| 1. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald i våra sinnen och i vår omtanke om miljön
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster : Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor! - Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor!. - 9789162013073 ; , s. 244-245:121, s. 244-245
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Lindborg, Regina, et al.
(författare)
-
Naturbetesmarker – en resurs för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 169-177
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårt traditionella jordbrukslandskap är centralt för att bevara biologisk mångfald, men det moderna jordbruket har medfört förändringar som bidragit till en utarmning av mångfalden. Detta hotar de ekosystemtjänster som naturbetesmarker och deras mångfald kan bidra med. Sverige har i tusentals år haft betesdjur som en integrerad del av matproduktionen, vilket har format landskap med en variation av åkrar, ängs- och betesmarker och skog. Våra svenska ängar och betesmarker är idag bland de artrikaste miljöerna i världen. Genom att bibehålla brukandet av naturbetesmarkerna som en del i det moderna jordbrukssystemet ökar möjligheten att producera mat på ett hållbart sätt och samtidigt gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
|
|
| 3. |
- Smith, Henrik G., et al.
(författare)
-
Ekosystemtjänster och naturnyttor
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 55-64
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi människor är biologiska varelser och därför sammanvävda med övrigt liv på jorden. Det betyder att vi både för vår överlevnad och för vår vällevnad är helt beroende, inte bara av att det finns en rikedom av liv på planeten, utan också av ett otal ekologiska funktioner som genereras av levande organismer, av enskilda arter eller av flera arter i samspel. Det handlar om direkt livsuppehållande funktioner som fotosyntesen – produktionen av syre så att vi kan andas, få mat, virke och läkemedel. Men också annat som är av betydelse för att vi ska kunna leva hälsosamma, trygga och goda liv, som rening av luft, reglering av vattenflöden, upplevelser, identitet och inspiration.
|
|
| 4. |
- Smith, Henrik G., et al.
(författare)
-
Pollination som ekosystemtjänst.
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 131-141
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pollinatörer är en fråga i tiden. I slutet av 1990-talet introducerade Gretchen Daily och Robert Costanza begreppet ekosystemtjänster för att beskriva människans beroende av naturliga processer och produkter som skapas av våra ekosystem. Begreppet har sedan dess fått ett enormt genomslag inom vetenskap och policy och var centralt för IPBES globala utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster (som även använde begreppet naturnyttor). För att illustrera detta beroende har pollinering ofta använts som exempel, dels därför att det exemplifierar en ekosystemtjänst som är hotad av pågående utarmning av naturliga ekosystem, dels för att den utgör ett pedagogiskt exempel på människans beroende av naturen. Föga förvånande fokuserade IPBES första globala utvärdering på pollinatörer. Debattens vågor har svallat höga, och begrepp som ”pollinatörskrisen” har bidragit till att dramatisera diskussionen. Uppfattningarna om hur det står till med våra pollinatörer, vilka konsekvenser förluster av pollinatörer kommer att få och vad man kan göra åt det är många och inte alltid förenliga. Debatten har fokuserat på både tambin och vildbin, där status och roll för respektive grupp ofta blandats ihop och övriga pollinatörer delvis glömts bort. Det finns därför ett behov av att sammanfatta vad vi vet om hur det går för våra pollinatörer, varför vi ska bekymra oss om hur det går för dem och vad vi kan göra för att gynna dem. Fokus här ligger på vilda pollinatörer och deras roll för pollination av vilda växter och grödor, framför allt i tempererade områden som Sverige.
|
|
| 5. |
- Stenseke, Marie, et al.
(författare)
-
Kris i naturen – vår existens har blivit sårbar
- 2019
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och den biologiska mångfalden lokalt har förändrats kraftigt i en stor del av världens ekosystem. Grundläggande förändringar behövs både i samhället och för individer, för att bromsa den negativa trenden, skriver en rad debattörer.
|
|
