villkor – att helt tappa sin betydelse?Eller är det i stället en nytändning för friluftslivets lekfullhet och en väg till nya naturmöten som vi ser i trendiga aktiviteter och uppbyggda miljöer?Boken vänder sig till blivande och verksamma idrottslärare, entreprenörer och ledare i idrott, friluftsliv, fritid och turism. Den kan dessutom med fördel rekommenderas som inspirerande läsning för den breda allmänheten med intresse för friluftslivets varierande möjligheter.
|
|
| 4. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald i våra sinnen och i vår omtanke om miljön
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster : Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor! - Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor!. - 9789162013073 ; , s. 244-245:121, s. 244-245
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Sandell, Klas, et al.
(författare)
-
Framtida forskningsstrukturer för friluftsliv och naturturism i Sverige - Ett diskussionsunderlag : Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, rapport nr. 17
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av uppgifterna som forskningsprogrammet "Friluftsliv i Förändring" (FiF) har är att ta fram ett diskussions- och beslutsunderlag angående framtida forskningsstrukturer för friluftsliv och naturturism i Sverige. Den här rapporten sammanfattar det underlag som hittills har samlats in i form av workshops, presentationer och diskussioner i olika konstellationer. Detta diskussionsunderlag kommer att vara en plattform för det fortsatta arbetet som slutligen kommer att avrapporteras hösten 2012. Utifrån de underlag som hittills samlats in konstateras i rapporten bl.a.: att friluftslivet i förhållande till sin samhällsroll och forskningspotential i övrigt är ett starkt underbeforskat fält i Sverige och att FiF därför måste ses som en inventerande startpunkt – inte en slutpunkt – i förhållande till forskningsbehoven. Detta intryck förstärks av att den då aktuella utlysningen innehöll medvetna avgränsningar samt att ett uttalat syfte för detta första större forskningsprogram om friluftsliv i Sverige var att etablera grundläggande kunskaper om fältet som en bas för fortsatt forskning. Utifrån dessa konstateranden identifieras och diskuteras ett antal val och handlingsalternativ. Rapporten avslutas med en serie preliminära slutsatser varifrån bl.a. följande kan noteras: ␣ att det är viktigt att bevaka ämnesfältets bredd och mångvetenskapliga karaktär; ␣ att en långsiktigt stabil förvaltning av nu uppbyggda kommunikationsstrukturer i form av årliga konferenser, hemsida, informationsbaser och populärvetenskaplig kunskapsspridning är central, liksom att etablera en långsiktigt stabil insamling och kontextualisering av statistik; ␣ att den institutionella strukturen sannolikt bäst byggs upp som ett nätverk av en handfull tematiska nationella centra tillsammans med en nationellt koordinerande centralnod som har särskilt ansvar för kommunikationsstrukturer och statistikinsamling enligt ovan; ␣ att en basfinansierad nationell mångvetenskaplig forskarskola bör inrättas; och ␣ att FiFs ekonomiska omsättning (ca 6 Mkr/år) bör ses som en miniminivå, 10-15 Mkr/år som mer rimligt, och ett antal särskilt angelägna forskningsområden indikeras likaså.
|
|
